Blogg
Köpt ny bil till mamma! :D 4 mars 2009, 18:44
Ja, jag har ju slarvat med bloggen igen, men med influensan har jag faktiskt en bra ursäkt.
Hela veckan har gått lite på halvfart, men Embla har varit hos mig som vanligt och vi har smågrejat med lite av varje. Hon har lekt med kompisar, vi har pysslat lite, varit på simningen och suttit tillsammans vid TVn och ätit och sett på Lets Dance, melodifestivalen och Ronja Rövardotter. Lugnt alltså.
Dock har jag även klarat av samarbetssamtal och att köpa en bil, till mamma. :)
Eftersom jag är bra på att jaga fram vettiga objekt och på att pruta skamlöst lovade jag henne att jag skulle hjälpa henne med det, och jakten med en budget på 100 000 skulle ge så mycket Corolla som möjligt för pengarna. Satte gränserna på nyare än -04 då antisladden kom, och inte över 5000 mil, och sedan ville jag inte ha basmodellen heller, utan helst Novan som har all elutrustning och glastaklucka... :) Alufälgar var också ett önskemål såklart. :)
Efter några veckors vaskande av annonser var det så dags att plocka fram en bil, eftersom mammas gamla Hyundai -96 skulle få körförbud i månadsskiftet. Onsdag ringde jag på en utvald annons, prutade skamlöst och det slutade med att vi i fredags skrev på ägarbytet! :)
Hon fick en Toyota Corolla Nova -06 som gått drygt 4500 mil. :) Alufälgar till sommar och vinterdäck. Det är kvar garanti till oktober, och den är ordentligt servad och väl skött. Som ny faktiskt. :)
Mammas nya bil, en Corolla Nova från -06! :) Hon är jätteglad! :)
Hjälpte mamma med alla papper, skrev ett fint kontrakt med säljaren, satt på banken och ordnade med lösen av säljarens billån och så fick mamma ordning på sitt lån också, och sedan körde vi hem säljaren och avslutade med att se till att mammas båda bilar kom hem till henne. Ordnade försäkring och ställde av hennes gamla bil också. Till sist fick jag skjuts hem. Mamma var verkligen jätteglad för sin nya bil, och jag lyckades verkligen få mycket bil för pengarna åt henne.
Mammas gamla bil. En Hyundai Sonata. Mycket trevlig, går bra och har nyrenoverad motor för bara något år sedan. Bromsar och fjädrar är dåliga, så nu vet vi inte vad som ska hända med bilen?
Den gamla bilen är nu avställd, och vi funderar på vad vi ska hitta på med den. Motorn är jättefräsch, märkesverkstaden gjorde bort sig vid kamremsbyte för något år sedan, så hela maskinen är nyrenoverad... :) Dock är bromsarna och fjädrarna dåliga, och i stället för att hålla på med det tyckte vi mamma kunde unna sig en nyare bil nu.
Så, det var bilnyheten det... :)
Hittade förresten ett trevligt vårtecken i mammas rabatt:
Vårtecken i mammas rabatt! :D ÄNTLIGEN! :D
Fredag kväll hade jag och Embla TV-kväll med god mat framför Lets Dance, och så poppade vi popcorn och grejade lite också. Bjuder på en bild av det med! :D ... eller är bilden från TV-kvällen i lördags kanske? Då gjorde vi likadant, men tittade på melodifestivalen i stället! :D Slö helg i soffan! :D
Embla har laddat upp för TV-kväll! :D
Jo, Embla tog förresten ett bloggfoto också, som jag lovade henne att blogga. Hon grejade med mina gamla plastdinosaurier, och sitt parkeringsgarage. Det blev invasion av dinosaurier, och så har hon gjort människor av Cernitlera som hon brukar använda i sina lekar. De får köra bil och gå omkring och göra massa saker. I just det här scenariot blev de uppätna! :P Hon var ytterst noggrann när hon stoppade in en människa i varje dinosauriegap. När människorna var slut fick de äta på bensinstationen och sånt i stället. Lite komisk koppling tyckte jag, att de fossila djuren nu fick påfyllning av fossilt bränsle... :D
Här kommer hennes bild! :D
Embla har tagit ett bloggfoto av dinosaurieinvasionen i parkeringshuset. Observera att alla dinosaurier har en människa i munnen... :P
Hm, nu får det nog räcka för stunden tycker jag.... Mer blogg kommer, ska berätta vad jag haft för mig den här veckan också tänkte jag... :)
Puss / Ellen :)
Hemmaspa! :) 24 februari 2009, 21:19
Idag känns det lite bättre.
