Blogg
Vad händer? 14 september 2007, 20:01
(En onsdag i början av september)
Huh! Jag vet snart inte vad som är upp och ner?
Vad hände igår? Eller hände det idag? Är det viktigt? Får man sova sen? Är det ide att sova? Tog jag mina tabletter? Vad bestämde vi nu igen? Vad var det jag höll på med egentligen?!
Okej, ska försöka få ihop vad som händer. I måndags hade vi mötet kring Embla och Mattias blev jätteupprörd och vill absolut inte ha något möte där soc är inblandade, för att utreda hur Embla påverkas av min sjukdomssituation och de begränsningar vi får som föräldrar när all kraft går åt till att existera.
Igår var Embla trött och grinig när hon väcktes vid 05.30 för att åka till dagmamman som sedan tar henne till skolbussen 08.30. Undra på det, det blir ju urlånga dagar för en sexåring! Och i detta ligger jag med alla mina symptom och känner mig allmänt oduglig!
Mattias kommunicerar knappt alls sedan mötet i måndags. I eftermiddag ringer samordnaren och vill ha besked på om vi ska gå vidare med något nätverksmöte eller inte, och jag har fortfarande inte lyckats får något vettigt ur Mattias.
Det enda jag kan säga är att han låste sig än mer efter att ha varit hos sin mamma i måndags, hon har jobbat inom den kommunala missbruksvården och har den vägen haft sina kontakter med myndigheterna. Jag tror att hennes grunduppfattning är att man ska klara sig själv utan inblandning utifrån, och visst, det är väl bra, OM det går! Nu har vi kämpat i sju år och orkar inte mer, och nu vill jag ha hjälp!
Igår satt han och surfade medans jag åt sista middagen och såg en film på tv, och så kom han in och visade en radda med lappar med massa skojiga bildelar till Volvon. Det var neonrör, dumpventil, shiftlight och massor av snygga slangar och rör i blått, tuffa lampor och annat. Kul, javisst, men knappast vad jag orkar ta ställning till just nu!
Idag har jag ringt till näringsterapeuten och beställt mer tabletter då en del är på väg att ta slut för mig, och han gav mig sitt fulla stöd i LSS-trasslet och lovade att skriva ett intyg jag kunde använda i min ansökan.
Dock var han bekymrad över att jag ännu inte kommit igång med min behandling - alltså själva saneringen!
Sedan ringde också specialpedagogen från skolan helt spontant och undrade hur jag tycker det fungerar nu, jag hade kontakt med henne i våras för att informera om situationen här hemma så skolpersonalen skulle vara medvetna om det och kunna stötta Embla om det körde ihop sig.
Hon tyckte att ett nätverksmöte kunde vara bra, men jag har som sagt inte fått med Mattias på det ännu, så vi får väl se hur det blir i eftermiddag.
Och så måste jag väl sätta igång att utforma min egen LSS-ansökan också...
Är bara så trött, så trött... :(
// Ellen
Föregående blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11687
Nästa blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11769
Krångla då! 14 september 2007, 15:36
Första veckan i september)
Är så helvetes less!
Renaulten står där den står, det är trist! Jag är sjuk och inget verkar lösa sig, det är trist! Det regnar som fan, det är trist!
Nej, mest av allt är jag grinig över gårdagens möte. Resurscentrum! Så fan heller! Trasselcentrum är ett bättre namn på det hela!
LSS-utredningen är som en enda härva, och utredaren vill inte blanda in Emblas behov i den. Nej, då ska en separat utredning dras igång för hennes behov. Med möten och krångel som tar tid och energi, när jag knappt har kraft att klara vardagen?! Det är ju liksom därför jag sökt personlig assistent via LSS...
Hur svårt ska det vara att fatta att Embla kommer må bra om hennes föräldrar får den hjälp de behöver för att vardagen ska fungera? JAG är sjuk och behöver hjälp med en hel massa saker, bland annat för att ta mig till behandling och orka fungera i vardagen här hemma. Mattias har burit hela det ansvaret i mer än sju år nu, och har därmed kört slut på sig, och det är inte ett dugg konstigt. Och i detta sitter Embla med föräldrar som inte längre orkar med. HUR komplicerat är det då att sätta in hjälp till mig så att Mattias kan leva lite mer normalt och jag kan lägga min kraft på Embla i stället för på att klara vardagen?
