Långt inlägg, men offra gärna ett par minuter på att läsa det så länge du inte sitter bakom ratten och kikar på mobilen 
Motivera gärna när du tycker till om förslaget.
http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_m … 798046.ece
Artikeln ovan har väl en inte helt objektiv rubrik och koncentrerar sig de integritetskränkande bitarna i detta försök. Med hjälp av hastighet och acceleration/ deaccelerationsdata kan man med t ex försäkringstagarens hemadress på morgonen eller arbetsplats på eftermiddagen sannolikt kartlägga färdvägen ganska bra med rätt algoritm.
d
Genom att använda accelerationsdata och deaccelerationsdata tänker man sig kunna säga något om förarens körstil, t ex att många hårda inbromsningar indikerar en förare som tar mycket risker och ofta får bromsa hårt för att undvika olyckor till följd av detta vilket då skulle ge en högre premie.
Jag ser en del andra problem med en sådan approach som inte tas upp i artikeln.
* Hur ska man kunna veta om föraren överträtt hastighetsbegränsningen om man hävdar att man inte vet vilka vägar föraren kör på?
* Med ovanstående i åtanke; Om man istället menar på att en låg medelhastighet korrelerar med en låg olycksfrekvens så innebär ju mycket stadstrafik en låg medelhastighet och mycket motorvägstrafik en hög medelhastighet. Om man således inte vet vilka vägar föraren använt och enbart går på medelhastigheten resulterar ju det paradoxalt nog i att man helt felaktigt antar att stadstrafik har lägre olycksrisk än landsvägstrafik trots att vi vet att det är tvärtom.
* Genom att använda hastighet och "körstil" som styrmedel för premiens storlek lyfter man fram hastigheten som den enda kritiska faktorn för olycksfrekvens, vilket i sig är oundvikligt då den är kontinuerligt mätbar och lätt kan plottas i en trend till skillnad från andra riskbeteenden.
* Man riskerar att premiera fel förare. Tant Agda och Galne Gunnar har haft körkort sedan den tid man startade bilen med vev och tankade lysfotogen och har ofta lägre hastighet än skyltad. Samtidigt kan de skapa farliga situationer vid påfarter då de äntrar motorvägen i halva skyltade hastigheten med en svans uppretade bilister bakom sig, "provocerar" fram halvfarliga omkörningar genom sin omotiverat låga hastighet osv.
* Parkeringsskador står för en fjärdedel av försäkringsbolagens utbetalningar och bör då stå för en fjärdedel av den totala premiestorleken. Medelhastigheten och acc/ deacc säger ingenting om hur bra föraren parkerar.
* Tar inte hänsyn till förare som inte anpassar hastigheten efter väglaget. Många gånger är det sådant väglag eller sikt att det är farligt att köra skyltad hastighet på många vägar.
* Tar inte hänsyn till förare som inte håller koncentration på bilkörningen. Hanna 19 år som kallar sig Partyflikkan, skriver 1337 på Instagram och när en dröm att försörja sig på sminkbloggning kanske kör 10 km/h under skyltad men lägger ögonen på vägen 50% av tiden och skriver SMS och Facebookar på mobilen resten av tiden bakom ratten. Enligt förslaget är hon ändå motiverad en lägre premie eftersom hon håller hastighetsbegränsningarna.
* Folk som inte använder blinkers, kör mot rött, kör onyktra eller sysslar med andra olagliga riskbeteenden bakom ratten räknas ju inte heller med.
* Tar inte hänsyn till folk som kör laglig hastighet men ligger 1 m bakom framförvarande.
* Tar inte hänsyn till vilka tider jag kör (trafikintensitet). Jobbar jag skift i Stockholm och åker till jobbet 05.15, 13.15 eller 21.15 är det betydligt mindre risk att jag blir inblandad i en olycka oavsett hastighet än om jag åker under rusningen.
Vad händer om jag är inblandad i en olycka och försäkringsbolagets data avslöjar att jag höll +5-10 km/h på vägen, även om det inte hade hindrat olyckan att hålla skyltad hastighet?