Är fortfarande grymt neggig, allt som går att vända fel blir fel, men jag börjar ändå på att hitta lite bättre lägen. Men jag aktar mig fortfarande för att prata med folk, jag spyr galla över allt och alla, och ser som sagt en hel massa fel framför allt hos mig själv. Jag är ful, gör fel, är inte tillräckligt bra, måste prestera för att duga och är för sjuk för att orka prestera, och då duger jag inte alls, och till råga på allt är jag ful. :)
Just nu är jag inget vidare att umgås med, så jag försöker undvika att träffa folk eller prata för mycket med någon, jag VET att jag är helt ur slag. :)
Det blev något lite bättre när jag unnade mig en jätterekond under eftermiddagen. Embla har ju varit hos en kompis ända tills i kväll, så jag bestämde mig för att ställa mig i duschen och låta varmvattnet flöda.
Började med att torrbosta mig ordentligt. Varm och röd satte jag sedan på varmvattnet, schamponerade håret två gånger och gjorde en inpackning som fick sitta med en stor klämma på huvudet.
Fortsatte med bodyscrub, milt rosafärgad i doften Acaiberry Mist, en fruktig och härlig doft. Skrubbade mig en god stund för att det kändes mysigt. Efter att jag filat mina fötter sköljde jag ur inpackningen och började känna mig riktigt rekondad.
Frotterade mig grundligt med mina lyxhanddukar från Himla, och tog sedan ett varv med epilatorn innan jag korkade upp mitt bodybutter i samma doft som scruben. Har masserat mig omsorgsfullt och känner mig nu ganska mycket fräschare än före totalrekonden. :)
Avslutade det hela med att starta tvättmaskinen, nu finns inget influensasjukt kvar alls. Alla kläder jag använt är tvättade, jag är grundligt tvättad, lägenheten doftar hemmaspa... Ett nytt tag helt enkelt. :)
Sedan har jag lagat mat också, både stek och köttbullar, och nu väntar jag på ungsrostade rotfrukter. Embla har fått en jättekvällsmat med smörgås med skinka och gurka, tre olika frukter och hemmagjord choklad. Hon var mycket belåten, bra det, för i morse ville hon inte äta frukost så vi fick kriga om det. Inför morgondagen har vi enats om en sån här piffig macka och någon frukt till frukost, så nu hoppas jag att det ska gå smidigare i morgon.
Dessutom har dagen bjudit på flera upplyftande telefonsamtal och SMS, precis vad jag behöver när jag känner mig hopplös, värdelös och meningslös. Vänner som bara ÄR. :) TACK för att ni finns! :)
Nu ska jag äta kvällsmat och se till att komma i säng. Vill egentligen titta på Top Gear, men är ytterst tveksam till om jag orkar hålla mig vaken så länge. :)
Puss! / Ellen :)
Jag följer min bergochdalbana... 23 februari 2009, 21:36
Det är rätt intressant att se hur förutsägbart förloppet genom en influensa är för mig.
Den här gången började jag med kollaps på tisdagen. Låg med ledvärk och feber och var tämligen väck på onsdagen och torsdagen. Då började jag också sprutblöda näsblod. Så där explosivt och kraftfullt så det verkligen rann, skvätte och sprutade. Det var på dag tre.
Precis som vid influensan förra året. Då kom näsblodet på dag tre. Dag fyra kom yrseln. Det gjorde den den här gången också. Förra gången var dag fyra värst med yrseln. Fast dag fem blev värre än dag fyra den här gången.
Det var samma dag som jag skulle försöka ta mig hem från Micke. Att det blev just lördagen beror på att min granne skulle ner till Göteborg, och då fanns möjligheten att samåka hem, så slapp jag skramla på tåget i mitt urusla skick. Eftersom jag verkligen inte var stadig bestämde sig Micke för att köra mig upp till IKEA i Kållered, där han behövde fixa lite, samtidigt som grannen också skulle dit. Perfekt.
Lyckades till och med hålla samman så pass att jag fick med mig de saker JAG ville ha på IKEA också. Som Emblas ram, till hennes rum, efter att hennes pappa rivit isär den tavla vi skulle flytta från hennes rum där till hennes rum här. Embla var ju jätteledsen för det. Nu hade jag bil på plats och kunde därmed köpa med ramen, äntligen! :)
Hela lördagen gick åt till min förflyttning, och vid åtta vacklade jag in här hemma, helt slut. Grannen behåller hunden tills vidare, eftersom jag inte orkar med några promenader i alla fall.