Blir så trött och less på det här.
På mötet igår ville de samla till ett stormöte med soc, läkare, specialpedagoger, lärare, LSS-utredare, oss, släktingar osv. HELVETE vad jobbigt! Bara för att JAG är sjuk?! Har de tänkt omhänderta Embla i stället för att ge mig hjälp i hemmet?!
Vet inte hur jag ska gå vidare nu, men kommer antagligen att skriva en egen LSS-ansökan med bilagor för bedömning, eftersom handläggaren så totalt missat att se till våra behov och önskemål i det han skrivit, och därmed också föreslagit avslag på ansökan.
Uff. Nej, jag har att göra känns det som! Men som väl är var mamma här hela dagen igår, så det är i alla fall städat så att det är rent. Dock finns gott om sortering och bortplockning kvar, men det är RENT och det är huvudsaken! Det är andra måndagen i rad hon jobbar heldag hos mig nu, och ändå kommer vi inte ikapp!
Jo, förresten, en kul grej också! Igår kom grannen och köpte Pickupen! Bara sådär. Vi hann inte ens annonsera ut den, och Mattias fick plocka ur sina saker bums, eftersom grannen kom till fots och tog med sig bilen hem... :)
Men nu börjar det tunna ut bland salubilarna, har bara tre kvar. Passat VR5 Syncron, den säckade Renault 19 och släktingens 944.
Vi får väl se vad som dyker upp härnäst!
// Ellen :)
Föregående blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11605
Nästa blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11759
LSS-kalabalik och besvikna bilspekulander 14 september 2007, 09:30
(Första helgen i september)
Har ägnat helgen åt att slita mig igenom den där !!#¤%!! LSS-utredningen. Handläggaren har verkligen förenklat och förbisett ungefär ALLT som jag grundat min ansökan på. Allt bortförklarar han som psykiskt, med stöd av en psykolog. Vad två andra läkare och en tandläkare och en näringsterapeut säger tycks vara helt irrelevant!
Känner mig både arg, ledsen och överkörd! Det värsta av allt är att jag sitter fast också, jag kan inte fortsätta med min behandling utan att få beslut om stödinsatser, för jag kommer inte till behandlingen till att börja med, och om jag sedan blir sämre (vilket är troligt i samband med amalgamsaneringen) kommer det bara inte fungera här hemma längre.
Så helgen har gått åt till att skriva och ordna med utredningen, med lite lagom stress på det också, då handläggaren vill dra mitt ärende i Trepartsgruppen på måndag redan, men det kommer jag nog vägra gå med på, för han har så totalt missuppfattat hela situationen så jag är rädd att han presenterar det på helt fel sätt så jag inte alls får den hjälp jag behöver!
Dessutom annonserade vi ut Renaulten i fredags kväll. Hade en som sagt att hon skulle ha den och Mattias hade gjort upp om att möta henne vid bussen i fredags, men hon dök aldrig upp, och därefter har hon heller inte gått att nå på mobilen längre... Så nu åkte den ut på Blocket. Jäklar vad det har ringt!
Hade säkert tio-femton visningar på den i lördags, telefonen ringde i ett och sambon sprang runt på gården eller var iväg med pickuppen och försökte hitta förvirrade spekulanter som inte hittade hit själva utan irrade runt i bygden... :)
Renault 19, ute på annons sedan i fredags.
Märkligt nog har alla blivit mycket besvikna över att 6000-kronorsbilen från -96 har säckat i bakvagnen?! Det står liksom i annonsen, och det är därför bilen är så billig! Och ändå ser de så ledsna ut och säger oj-oj, ja det där vill vi inte greja med...
Priset säger väl ändå att det inte är en helt ny bil i perfekt skick? Den är i alla fall skattad och besiktigad februari ut, det betyder att man kan köra den och vill man sedan inte laga den har den i alla fall inte kostat mer än 1000 kronor per månad att äga, det är väl inget rån direkt!?
Idag har vi varit och hjälpt väninnan med flytten igen, andra helgen i rad. Det var skönt att komma iväg och riva i hennes bröte och bara komma ifrån tankarna på allt här hemma. Arbetsleda är jag duktig på, så det har jag gjort! Pojkarna har kört och burit och den flyttande väninnan och ytterligare en väninna har packat efter mina instruktioner... :) Själv har jag organiserat och sorterat en hel del, samt ätit några gånger.
