Själv gick jag Teknikprogrammet och var faktiskt själv lite skeptisk till det i tvåan
(har lite problem med "flum"-matte, men fysik-kurserna var mycket trevligare/enklare
för mig, i motsats till hur de flesta andra tyckte). Hade lite planer på att byta program osv.
Men gick klart allting förutom de sista mattekurserna (man kan dvs reducera kurser
man bevisat har svårt för om man ej underskrider totala poäng-nivån, kan vara annat nu?).
Det roliga är att den matten jag hade svårt för då tycker jag är lätt nu
då man har fått någon "nytta" av det inom elektronikkurser jag läst på
nuvarande KY-utbildningen 4 år senare.
..handlade nog om motivation och intresse i slutändan!
Som sagt, mycket roligare att plugga om man verkligen valt något.
Visst man väljer till gymnasiet, men vad vet man när man är 14/15 egentligen?
Och vilken koll har man på vad en *random*-ingenjör kan jobba med som 14/15-åring?
p12, Du skulle ju kunna gå klart NV och sen knega i nåt år tills du kommer fram
till vad som är bra och vad som är dåligt. Kan säkert motivera till vidare plugg.
NV/liknande brukar iaf ge någon form av grund-"förtur" till industriföretag som är en bra början
om man inte riktigt vet vad man vill pyssla med (ofta många olika befattningar/roller,
med stor blandning av utbildningsnivå).
Kanske tycker att ditt jobb suger och någon annans verkar trevligare.
"Jaha vad har han pluggat/gjort för att nå dit?" "Såpass.. då kan jag också testa"
etc
(Kanske upprepat mig litegrann)