Om vi bortser för en stund från att C-klassen som rekommenderas är från den epok då Mercedes kvalitetsarbete och rostskydd var i en svacka, så visst är det en bra bil. Jag har en sådan, fast med mindre motor, och den är välbalanserad och fin, kvick genom kurvorna som en liten gokart, man får plåga den hårt för att få den att tappa greppet, som ett strykjärn redan på vinterdäck. Det enda som saknas är effekt, och i en 200K så får du ju plötsligt det. Perfekt va?
Så idag när det var en underbart fin vårdag så....tog jag min W123 i stället. Att slå sig ner där, känna den mekaniska känslan i allting som var så perfekt att den inte behövde filtreras bort från fabrik, att höra M102an med sitt retromässiga sugtrim som säkert inte höjt toppeffekten nämnvärt ruppa igång, greppa den stora tunna läderkringlan och glida iväg i solskenet bara för att köpa en suspekt ingefärsläsk i burk a la tyskimport till överpris.....
....får mig att bara sitta och le nöjt under hela bilfärden på ett sätt jag definitivt aldrig gör i 203an, som troligen kan köra åttor runt den i konbana.
Så mycket för begreppet körglädje, det är något jag upplevt till max i en Ford Model A från 1930, mer har jag aldrig flinat under ett körpass med personbil, trots 40 hk, primitiv osynkad växellåda, styrning som påminner om en jordbrukstraktors, hjulupphängningar från Fred Flintas tid med stel axel och bladfjädrar även fram osv.
Så visst kan en fin Granada vara en rolig bil idag, men kanske inte på det sättet de flesta ser den saken på.
Senast redigerat av Volvo544special65 (26 april 2015)