Sedan är det ju så fantastiskt att jag även på nästa plan följer förloppet. Depressionen. Den kommer ju som en brev på posten när jag är sjuk. Ägnade söndagen åt att gråta och tolka precis allting jättenegativt. Kände mig ensammast i världen och totalt hopplös, värdelös, meningslös. Rätt ful också. För spinkiga armar, för pluffsig mage, för gropiga lår, ful färg, otäcka finnar på hakan, stripigt hår... Till råga på allt står det flyttlådor kvar i lägenheten som stått i över ett år nu! Fy farao vad värdelös jag är som inte fått ordning på dem!
Jag faller hejdlöst ner i katastrofträsket och får verkligen passa mig STENHÅRT.
Eftersom ingenting duger, inget är tillräckligt bra, sätter jag alla nivåer fullständigt orimligt jättehögt. Därmed är det högst orimligt att påbörja något som helst när jag mår så här. Det tar helt hopplösa proportioner, samtidigt som jag är så trött och yr att jag knappt kan hålla mig på benen...
Dock behöver jag också något att distrahera mig med, så jag tillåter en massa plockande. Näst intill maniskt plockande.
Idag har jag varit och mött Embla. Tack och lov har hon varit på bra humör, och vi har pysslat med massa saker tillsammans. Skalat morötter, burit saker till källaren, frostat av frysen i köket, fixat mat...
Sen råkade jag somna i soffan med henne, men det var ju mysigt, bara lite oväntat att idiotsomna sådär... :) Fast hon var nöjd, och såg på TV och kramades. :) Vi har ju inte setts på tre veckor nu.
Framför allt har hennes närvaro fått hejd på tårarna. Bra det, för nu orkar jag inte grina mer. Inte för att det är särskilt synd om mig, men som sagt, jag tappar taget totalt när jag får virus i kroppen.
Men tittar jag på bloggen från förra årets influensa ser jag också att det vände på dag elva den gången. Jag är nu på dag sex. Det är mer än halvvägs. Det är bra. Biter jag ihop några dagar till bör jag vara igenom för den här gången sedan. :)
Under kvällen har vi spikat en låda till en minibyrå från IKEA, jag har röjt upp i köket och så har vi plockat fram kläder och förberett för morgondagens skoldag också.
I morgon är jag barnlös hela dagen, eftersom Embla ska följa med en kompis hem. Då tänkte jag passa på att vila lite, så jag blir av med de här efterdyningarna. På förmiddagen kommer stödteamet så jag får åka och handla, så vi har gjort en inköpslista också, jag och lilltrollet. :)
NU tänker jag dock gå och lägga mig, ovanligt tidigt, men så är jag också ovanligt trött.
Kram / Ellen
Nu börjar helvetet... 21 februari 2009, 11:29
Japp. Influensan har släppt. Det är inte *den* längre.
Det är efterdyningarna. Och de är etter värre.
Det är nu mitt helvete börjar.
Jag har inte längre ledvärk. Jag har inte feber. Inte mycket i alla fall. Ingen huvudvärk. Inte en hosta som är helt ohanterlig, och näsan fungerar också hjälpligt.
Jag har yrsel....
Det är så VANSINNIGT urbota skitjobbigt att jag får ångest och panik och verkligen får koncentrera mig mentalt. Allting roterar mer eller mindre snabbt och får mig att må så ILLA! Då och då svartnar det och så skakar kroppen i kramper och så pendlar jag mellan frossa och värmeslag.
Tänker i vilket fall som helst försöka ta mig hem idag. Det här som börjat nu kan vara i veckor. Och då vill jag inte sitta här tills vi går varandra på nerverna fullständigt. Tobbe, min granne, kommer ner till Mölndal och möter mig där. Om jag klarar tåget dit. I värsta fall får Micke hjälpa mig dit, men jag hoppas att jag ska palla att ta tåget, det rör sig om en halvtimme ungefär.
Hjärnan fungerar. Kroppen fungerar hjälpligt. Men ALLT jag gör kräver fullständig koncentration, och jag är helt slut. Och då kollapsar både hjärna och kropp på grund av det.
Och så är jag så grymt rastlös samtidigt.
Ah, fokus på att försöka ta mig hem. Äta upp frukosten som hotar att snurra all världens väg, peta i mig min lunch och fixa en matlåda för hemresan, och sedan återstår att bita ihop. Tills jag är hemma. Och hoppas jag landar okej.
/ Ellen
Hetast i Varberg. 18 februari 2009, 22:08
Jupp. Jag är helt säker på att jag är hetast i Varberg. Fast Micke ligger rätt bra till för titeln han också, så vi får väl köra en manlig och kvinnlig variant för rättvisans skull...
Fast nu tänker jag vara jättemanlig. Jag tänker GNÄLLA något grymt! :)
Jag är döende. Känns det som. Fast Micke hävdar att han mår lika uselt han. Vi har gått och känt oss lite Wilmer X, om en hund mådde så här.