Hon är ledsen och vill egentligen inte alls flytta, efter elva år tillsammans har han ny gått i "husflykt" och bor växelvis hos sin mamma och sin mormor i väntan på att hon ska ta sitt pick och pack och lämna huset. Svår sits. Men vi har hittat en riktigt fin lägenhet, en trea på 85 kvadrat och med en jättestor balkong, mer som en altan faktiskt. Så jag hoppas att det ska bli bra när hon väl kommer i ordning.
Passat VR5 Syncro som kompisarna är lite sugna på att köpa trots att de egentligen tänkt sig en Volvo v70.
Ja, och nu ikväll har det varit rusning på gården. Ett par vänner letar egentligen efter en V70, men när de klämt lite på Passaten var de inte lika säkra på att det verkligen var en Volvo de behövde... Dealade fram ett riktigt bra pris åt dem, så nu får vi väl se vad som händer... :)
Skoda Pickupen som är till salu. Grannen är sugen och Mattias har lockat med att skicka med några hundra liter diesel, ju längre han väntar desto mer hinner han köra upp... :)
Dessutom kom grannarna och klämde på Skoda Pickupen. Efter en provtur var hon helt lyrisk, och Mattias sa till dem att de kunde få med den dieseln vi har står också om de köpte bilen, dieseln riskerar ju bara att bli vattenskadad av att stå här på gården när vi inte har någon dieselbil att använda den till... Det betyder att ju snabbare de bestämmer sig, desto mer diesel blir det, eftresom Mattias kör med bilen till jobbet om dagarna. Det verkade locka lite! :)
I morgon är det dags för ett förmöte för att planera vad vi kan göra för nätverk kring Embla för att stötta henne när jag blir dålig. Tycker bara det är så synd att jag inte bara kan få hjälp att få det att fungera här hemma så att jag kan lägga kraften på att vara en bra mamma, utan att hon ska stöttas genom skola och dagmamma i stället. Ett hem är ett hem och hon har bara en mamma, det måste vara bättre för henne om hon får komma hem till mig om eftermiddagarna i stället för att fara till dagmamman efter skolan och sedan komma hem till ett hem i förfall som det då ska vara Mattias uppdrag att sköta... Nej, jag fattar bara inte?!
Nå, min mamma dyker upp ganska tidigt här i morgon för att hjälpa mig få ordning inför mötet och sedan ska hon också vara med och stötta. Mattias kommer också hem, och så är det bara att hoppas att de på Resurscentrum begriper vad det handlar om, till skillnad från LSS-handläggaren!
Natti-natti! // Ellen :)
Föregående blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11376
Nästa blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11687
Ge mig ett okomplicerat liv! 13 september 2007, 22:43
(Torsdagen den 30/8)
Gårdagen blev just så lång som jag var rädd för.
Förberedde maten innan telefonmötet började, och satte mig sedan med pennan i hand. Mattias skulle natta Embla under tiden.
Först fixade han kvällsmat, mackor med faststekta ägg. Märkligt nog blev Embla "mätt" nästan direkt, och striden tog sin början. Äter hon inte kommer hon snart ner och är "hungrig" så det är bara att kämpa på.
Hyssjade dem flera gånger för att höra vad som sades i telefonen, ett styrelsemöte innefattar några personer och det är inte så kul med gapande familjemedlemmar i bakgrunden.
Efter många om och men kom hon iväg upp, och jag fick en kram på vägen. Mattias sjönk ihop i soffan, och själv kunde jag koncentrera mig på mötet. Efter någon timme kom Embla och var kissnödig... Gestikulerade vilt åt henne och viskade med handen för luren att hon MÅSTE sova för att orka till skolan.
När klockan närmade sig halvelva kom hon ner IGEN! Då blev Mattias arg och for upp med henne och hivade undan leksaker hon rivit fram och släckte lamporna. Då somnade hon äntligen.
Mattias hivade till mig kameran, han hade tagit bilder av Skodan under dagen så att jag skulle kunna fixa en annons på den. Orkade inte bry mig just då.