För någon slags rättvisande riskanalys av premietagare i realtid räcker inte detta förslag anser jag. Man skulle behöva hastighet kontra resväg, dashcam, förarcam med vakenhetsmätning, avståndsmätning till framförvarande osv för att kunna ge en rättvisande bild av förarens samlade riskbeteende, och redan i och med kontinuerlig hastighetsmätning offrar vi så mycket av den personliga integriteten att det inte är värt det.
All forskning pekar på att hastighet har stor påverkan i utfallet av en olycka, men inte påverkar själva uppkomsten av olyckan så mycket. Däremot har koncentration och körvana stor påverkan på sannolikheten att en olycka uppkommer oavsett hastighet.
Dessutom är det ofta inte hastigheten i sig utan skillnaden i hastighet mellan olika fordon som ställer till olyckor. Det använde ju bl a Transportstyrelsen för att motivera att vi inte kunde ha högre hastigheter på våra motorvägar. Där kan ju återigen motivera att tant Agda som kör 20-30 km/h under hastighetsbegränsningen i bra väglag skulle ha en högre premie.
Premietagare med barn skulle t ex kunna ha högre premie om man hårdrar det eftersom de ofta kör med barn i bilen. Alla som har barn eller har varit det vet vilken distraktion det kan vara.
Själv hade jag aldrig accepterat en hundralapp i månaden mot att skicka hastighetsdata till mitt försäkringsbolag, men så kör jag ju ofta för fort också. Dock anser jag att det är Polisens sak att stoppa och straffa mina Svenssonaktiga, hastighetsbegränsningen + 10-15 km/h utanför tätort i bra väglag- vansinnesfärder av bibliska proportioner
Dagens system straffar olycksbenägna förare med högre premie, gott så? Varför inte, jag tycker att det funkar.
Försäkringsbolagen sätter premierna och Polisen straffar fortkörare som inte försäkringsbolaget får tag på.
Vi känner alla folk som kör skata och lugnt och alltid verkar vara inblandade i olyckor, samt folk som kör som biltjuvar och aldrig är inblandade i olyckor, men som väljer sina tillfällen, hela tiden gör risk- och konsekvensanalyser och anpassar hastigheten efter omgivande faktorer.
Hastigheten betyder verkligen inte allt, jag anser att koncentration och bedömning av läget påverkar säkerheten i trafiken mycket mer.
Motivera gärna när du tycker till om förslaget.
http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_m … 798046.ece
Artikeln ovan har väl en inte helt objektiv rubrik och koncentrerar sig de integritetskränkande bitarna i detta försök. Med hjälp av hastighet och acceleration/ deaccelerationsdata kan man med t ex försäkringstagarens hemadress på morgonen eller arbetsplats på eftermiddagen sannolikt kartlägga färdvägen ganska bra med rätt algoritm.
d
Genom att använda accelerationsdata och deaccelerationsdata tänker man sig kunna säga något om förarens körstil, t ex att många hårda inbromsningar indikerar en förare som tar mycket risker och ofta får bromsa hårt för att undvika olyckor till följd av detta vilket då skulle ge en högre premie.
Jag ser en del andra problem med en sådan approach som inte tas upp i artikeln.
* Hur ska man kunna veta om föraren överträtt hastighetsbegränsningen om man hävdar att man inte vet vilka vägar föraren kör på?
* Med ovanstående i åtanke; Om man istället menar på att en låg medelhastighet korrelerar med en låg olycksfrekvens så innebär ju mycket stadstrafik en låg medelhastighet och mycket motorvägstrafik en hög medelhastighet. Om man således inte vet vilka vägar föraren använt och enbart går på medelhastigheten resulterar ju det paradoxalt nog i att man helt felaktigt antar att stadstrafik har lägre olycksrisk än landsvägstrafik trots att vi vet att det är tvärtom.
* Genom att använda hastighet och "körstil" som styrmedel för premiens storlek lyfter man fram hastigheten som den enda kritiska faktorn för olycksfrekvens, vilket i sig är oundvikligt då den är kontinuerligt mätbar och lätt kan plottas i en trend till skillnad från andra riskbeteenden.
* Man riskerar att premiera fel förare. Tant Agda och Galne Gunnar har haft körkort sedan den tid man startade bilen med vev och tankade lysfotogen och har ofta lägre hastighet än skyltad. Samtidigt kan de skapa farliga situationer vid påfarter då de äntrar motorvägen i halva skyltade hastigheten med en svans uppretade bilister bakom sig, "provocerar" fram halvfarliga omkörningar genom sin omotiverat låga hastighet osv.