Vi har alltså lyckats få brakinfluensa. Helt lysande. Här har vi planerat upp det så fint att jag skulle komma ner en vecka och så skulle vi beta av lite måsten och borden som börjar växa Micke över huvudet. I söndags skulle jag åka med grannen till Göteborg, och därifrån ta tåget. Och följande lördag hem via fotomässan och kunna åka med vänner hela vägen igen. :) Det var en bra plan.
Det började inte ens bra. Grannens bil, en Pegga från -07 tände en liten fin varningslampa och gick så ojämnt att det slutade med att vi fick ta min bil ner i stället. Jag var modig nog att köra ner, 17 mil, och sedan fick han ta över bilen och uträtta sitt ärende i Göteborg innan han körde hem igen. Själv tog jag tåget vidare till Varberg där Micke mötte upp.
Samtidigt som vi kom hem for J iväg, dottern, som varit sjuk. Men eftersom Micke klarat sig hela veckan trodde vi faran var över. ACK så fel vi hade! :O
Söndag la vi golv och började bygga kök i lilla huset. Måndag drog vi iväg och lämnade lastbilen på service och fixade en massa ärenden som att skaffa lysrör, kylskåp och golvlister...
Efter lunch däckade Micke. Med en smäll. Jag bestämde mig för att det inte skulle bita på mig, och ägnade tiden åt att serva honom och under tisdagen plockade jag i lillahuset, frostade av frysen, handlade mat och annat nyttigt... Tur det.
På tisdagskvällen stöp även jag. Med besked.
Idag har jag legat i soffan. Eller, det känns mer som om samtliga kroppsdelar huggits isär med slö yxa (ja jag har ONT), slängts i soffan där de ligger och mjukkokar så köttet ska släppa från benen. Dessutom verkar någon ha släppt på min hjärna, skurit den i bitar och lagt tillbaks den löst i skallen så den skvimpar emot kanten vid varje rörelse, och det gör grymt ont. Inte minst vid hostattacker. Att snyta sig är heller ingen barnlek.
Värst av allt är det här eviga ätandet jag får kämpa med hur jag än mår. Fyra middagar om dagen är tufft även en bra dag. Mår man så här är det PEST!!! Och äter jag inte får jag grymma kramper och sedan tuppar jag av. Det är SKIT!
Så... nu har jag nog gnällt klart.
Eller... jag kan ju tillägga att min termostat verkar ha packat ihop, jag fryser så jag hoppar samtidigt som jag är så varm så... ja... hetast i Varberg som sagt.
Nä. Ska försöka peta i mig min förbenade mat och sedan se om jag kan dåsa några timmar igen. Jag lär behöva det.
Puss! / Ellen
Jag har en snögalen hund! :P *bilder* 15 februari 2009, 10:04
Ja igår var det visst en alldeles makalöst märkvärdig dag! :P
Ursäkta cynismen, men jag försöker uppskatta mina nära och kära ALLA dagar. :) Och brukar heller inte bli uppvaktad speciellt varken på denna dag eller andra. Så för mig var det en... dag, helt enkelt.
Nästan i alla fall. För det är klart vi firade. Men inte just den kommersiella dagen, utan grannens födelsedag! :) Eftersom ingen annan verkade planera att fira honom bestämde jag i fredags att jag skulle baka och vi skulle födelsedagsfika tillsammans under lördagseftermiddagen.
Dock började jag aktiviteterna med en solig hundpromenad.
Lofar och jag trasslade oss iväg i snön och solskenet, en riktig kanondag, ett par minusgrader, vindstilla, en knapp decimeter torr snö och härlig fågelsång som en föraning av våren! :D Och jag hade för omväxlings skull lyckats få med mig inte bara hunden utan också kameran! :D
Ett stenkast in i skogen precis bakom huset stod som vanligt en stor flock med dovhjortar och ... tja, vad nu hjortar pysslar med? :) Inte brydde de sig nämnvärt om mig och Lofar i alla fall, trots....
... att den snögalna hunden ylande och gruffande VÄLTRADE sig i snön bara ett tiotal meter från alla hjortarna! :P
....rullla....
... gruffla....