Jag avslutade mitt telefonmöte, med ytterligare några saker på min "att-göra-lista" och tänkte gå och lägga mig. Mattias hade hittat ett intressant program om chokladproduktion, så vi fastnade lite där.
När Mattias borstade tänderna upptäckte jag köket! Totalt kaos, disk överallt och inget rent porslin i skåpet! Det blev till att börja röja där, fylla diskmaskinen, plocka äggskal ur vasken... Skickade ut Mattias med soppåsarna och då tog han in katterna och kattlådan samtidigt.
Till slut hade jag fått igång diskmaskinen, borstat tänderna, matat hunden och kunde gå upp och göra Mattias sällskap.
Natten har varit alltför kort, vaknade med smärtor i morse och Embla var såklart på uruselt humör och jättetrött, och sedan har jag gjort rent spisen och burit ut kattlådan och grejat nu på morgonen fast jag är så groggy att jag knappt kan stå!
Som grädde på moset ringde damen som ansvarar för Personligt Ombud i området också. Först förstod hon inte att hon pratade med mig utan trodde hon pratade med min mamma...? Efter att jag gjort klart för henne vem hon pratade med undrade hon om jag ville ha ett ombud, och det är klart jag vill, annars hade vi kanske inte ringt och bett om det?!
Förklarade att jag tänkte använda stödgruppens personal till hjälp att introducera ett Personligt Ombud i vår komplicerade situation, varpå tanten säger "att då hör du av dig när du tänkt igenom det här, så får vi se om du vill ha något då". Öh? Va?
Jag SA ju att jag ville ha ett ombud, och att jag var på det klara med HUR jag ville inleda den kontakten?! En sak är säker, DEN tanten vill jag INTE ha i alla fall, siktar in mig på hennes ena kollega som har ett gott samarbete med stödgruppen också.
Hon envisades i alla fall med att jag skulle återkomma till henne när jag pratat med LSS-handläggaren och stödgruppen om saken. Doooh!? Det kanske jag redan har gjort, under veckan som gått utan att hon hört av sig som det var sagt?!
Jaja, det där får lösa sig. Dagens att-göra-lista är skrämmande lång och har en hel del punkter med sig från både igår och i förrgår och ännu längre tillbaka, och jag förstår inte hur jag ska få ihop dagen.
Börjar med att äta frukost i alla fall, det brukar vara ett bra grepp!
Kramar // Ellen :)
Föregående blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11338
Nästa blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11605
Kaosdag! 13 september 2007, 14:10
Jag blir snart knäpp!
Idag (onsdagen den 29/8) vaknade jag före Embla och Mattias och hade så jäkla ont att jag höll på att smälla av! Vacklade upp och kissade och låg sedan och dåsade några timmar till innan jag fick fixa frukost och alla morgonbestyr.
Sedan brakade dagen lös och någonstans mitt i föll den samman över mig! Ja, så kändes det i alla fall...
Förmiddagen var jag märkligt yr och diffus, fick verkligen koncentrera mig för att klara att göra en köttfärslimpa, och sedan började jag ringa byggfirmor om en ev ombyggnad/utbyggnad av huset. Hade vi haft större kunde vi tagit en au-pair och det hade löst en del vardagsproblem.
När posten kom hade jag fått LSS-utredningen av kommunen, den där utredningen som görs för att jag sökt personlig assistent. Avslag såklart, då han inte tycker att mitt behov är tillräckligt stort. Nähä. Mattias klarar alltså allt som läggs på honom, och att allt faller ihop här är inget problem. Typ. *Ironisk*
Scannade utredningens tolv sidor och mailade över dem till min mamma.
Mitt i det ringde ordföranden i Fordklubben och undrade hur det går med klubbtidningen! Skrik och panik! Lyckades summera den hjälpligt, och det verkar fan i mig som om det kommer kunna bli en tidning den här gången också...
Drog också en arbetskopia av LSS-utredningen till mig själv och började skriva kommentarer där samtidigt som jag försökte peta i mig lunchen. Någonstans där i började jag tappa sugen kände jag. Hur mycket kan man missa i en utredning? Hur mycket ska ens liv braka samman för att man ska få hjälp? Hur många hjälpinstanser ska blandas in för att livet ska fungera? Hur många kontakter ska man förväntas orka med?