* Parkeringsskador står för en fjärdedel av försäkringsbolagens utbetalningar och bör då stå för en fjärdedel av den totala premiestorleken. Medelhastigheten och acc/ deacc säger ingenting om hur bra föraren parkerar.
* Tar inte hänsyn till förare som inte anpassar hastigheten efter väglaget. Många gånger är det sådant väglag eller sikt att det är farligt att köra skyltad hastighet på många vägar.
* Tar inte hänsyn till förare som inte håller koncentration på bilkörningen. Hanna 19 år som kallar sig Partyflikkan, skriver 1337 på Instagram och när en dröm att försörja sig på sminkbloggning kanske kör 10 km/h under skyltad men lägger ögonen på vägen 50% av tiden och skriver SMS och Facebookar på mobilen resten av tiden bakom ratten. Enligt förslaget är hon ändå motiverad en lägre premie eftersom hon håller hastighetsbegränsningarna.
* Folk som inte använder blinkers, kör mot rött, kör onyktra eller sysslar med andra olagliga riskbeteenden bakom ratten räknas ju inte heller med.
* Tar inte hänsyn till folk som kör laglig hastighet men ligger 1 m bakom framförvarande.
* Tar inte hänsyn till vilka tider jag kör (trafikintensitet). Jobbar jag skift i Stockholm och åker till jobbet 05.15, 13.15 eller 21.15 är det betydligt mindre risk att jag blir inblandad i en olycka oavsett hastighet än om jag åker under rusningen.
Vad händer om jag är inblandad i en olycka och försäkringsbolagets data avslöjar att jag höll +5-10 km/h på vägen, även om det inte hade hindrat olyckan att hålla skyltad hastighet?
För någon slags rättvisande riskanalys av premietagare i realtid räcker inte detta förslag anser jag. Man skulle behöva hastighet kontra resväg, dashcam, förarcam med vakenhetsmätning, avståndsmätning till framförvarande osv för att kunna ge en rättvisande bild av förarens samlade riskbeteende, och redan i och med kontinuerlig hastighetsmätning offrar vi så mycket av den personliga integriteten att det inte är värt det.
All forskning pekar på att hastighet har stor påverkan i utfallet av en olycka, men inte påverkar själva uppkomsten av olyckan så mycket. Däremot har koncentration och körvana stor påverkan på sannolikheten att en olycka uppkommer oavsett hastighet.
Dessutom är det ofta inte hastigheten i sig utan skillnaden i hastighet mellan olika fordon som ställer till olyckor. Det använde ju bl a Transportstyrelsen för att motivera att vi inte kunde ha högre hastigheter på våra motorvägar. Där kan ju återigen motivera att tant Agda som kör 20-30 km/h under hastighetsbegränsningen i bra väglag skulle ha en högre premie.
Premietagare med barn skulle t ex kunna ha högre premie om man hårdrar det eftersom de ofta kör med barn i bilen. Alla som har barn eller har varit det vet vilken distraktion det kan vara.
Själv hade jag aldrig accepterat en hundralapp i månaden mot att skicka hastighetsdata till mitt försäkringsbolag, men så kör jag ju ofta för fort också. Dock anser jag att det är Polisens sak att stoppa och straffa mina Svenssonaktiga, hastighetsbegränsningen + 10-15 km/h utanför tätort i bra väglag- vansinnesfärder av bibliska proportioner
Dagens system straffar olycksbenägna förare med högre premie, gott så? Varför inte, jag tycker att det funkar.
Försäkringsbolagen sätter premierna och Polisen straffar fortkörare som inte försäkringsbolaget får tag på.
Vi känner alla folk som kör skata och lugnt och alltid verkar vara inblandade i olyckor, samt folk som kör som biltjuvar och aldrig är inblandade i olyckor, men som väljer sina tillfällen, hela tiden gör risk- och konsekvensanalyser och anpassar hastigheten efter omgivande faktorer.
Hastigheten betyder verkligen inte allt, jag anser att koncentration och bedömning av läget påverkar säkerheten i trafiken mycket mer.
Senast redigerat av Andromeda (24 januari 2014)
0
0
0
0