Snömonstret! :D
Till råga på allt träffade vi på Jeanette, hon som brukar vara hundvakt, och Lofar blev verkligen helt stollig när han upptäckte att hon var här! :P
Grannen Tobbe hade lyckats "fånga in" henne, och de skulle äta lite gott för att fira födelsedagen. :) Perfekt. Vidhöll min plan med baka och fika i alla fall, och det kändes ju himla kul att få träffa dem båda. :)
Jag har bakat chokladmuffins till grannen som fyller år! :)
Två av Lofars absoluta favoriter: Jeanette och Tobbe! :D Tobbes födelsedag måste vi ju fira, så det blev fika hos mig! :)
Ja, för övrigt ägnade jag dagen åt att samla ihop, packa och förbereda för en vecka i Varberg. Lofar får stanna hemma, Tobbe och Jeanette får slåss om honom så synd om honom är det INTE! :)
Nu är det snart dags att åka, jag tror det mesta är med, blommorna är vattnade, maten packad (är så trött på detta eviga matsläpandet!) och sedan åker jag med Tobbe till Göteborg. Det betyder att jag bara behöver åka tåg i knappt 40 minuter för att komma till Varberg, och dessutom har trevligt sällskap två tredjedelar av vägen! Perfekt! :D
Kramar / Ellen :)
Studiobesök hos MIO möbler! :D 14 februari 2009, 23:25
I måndags gjorde jag något riktigt kul! :D Jag var på Studiobesök med fotoklubben. Jupp, inte studiebesök, utan just STUDIO-besök. Vi skulle till MIOs huvudkontor och studio i Tibro. Det är ju alltid trevligt. :)
Efter mycket om och men bestämde jag mig för att jag skulle våga köra själv de sex milen till Tibro, på små krokvägar. Stora vägar innebär en omväg på tre-fyra mil. Dessutom är det ju bländning och möten jag har mest ont av så småvägar med mindre trafik kändes som ett vettigare val. Rullade iväg i ett snötäckt landskap upplyst av en härlig fullmåne, och det var riktigt njutningsfullt. Vägarna var lite isiga och snöiga, men helt okej för vettig marchfart. Några mil var det till och med tillräckligt stor väg för att ha mittlinje, och det är bara en halvmil som har mötesplatser för att det är så smalt... :)
Kom fram i god tid, satt en stund och lyssnade på musik i bilen i väntan på de andra, och sedan fick vi komma in i den stora fotostudion.
Den är... WOW... Obeskrivlig. Tre miljöstudios och en för produktfoto. Takhöjd som spänner genom två våningar.
Klubbkamraterna strosar runt i ena miljön i studion hos MIO.
Anders visar hur han arbetar med produktbilder i studion.
Anders visar produktfoto i studion.
Vilka grejor! Vilka ytor! Vilka möjligheter! WOW.
Vi fikade tillsammans i ett supertrendigt kök med matsalsdel i värsta hippa cafestilen, och sedan delade vi upp oss så halva gänget fick demonstration i studion, och andra halvan fick strosa i MIOs egen mässutställning, där alla nästa säsongs varor är uppskyltade. Det var trevligt. Jag är ju inte inredningsintresserad alls (ironi!), så jag vältrade mig såklart bland soffor, lampor, dekorationer och bara njöt! :D
Jag vältrar mig i en skön soffa på MIOs utställningsmässa i Tibro. Anna-Karin fixade bilden! Tack. :)
Anna-Karin studerar läckra blommor i acrylplast. :) Och diverse flygdjur också. :P
Jag vältrar mig i ännu en soffa på MIO i Tibro. Återigen Anna-Karin som fått med mig på bild! :D Tack. :)
När vi tillbringat några timmar hos Anders på MIO var det dags att rulla hemåt igen. Återigen igång med musiken och sedan gled jag hem på mina små krokvägar, och det var riktigt mysigt.
Klart trevlig dag! :D
Viss baksmälla efteråt är ju sånt jag får ta, så den låtsas jag inte om. :)
Kramar // Ellen :)
Ett ok ok, men det behövs ett till. 14 februari 2009, 13:52
Ah!
Insåg precis att jag inte alls berättat om bromsfixningen här i bloggen juh! Det var ju bara i projekttråden (http://www.garaget.org/forum/viewtopic. … 96807&) det blev gjort! :P Så kan det gå. Här kommer i alla fall bromsjobbet för er som inte är i projekttråden och läser! :D
Jag har i alltså fortsatt mitt bilpyssel nu, genom att släpa över bilen till Storm och kånka in oss i hans varma och trevliga garage.
Det är förresten nästan fånigt, han är så snabb och proffsig så saker jag vet att jag hade fått kämpa med en heldag (klen och osäker på vad jag gör) fixar han ju på nolltid. Till råga på allt ser det enkelt ut.
Framoket har ju kärvat en längre tid, så då och då har det ju gått varmt när jag varit och handlat. Det är trist att stå och vänta på att en broms ska kallna. Men därför har jag heller inte använt bilen mer än absolut nödvändigt. Nu fick jag det bytt, mot mitt nymålade fina! :D
Även handbromsen har ju varit ett problem, då den inte gått tillbaka som den ska på vänster bak. Misstänkte vajern (hoppades på den?) men det visade sig vara oket som var slut och kärvade även där. Så det blir ett nytt ok bak också, och tills jag fixat det är i alla fall vajern bortkopplad och mekanismen tillbakapressad.