Satt där och strök och kommenterade med tårarna trillande när Christer från stödteamet kom. Förklarade läget för honom och han kommenterade också att jag återigen blivit gulare. Visade också mitt stora handeksem, eller vad det nu är. Han ställde massa frågor, och det slutade med att jag ringde mamma och lät dem prata en stund, för hon har bättre koll än jag på vilka utredningar som gjorts och vad som sagts. Själv passade jag på att plocka lite i köket och borstade håret (kunde inte lyfta armarna i morse).
Kom plötsligt på att det var hög tid att möta Emblas buss. Christer följde med och Lofar var överlycklig över att få en liten promenad. Bussen var som vanligt sen, en jäkla tur för mig! Embla hade haft en bra skoldag och berättade om skolmaten och boklån och de nya skorna och...
Hemma satte hon sig vid TVn och jag och Christer försökte summera lite vad som behövde göras framöver med utredning och kontakter, och jag skrev en lista för att inte glömma något.
Plötsligt knackade det på dörren, och det visade sig att den ena byggfirman jag kontaktat hade tid över och kom för att kolla lite. Christer for och jag tog hand om byggaren. En kort diskussion visade att vår tanke om utbyggnad i flera steg skulle bli väldigt dyr, och han rekommenderade i stället en stor utbyggnad åt ett håll. En sådan skulle landa på omkring 250 000 oinredd... Det var ju billigt... Eller inte...
Alternativet är att försöka inreda garaget till hobby och företagsverksamhet och få ut det ur huset, samt att flytta tvättstuga och badavdelning till gamla vedskjulet för att frigöra mer plats inne. Det verkar vara det allra mest ekonomiska.
Men då måste vi få upp verkstaden också så vi får iväg det som är i garaget just nu... Och bara grunden skulle gå på närmare 30 000 kronor om vi lejer bort det.
Ja, en himla massa att tänka på blev det i alla fall, och sedan kom Mattias hem och byggaren åkte, och jag behövde laga mat igen, och...
Mattias gick ut för att testa den nya eldrivna motorsågen, och själv plockade jag lite i köket innan jag tog maten och gick ut och satt i solen på vedbacken och kollade.
Nu har jag ramlat ihop i en hög framför datorn efter att ha pratat med en vän som lovat hjälpa oss med att kolla igenom bokföringen och sedan har jag skrivit denna blogg, och härnäst måste jag skriva en planering för Fordklubbens tidning som ska lämnas till tryck nu i veckan, och så behöver jag förbereda mig inför kvällens styrelsemöte som ska ske via telefon.
Det känns som det blir en lång kväll som avslutning på en lång dag...
Sköt om er! Kramar // Ellen :)
Föregående blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11336
Nästa blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11376
Vilat och fixat. 13 september 2007, 11:51
Tisdagen den 28 augusti var ganska seg. Var yr och omtöcknad, och min syster kom på besök med sin sambo. En gipsad sambo.
Han råkade smälla en älg med sin MC när han skulle på tysklandssemester med grabbarna... Som tur var hände det bara några mil efter avresan så han hamnade på sjukhuset i hemstaden. Efter några dagar fick han komma hem, mörbultad och blåslagen med onda muskler och många sträckningar, men bara en arm i gips! Det kan man kalla tur!
Nu var de i alla fall hos mig, och jag fick en låda lingon och lite kläder som syrran rensat ut! :) Tyvärr var jag mest trött och förvirrad, men det var ändå kul att se dem.
Vi pratade och tittade på skisser av huset och eventuella utbyggnadsplaner, och sedan fick jag rusa iväg och möta bussen. Höll på att glömma det IGEN! Tur jag var där, för Embla glömde plinga så bussen var på väg att köra förbi utan att släppa av henne!
När Mattias kom hem for vi iväg och handlade, Embla hade haft sin första gympalektion utan att ha några gympaskor, så vi behövde fixa det. Började på Jula och köpte en ny polermaskin då den gamla gett upp. Inte undra på, så många bilar som vi rekondat med den!
Mattias köpte också en eldriven motorsåg och en sågbock, ett stödbälte för ryggen och en del andra bra-att-ha-saker. Nästan fyratusen gick det på att komma ut från Jula!
Och sedan drog vi till Coop, där vi fick tag på skor både till gympan och till hösten för Emblas del, och dessutom all mat vi behövde. Skönt.
