13 februari 2008
Trådstartare
Autism (infantil autism, autistiskt syndrom, Kanners syndrom) är en neuropsykiatrisk störning som framträder i tidig ålder och som anses bero på en medfödd eller tidigt förvärvad störning i hjärnans funktioner. Faktorer till att detta tillstånd uppstår kan vara genetiskt, graviditets- och förlossningsskador eller ärftligt betingade sjukdomar som Retts syndrom, Fragil X-syndromet ("FRAXA"), Tuberös skleros med mera.
Den biologiska förklaringsmodellen är den vanligaste idag, men den är inte den enda. Inom psykodynamisk forskning (Jmf: Bruno Bettelheim, Birgitta Zenker) hävdas att den neurologiska förklaringen, autism som en statisk hjärnskada, motsägs av de fall av spontant insjuknande och spontant tillfrisknande som är kända.[1] Psykodynamisk forskning menar att ett psykiskt trauma, en jagstörning eller svår relationsstörning kan ligga till grund för autism. Betraktad som barnpsykos skulle den kunna botas eller förbättras genom psykoterapeutisk behandling.[2]
Autism utmärks av begränsningar i förmågan till ömsesidigt socialt samspel och verbal och icke-verbal kommunikation samt en kraftig begränsning av fantasi, lek, beteenden och intressen. Förutom symptomen som dessa begränsningar medför, finns ofta ett antal medföljande symptom som bland annat perceptionsstörningar (störningar av uppfattningsförmågan), hyperaktivitet, hypoaktivitet och sömnproblem. Dessa kan dock vara olika från individ till individ och är ej nödvändiga för en diagnos. Det kan också förekomma en utvecklingsstörning i kombination med epilepsi och/eller syn- och hörselskador medan andra barn med autism har lindrigare symptom. Det finns även de som är normal- eller välbegåvade. Faktum är att Aspergers syndrom kan sägas vara en lindrig form av autism eller autism hos normal- eller välbegåvade. Hur de olika symptomen yttrar sig beror på ett antal faktorer som bland annat ålder, begåvning och omgivningens kunskap och bemötande.
en hårdrockande volvoraggare som älskar tjejer