Alla belägg är också kontrollerade, och beläggen bak byter vi när vi byter oket, plus att jag behöver nya belägg fram nu när det gått varmt. De gamla smular sig när man knackar på dem, och det betyder att de behöver bytas.
Nya skivor hade säkert inte skadat heller, det är märken efter beläggen på den som gått varm, men den verkar i alla fall inte skev, och den har inte spruckit heller. De får helt enkelt hänga med ett tag till. Måste ju ha pengar till mat i första hand.
Här kommer lite bilder från måndagen den 2 februari!
Storm plockar handbromsvajern för att kunna ta loss oket i bak. Visade sig att det behövs ett nytt. Hanbromsmekaniken är helt ihopkärvad.
Storm plockar väck oket i fram, det som gått varmt några gånger då det legat an. Det var både bränt och skitigt...
... det nya oket på plats. Det gör skillnad med ett ok man kunnat måla löst. När sommardäcken ska på kommer jag snygga till bygeln också, och titta över och göra rent bromsarna igen.
Sluuuuuurp! Tömt var det här! Ny bromsvätska kändes som en bra ide. :) Den gamla luktade KATTPISS! URK! :O
Det som nu står på planeringen är att byta beläggen fram, oket bak, tvätta och olja in luftfiltret (hur sjutton går man till väga då förresten, både för att få rent och för att få lagom med olja på det efteråt?! Någon sa tvättmaskin?!) .
Dessutom ska bilen få en lackrekond så att det är klart innan det är dags för sommardäcken igen. Då ska nämligen kjolarna monteras tillbaks, tillsammans med de nya ögonlocken och hajfeneantennen.
Det som sedan är kvar är toning av rutorna, vill ha ganska mörk toning på de bakre rutorna för hundens skull. Har biltemafilm ligger, men den har blivit liggande eftersom alla säger att den är hopplös att jobba med. Känns onödigt att försöka få dit något som är dömt att misslyckas och dessutom är mer repkänsligt än riktig film, så ev skaffar jag riktig film i stället och försöker på hjälp att montera den snyggt. Bakrutan är ju mer än lovligt välvd på V40...
Jaja, jag lär ju ha att göra ändå, så toningen bekymrar mig inte mest i nuläget! :)
Kramar / Ellen :)
Fotoklubb och snö :) 14 februari 2009, 11:37
Har ju slarvat en del med bloggandet, men det har sina skäl, tro mig. :)
Men för att jag ska veta att jag levt även under denna tid, trots de något deppiga bloggarna, tänkte jag faktiskt titta tillbaka på veckan INNAN Embla åkte i stället! :)
Då, när vi hittade på lite skojiga saker tillsammans.
Torsdagen när jag var till läkaren fick Embla vara på fritids, vilket hon tycker är riktigt kul! :) Det är bra, hon går inte där i vanliga fall, men när det behövs är hon välkommen, vilket verkligen är kanon! Mamma körde mig till och från läkaren i Göteborg, tur det, för jag tar alltid tvärslut av sånt, så på vägen hem slocknade jag i bilen trots att vi hade ett jättetrevligt samtal.
Fast innan jag somnade svängde vi in till Sandra i Alingsås, första gången jag besöker henne sedan hon flyttade dit för flera år sedan! :O Hon har också en V40. Och hon fick med en Haynesbok till sin. Som hon aldrig skulle komma på tanken att använda, hon lämnar in sin bil om hon behöver fixa något med den.
Således tyckte hon att det var bättre JAG fick boken, jag som ofta svär över att jag inte blir klok på detaljer kring min bil. Och var det mot förmodan något hon funderade över i framtiden kom hon fram till att det var mer sannolikt att hon ringer mig än att hon själv letar i boken... TACK Sandra! :D
Nå, hemma så hämtade jag Embla och sedan fick mamma klippa oss. Jag skulle verkligen behöva gå till en riktig frisör och få håret uppklippt, det är helt hopplöst, men det finns det inte pengar till. Mamma fick således göra en helt vanlig toppning för att få bort det allra värsta, och det blev ju bättre i alla fall.
Även Embla fick en toppning, och på henne hjälpte det ju och räckte för att få håret helt och fint igen. :)
På fredagseftermiddagen fick jag besök. Det var blandade känslor, men jag tänker inte utveckla det mer.