Dock hann jag ta tvärslut, så jag fick yrsel och fick gå och hålla mig i saker och ting i butiken för att inte falla ihop. Det var skönt att komma hem kan jag säga, blev sittande en stund när vi kommit in...
Kan sammanfatta med orden MYCKET, mycket trött...
// Ellen :)
Föregående blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11307
Nästa blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11338
Städkris och dött batteri. 13 september 2007, 10:02
Måndagen den 27/8 kom mamma redan vid frukost, för att försöka hjälpa mig få lite struktur här hemma. Medans jag åt började hon städa i köket, och sedan fortsatte hon med rengöring medans jag plockade och sorterade så gott jag kunde.
Fick undan en del till pappersåtervinningen och röjde mitt burkskåp så man slipper få burkar och lock i huvudet varje gång man ska öppna. Fick därmed också undan alla burkar som samlats i diskstället...
Mamma fortsatte in i badrummet och jag attackerade lunchen.
Efter maten gav jag mig på att plocka och sortera en del, och någonstans där bröt jag ihop. Vad fan sparar man när man sorterar?
Ska jag anpassa livet helt efter att vara sjuk så ska jag göra av med så mycket som möjligt så att det blir enkelt att hålla ordning på det som är kvar.
Vad ska man slänga då?
Det som inte används? Enkelt! Det är mycket som inte använts på flera år. Jag kan slänga kameror, symaskin, pysselgrejor, vandringskängor, snygga kläder, alla gardiner som inte sitter uppe, alla mina baksaker...
Men vad har jag då för liv, det är ju det där jag är och vill vara, när jag är frisk och orkar!?
Om jag bara sparar saker som jag orkar använda just nu och formar tillvaron efter att aldrig orka eller kunna blir det ett ganska torftigt liv som återstår. Utan längtan efter allt som jag brukade känna lust till att göra.
Så vill jag heller inte ha det.
Värdelös och meningslös skriker alla saker till mig. Barnkläderna på vinden, jag hade liksom tänkt mig fler barn om det inte varit för denna jävla sjukdom!
Fotogrejorna vrålar också hopplöshet till mig - när FAN ska jag orka använda kameran kreativt när jag har fullt upp med att överleva?
Och snygga kläder - vilket hån! Jag som nästan aldrig kommer utanför huset! Och gör jag det kan man ge sig fan på att kläderna inte passar just den dagen, har jag inte rasat i vikt och kläderna sitter som sopsäckar har magen svullnat upp så de inte går på i stället...
Mitt i alla dessa tankar kom köparen av 965 för att hämta sin bil. Jättetrevligt folk, han var lärare på Göteborgs universitet och undervisade i Vinvetenskap och Geologi, och det var en fröjd att prata både med honom och hans familj. Som tur var. Bilen vägrade nämligen att starta! Det visade sig att innerbelysningen stått på sedan de tittade på bilen i fredags, och eftersom vi packat bilen i en bilpåse för att hålla den ren och snygg hade vi inte sett det. Batteriet var fullständigt stendött och reläerna bara smattrade!
Det blev till att sätta bilen på laddning och bjuda på kaffe. Då kom mamma på att Emblas buss var på ingång också, så hon rusade iväg medans jag umgicks med bilköparna och kände mig stressad över att jag inte räcker till och att jag borde städat tillsammans med mamma och tagit vara på hennes närvaro.
Efter en stund kom mamma och Embla tillbaka, norpade hunden och tog en promenad... :) Strax därefter hade bilen fått tillräckligt med laddning och gick med på att starta och de trevliga bilköparna for hemåt. Mamma och jag plockade en liten stund till, innan jag behövde laga mat igen. Mamma forstatte plocka.
Mitt i maten ringde ordföranden i Fordklubben och undrade hur det gick med tidningen. Himmel! Tidningen! Jag som inte ens kollat klubbmailen på lääänge... Det var överfullt i mailboxen, så det blev till att börja flytta material och tömma den och förbereda nästa nummer av tidningen. Mamma umgicks med Embla och hängde tvätt...
Under kvällen slet jag med att göra tidningen och Mattias fick natta Embla utan mig.
