Torsdagen den 9 augusti: Mattias fick gå upp mitt i natten och åka till jobbet, bara för att kunna gå hem redan vid tio och köra mig till Göteborg.
Själv vacklade jag runt hemma och förberedde resan. Jag var allmänt groggy, med krypningar i benen, kramper i benen och mycket, mycket ont, som när man är väldigt hungrig. Till råga på allt domnade armarna och benen kändes som gele och det gjorde det ganske svårt att klä på sig!
Men det blir ju så när jag inte tar mina tabletter, så det var ju inte oväntat.
Trots besvären lyckades jag fixa matlådorna som skulle med, och sedan satte jag Embla på att räkna igenom hur mycket tabletter jag hade kvar, bra att veta beroende på hur framtidiga medicinering kommer att se ut.
När Mattias kom hem lastade vi vinterdäcken till Micran i bagaget, lämnade Embla hos farmor i Axtorp tillsammans med blåbären vi fått av min syster och ett paket smör (en blåbärspajsplan låg bakom det) och sedan kom vi iväg. Som vanligt satt jag och åt i bilen under resan.
Lagon efter lunch var vi framme i näringsterapeutens nya lokaler, och vid det laget var Mattias både hungrig och trött.
Jag fick krypa upp på britsen, och där blev jag kvar nästan hela besöket. Det blev mycket behandling. Först en grundlig avkänning där Patrik konstaterade att lever och galla inte riktigt ville vara med. Binjurarna kommer ju och går lite som de vill verkar det som, eller i alla fall deras funktion som varierar från dag till dag.
För att försöka få lite ordning på mig gick han på akupunkturpunkter med nyp, massage och andra grepp för att stimulera organen.
Vad han kunde bedöma var jag mycket påverkad av kvicksilverångorna, dock uppfattade han inte något negativt av plasten jag har i framtanden.
Efteråt kände jag mig ganska väl till mods, trött men balanserad.
Åkte ner till Angered med däcken och lämnade dem till Micraköparen innan vi vände hemåt, och på vägen fixade vi mat till Mattias också.
Väl hemma fick vi börja med att hämta Embla, och då var också blåbärspajen färdig till Emblas stora lycka! :)
Mycket, mycket trötta efter dagen vacklade vi sedan in hemma, och under kvällen fick jag återstarta medicineringen försiktigt.
Nu återstår att se vad som händer, ibland svarar jag jättepositivt på tabletterna, och ibland får jag hemska avgiftningsproblem. Men nu är det mest leverstödjande och inte så mycket avgiftande/drivande så det borde gå bra.
// Ellen :)