Däremot kan jag berätta om fredagskvällen, för då åkte jag och Embla på årsmöte med fotoklubben! DET är alltid trevligt! :) Vanliga årsmötesförhandlingar och sedan bildvisning av någon riktigt bra och trevlig fotograf, och så avslutar vi det hela med middag och sitter kvar så länge vi vill i trevliga vänners sällskap! :) DET är lyxigt! :)
Visar några bilder av oss! :)
Jag sitter och filosoferar efter maten på fotoklubbens årsmöte. :)
Embla blev jättetrött framåt kvällskröken, och det var mysigt och gosigt. :)
När vi kom hem hade det snöat lite, och vi behövde ut med Lofar. Embla vaknade till riktigt bra och gjorde några snöänglar och kastade snöboll samtidigt som Lofar rusade runt som en tokig, han älskar verkligen snö! :D
Embla har skrapat ihop till en liten snöboll... :)
En snöängel i den tunna snön... :)
Lofars snöänglar blir inte lika snygga som Emblas... :P
Under lördagen körde jag Embla till simningen, och på kvällen körde vi hemmaspa i badrummet. Det var mysigt, men jag hade ändå en gnagande känsla av oro, rastlöshet, irritation.
Söndag fick Embla erbjudandet att hänga med en kompis till badhuset IGEN, och det ville hon såklart gärna göra, så jag körde dit henne. Sedan våldgästade jag Peter några timmar. Trevligt. Inspekterade både målningen i huset, lite snickeriarbeten och hans nya bubbla! :)
Hade en jättebra ide för hans röda folkvagn, men han VILL inte?! :P Tycker prickar är ett självklart val på en sådan bil! ;P
När vi kom hem igen fick Embla lov att plundra det sista huset som blivit stående:
Embla bänder i det sista pepparkakshuset... :)
Nä... nu känns det som om jag börjar på att täta eventuella livsglapp? Sedan lämnade jag ifrån mig trollungen för tre veckor framåt, känns hårt men det är ju så det blir när det är pappavecka, ett lov som är pappas som infaller på min vecka, och sedan pappavecka igen.
Under veckan efter det började jag ju med bromspyssel hos Storm. Drog sedan till Skövde med Peter och kollade på bil till mamma och fikade hos syrran. Blev sjuk onsdag, låg torsdag, tog det lugnt på fredagen. Och skottade snö.... :P
Det har äntligen kommit "riktig" snö... :)
Jag har skottat! :D
Snömonstret utanför vårt hus... :)
Det är något konstigt med mig och snöskottning. Jag mår alltså så uselt att de flesta fysiska aktiviteter får mig helt utslagen. Ja, jag blir utslagen även utan ansträngning, så det är ju uppenbart att något är fel i min kropp. Men snö kan jag ändå inte motstå... :P
Eftersom Lofar är snögalen kan jag dessutom lika gärna skotta snö kring vårt hus samtidigt som han är lös. Det är bra mycket effektivare än att gå en lång promenad. Han hoppar, rullar, ylar, busar, springer, studsar, vältrar... Ja, det tar liksom aldrig stopp när han är i snö! Eftersom vi har skogen precis på baksidan så har han dessutom ytor att fara runt på, så jag skottade i godan ro kring huset, samtidigt som han motionerade sig tills han knappt orkade stå längre... :) Lagom. :)
Å andra sidan stöp jag ju på lördagen, efter att jag handlat, så det kanske inte var så smart ändå. Men jag måste ju få göra något som tillfredsställer mig mentalt också, inte bara gå och vara försiktig hela tiden. :)
Nu blev det en jätteblogg, men den var mest för min egen skull... :)
Puss! // Ellen :)
Diagnos till slut! ME/CFS och IBS 14 februari 2009, 00:20
Har ju glömt berätta om förra torsdagen, då jag var på återbesök på Gottfriesmottagningen i Mölndal.
Det var ju faktiskt riktigt intressant! :)
Först av allt ringde min läkare veckan innan jag skulle dit, för att mina provsvar kommit. Det visade sig att jag helt saknade D-vitamin, och då behövde jag börja ta det, omedelbums dessutom. Fast just då satt jag på tåget på väg till Varberg... Dessutom i en tyst avdelning, vilket jag helt missat, åksjuk och förvirrad som jag var... :P
Löste det med ett besök på en hälsokostbutik dagen efter, och nu har jag ätit mina vitaminer var dag i snart tre veckor. I mars ska vi ta uppföljningsprover.
Nå, tillbaks till läkarbesöket, som då var på torsdagen för ungefär två veckor sedan.
Läkaren ställde kompletterande frågor och gjorde också en psykologisk testning för att kunna säkerställa diagnosen. Utesluta och bekräfta vissa symptom och beteenden.