// Ellen :)
Föregående blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11292
Nästa blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11336
Trött, trött, trött 30 augusti 2007, 10:01
Söndagen den 26/8 var ingen kul dag, var så slut, så slut! Vacklade upp vid halvtio då jag vaknat av hungerkramper, och efter frukost ville Mattias att vi skulle gå till svärmor eftersom hon verkat väldigt dämpad ett tag.
Det kröp fram att hon var orolig och frustrerad, i veckan ska hon träffa en läkare för att operera sin starr som varit mycket aggressiv, och i princip gjort henne blind det senaste halvåret. Misslyckas operationen kommer hon inte kunna se skillnad på ljus och mörker ens, men går den bra kanske hon kommer kunna köra bil igen.
Dessutom var hon bekymrad för hundarna, den ena tiken har fått en knöl som ska opereras, den andra har fått något skumt i örat som förstört båda hennes trumhinnor. Hon är opererad en gång och ska in en gång till. Och då var det såklart dels en oro för hundarnas hälsa, men också för ekonomin, för trots försäkringar så kommer det kosta massor.
Jag hade med mig så jag kunde luncha där, men någonstans i maten blev jag så trött och förvirrad att jag tappade orienteringen lite. Mattias gick hem för att dra ur modemet eftersom det började åska, men själv orkade jag inte det. En släkting på besök körde hem mig med bilen (det är 400 meter att gå).
Väl hemma upptäckte jag att Mattias lagt sig för att vila ryggen och Embla såg på film och då passade jag på att lägga mig jag med. Stensov i två timmar, och vaknade sedan yr och förvirrad och blev tvungen att äta mig samman igen.
Tog det ganska lugnt resten av dagen, men dammsög bottenvåningen eftersom jag inte orkat det under veckan och det började på att bli lite otäckt med hundlurv och kattsand.
// Ellen :)
Föregående blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11290
Nästa blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11307
Ute på stan efter 22 - första gången på sju år... 12 september 2007, 22:22
Lördag den 24/8.
Mattias har polerat 965 och jag har betalat våra räkningar via internet! Fantastiskt! :)
Vi har en spekulant som kommer och tittar på 965, och han gillar vad han ser och vill ha den. Betalar en bra handpenning och ska komma och hämta bilen på måndag! :D
Frampå seneftermiddagen far vi iväg för att hjälpa vår separerande väninna med hennes flytt. Hon har inte lyckats packa något, så vi får börja med det och själv står hon mest och röker och dricker kaffe och jag är lite bekymrad över alla tomflaskor jag ser i huset... Måtte hon få ordning på detta när allt är klart, så hon orkar må lite bättre!
Givetvis är lägenheten på tredje våningen och det är jobbiga spiraltrappor med bara en avsats per våning! Tacka vet jag raka trappor med fler avsatser!
Mattias lyfte sönder sig rätt bra, då det bara var han och Staffan som kånkade och bar på alla stora och tunga saker. Själv var jag mest med och pekade och organiserade, det är det jag är bäst på... :)
Framåt tio var vi färdiga, ja inte var flytten klar på långa vägar, men VI var helt färdiga. Tog en bild från väninnans stora balkong på vår bil som såg så fin ut därnere i gatlyktans sken med sin nya vinge och de andra nya detaljerna!
Vår Volvo med vingen, ögonlocken och den lackade bakljusrampen på plats.
Skulle köra hem väninnans syster efteråt, och på vägen passerade vi kotorget i Mariestad. Där var fullt med fina bilar, eftersom det utlysts ett möte med efterföljande nattrace. Vi släppte av systern och bestämde oss för att återvända och kika om vi hittade några bekanta...
Det var ju några år sedan vi var på stan efter tio på kvällen, och på den tiden var det ju inte precis plastraketerna som dominerade på Kotorget. Då var det V8-ors muller som ljöd över parkeringen, men denna kväll hade vi nog känt oss malplacerade om vi åkt Fairlanen.
Hittade först Mattias kusin David och hans tjej i deras nya Cossie. Han var glad att se oss och tyckte Volvon blivit trevlig! Spanade efter Storm, men han syntes inte till, och inte MatteR heller. Funderade på om det fanns någon annan från Garaget som jag kände igen, men kunde först inte placera någon.
