(Torsdagen den 30/8)
Gårdagen blev just så lång som jag var rädd för.
Förberedde maten innan telefonmötet började, och satte mig sedan med pennan i hand. Mattias skulle natta Embla under tiden.
Först fixade han kvällsmat, mackor med faststekta ägg. Märkligt nog blev Embla "mätt" nästan direkt, och striden tog sin början. Äter hon inte kommer hon snart ner och är "hungrig" så det är bara att kämpa på.
Hyssjade dem flera gånger för att höra vad som sades i telefonen, ett styrelsemöte innefattar några personer och det är inte så kul med gapande familjemedlemmar i bakgrunden.
Efter många om och men kom hon iväg upp, och jag fick en kram på vägen. Mattias sjönk ihop i soffan, och själv kunde jag koncentrera mig på mötet. Efter någon timme kom Embla och var kissnödig... Gestikulerade vilt åt henne och viskade med handen för luren att hon MÅSTE sova för att orka till skolan.
När klockan närmade sig halvelva kom hon ner IGEN! Då blev Mattias arg och for upp med henne och hivade undan leksaker hon rivit fram och släckte lamporna. Då somnade hon äntligen.
Mattias hivade till mig kameran, han hade tagit bilder av Skodan under dagen så att jag skulle kunna fixa en annons på den. Orkade inte bry mig just då.
Jag avslutade mitt telefonmöte, med ytterligare några saker på min "att-göra-lista" och tänkte gå och lägga mig. Mattias hade hittat ett intressant program om chokladproduktion, så vi fastnade lite där.
När Mattias borstade tänderna upptäckte jag köket! Totalt kaos, disk överallt och inget rent porslin i skåpet! Det blev till att börja röja där, fylla diskmaskinen, plocka äggskal ur vasken... Skickade ut Mattias med soppåsarna och då tog han in katterna och kattlådan samtidigt.
Till slut hade jag fått igång diskmaskinen, borstat tänderna, matat hunden och kunde gå upp och göra Mattias sällskap.
Natten har varit alltför kort, vaknade med smärtor i morse och Embla var såklart på uruselt humör och jättetrött, och sedan har jag gjort rent spisen och burit ut kattlådan och grejat nu på morgonen fast jag är så groggy att jag knappt kan stå!
Som grädde på moset ringde damen som ansvarar för Personligt Ombud i området också. Först förstod hon inte att hon pratade med mig utan trodde hon pratade med min mamma...? Efter att jag gjort klart för henne vem hon pratade med undrade hon om jag ville ha ett ombud, och det är klart jag vill, annars hade vi kanske inte ringt och bett om det?!
Förklarade att jag tänkte använda stödgruppens personal till hjälp att introducera ett Personligt Ombud i vår komplicerade situation, varpå tanten säger "att då hör du av dig när du tänkt igenom det här, så får vi se om du vill ha något då". Öh? Va?
Jag SA ju att jag ville ha ett ombud, och att jag var på det klara med HUR jag ville inleda den kontakten?! En sak är säker, DEN tanten vill jag INTE ha i alla fall, siktar in mig på hennes ena kollega som har ett gott samarbete med stödgruppen också.
Hon envisades i alla fall med att jag skulle återkomma till henne när jag pratat med LSS-handläggaren och stödgruppen om saken. Doooh!? Det kanske jag redan har gjort, under veckan som gått utan att hon hört av sig som det var sagt?!
Jaja, det där får lösa sig. Dagens att-göra-lista är skrämmande lång och har en hel del punkter med sig från både igår och i förrgår och ännu längre tillbaka, och jag förstår inte hur jag ska få ihop dagen.
Börjar med att äta frukost i alla fall, det brukar vara ett bra grepp!
Kramar // Ellen :)
Föregående blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11338
Nästa blogg:
http://www.garaget.org/mypage/blog.php? … post=11605