Han kom fram till att jag INTE bör äta antidepressiva, då det kan utlösa både djupa depressioner och maniska skov hos mig. Och det undviker jag gärna. :) Skönt att något av det jag instinktivt känt på mig har varit helt rätt. :)
Efter någon timmes samtal hade vi enats om att jag skulle ta en vanligt svenskt borreliaprov också, trots att de inte brukar visa något även om man bär på borrelia. Ibland kan man bära på en kronisk borrelia, även om man behandlats med tio dagars pencillin (fick borrelia med tiodagarsbehandling för ett antal år sedan och blev då markant sämre). Här i Sverige är det inte något läkarna brukar tycka om att diskutera, i Tyskland däremot har man helt andra typer av prover, och behandlar också sådana problem med pencillin intravenöst under mycket lång tid. Dock kostar ett sådant prov cirka 3000 kronor att göra, och det får man i så fall betala själv, så jag vet inte om jag ska göra det. Behöver ju pengarna till att köpa de vitaminer och mineraler jag behöver just nu också...
Mycket tankar och funderingar.
Diagnosen då? Ja, han tyckte inte det var någon tvekan om att jag har ME/CFS, Kroniskt trötthetssyndrom på ren svenska. Jag uppfyller de diagnoskriterier som finns. Dessutom skrev han IBS i pappren, Irritable Bowel Syndrome, eller känslig tarm. Och det är ju ingen nyhet det heller, tål ju nästan ingen mat och reagerar alltid med magen oavsett om det gäller mat eller stress eller något annat.
Tyvärr är det inga bra prognoser på någon av diagnoserna. Det handlar bara om att lära sig att leva med problemen och att försöka hantera dem. Finns inga mediciner eller metoder för att bli "frisk". Jag har ju ändå kämpat i nio år, och såvitt vi kan se har jag gjort allting "rätt" och på så vis skapat relativt goda marginaler, och kan ju för det mesta leva ett hyffsat liv.
Det som gäller är alltså att försöka undvika att bli uppstressad, att äta regelbundet och hålla mig till sådant kroppen accepterar, sova bra... Rent praktiskt betyder det mycket planering och en del avbokningar när kroppen inte håller och jag får bakslag.
Och att hålla ut genom dåliga dagar och försöka leva ordentligt och ta vara på de bättre. :)
Om någon är nyfiken på vad ME/CFS innebär finns en bra hemsida här: http://me-cfs.se/index.htm
Och vill man försöka förstå hur det är vara drabbade eller att leva nära en drabbad finns ett par otroligt bra texter här:
För patienter/drabbade: http://www.fibromyalgi.nu/Ren%C3%A9es%2 … l%20ME.pdf
För närstående: http://www.fibromyalgi.nu/Ren%C3%A9es%2 … A5ende.pdf
Att till slut (efter nio års sjukskrivning) ha fått en diagnos känns ... öh... jag vet faktiskt inte. Det var ju ingen överraskning egentligen. Och det förändrar inte min situation på något vis, mer än att jag kan hänvisa folk till hemsidan för att förklara vad jag har för problem. Behandling finns det ingen, så det blir till att fortsätta som innan, med näringsterapeuten och vitaminer/mineraler som jag får betala själv. Allt för att stötta upp kroppen, organen och ge mig så bra marginaler som möjligt.
Försäkringskassan godtar inte diagnosen ME för sjukersättning efter vad jag har förstått av andra, så jag har sökt förlängning på samma grunder som tidigare, alltså somatiseringsyndrom och depression, vilket psykiatrin skrivit intyg om. Att de sakerna sedan är symptom av ME, det spelar mindre roll. Bara jag får min vardag att fungera.
Det största problemet jag har (förutom hälsan då, givetvis) är ekonomin. Sjukersättningen är riktigt låg, fick först 75% av min inkomst i sjukpenning under några år, och skulle sedan få en sjukersättning på 64% i stället. Problemet var att de beräknade den på min sjukpenning... Det gav 51% av min inkomst i sjukersättning.
Har således en årsinkomst på 111 000 före skatt (ger 6 800 i månaden efter skatt), och ska då betala hyra, el, telefon och sådana fasta kostnader. Behandlingen kostar runt 1000-1500 varje månad. Och maten, eftersom jag inte tål så mycket och dessutom måste äta mycket och ofta, ligger för min egen del på omkring 3000 i månaden... På det vill jag gärna behålla bilen... Och hitta på lite kul saker med Embla också. Kläder är också bra att ha. Jaja, det får ORDNA sig.
Nio år och kontakt med över 60 olika personer inom vården tog det att få en diagnos som känns rimlig och sannolik. Nu får vi se om jag kan ha någon användning av att ha fått en diagnos också. :)
Kramar / Ellen :)