Men så såg jag neonljus... TotteN och Mac! :) Körde runt dit, parkerade och spanade. VART är ägarna? Hur lätt är det att hitta någon som man aldrig har sett? Vräkte mig ur bilen, ganska stel efter dagens flytt, ganska sunkig också för den delen och i behov av en dusch, men vad fan! :D
Strosade fram till bilarna, pekade på dem och såg mig omkring. Jodå, det tog inte många sekunder förrän ett helt gäng med unga grabbar och tjejer kom och undrade vad jag var för en skummis...
Frågade om någon var Totten eller Mac, och de kopplade snabbt -det är du som är Vulture?! Japp, och så fick jag äntligen se några till av Garaget-bilarna IRL. :D
Embla skuttade ut och beundrade det rosa neonljuset, själv imponerades jag över Tottens finish och fina detaljarbete (Jag trodde det var typ en vanlig BMW med målade stripes ju!) och passade på att kika närmare på alla egenhändiga lösningar som Mac gjort på sin bil. Och så visade vi såklart våra små nytillskott på bilen på riktigt också.
Sedan fick vi kontakt med Storm, han var hemma och filade lite på något inför kvällens race, och eftersom Embla var hungrig stämde vi möte vid Mc Donalds. Såg många fina bilar i stan, men först efteråt, hemma vid datorn, kopplade jag att jag faktiskt pratat med fler på nätet och kunde passat på att hälsa när vi var i stan. Men så är det att vara trög! ;)
Så ser ni mig/oss ute, kom gärna fram och säg hej, för det är troligt att vi är så förvirrade att vi inte förstår vilka ni är förrän ni säger det, och jag vill alltid prata med folk! :D
// Ellen :)
Föregående blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11289
Nästa blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11292
Tuff skoltjej 12 september 2007, 21:37
Torsdag den 23/8.
Efter mina vanliga skakiga morgonbestyr hamnade jag i uthuset, skulle ställa in några krukor som stått framme och sett trista ut hela sommaren. Upptäckte då att någon usel katt farit runt där inne och rivit ner och haft sönder flera krukor och dessutom bajsat i lecakulorna! Började röja lite, men kom inte så långt innan stödteamet dök upp och vi fick övergå till planering av hjälpinsatsen igen. Visade kaoset på övervåningen och de tyckte det var uppenbart att jag behöver hjälp att komma ikapp och få vardagen att fungera igen.
Emblas farbror Johannes med på den tidiga skolbussen hem, vilket betydde att hon glatt kastade sig rakt genom hela bussen för att sätta sig längst bak med honom och hans kamrater (ett gäng rangliga grabbar i nian som klivit ombord nere i Götene en mil tidigare).
Såg lite kul ut när hon iklädd volangkjol och Hello-Kitty-tröja hoppade av bussen hand i hand med en niondeklassare i svart linne och coola skejtarbrallor... :)
Hennes kamrater vågade dock inte sätta sig bland grabbarna längst bak utan vinkade från framänden av bussen när hon hoppade av... :)
Själv mötte jag bara bussen och hann få en snabb kram innan NÄSTA buss kom. Embla följde med Johannes hem till farmor, och själv tog jag den andra bussen till stan för att möta upp Mattias. Innan dess hann jag dock in på väninnans jobb (i butik) och kunde peppa henne lite inför helgens flytt. Och äta en matlåda på stående fot innan det var dags att gå till banken och diskutera huslån.
Lånet beslöt vi skulle ligga med rörlig ränta, vi har ju löst topplånet sedan några år och har bara ett bottenlån kvar, vilket ger bra villkor och vettiga räntenivåer. Det gör att huselånet idag kostar oss runt 1200 i månaden, och skulle räntan sticka helt åt pipan handlar det ändå inte om mer än några hundralappar, så vi är beredda att ta den risken.
Skickade över pengar till 323-ägaren också, så var det klart. Skönt. Handlade lite, hämtade Embla hos farmor och sedan fick jag packa upp matvarorna medans Mattias tvättade bilen, det behövdes verkligen! De nymonterade detaljerna skrek ju riktigt i färgen när resten av bilen var så dammig och dan! Men vad FINT det blev! :)
Kvällen blev ett snurrande för att få ihop alla skolsaker till Embla, men till slut fick jag stupa i säng där jag bara tvärsomnade!
// Ellen :)
Föregående blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=10970
Nästa blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11290