Vivendi Lägger i en lägre växel och kör vidare! :) Götene

Att gå vidare - månad fem 18 februari 2008, 21:16


Nu är det fem månader sedan jag blev ensam. Jag har grunnat lite över hur man går vidare. Just nu undrar jag om jag någonsin kommer komma vidare, men något säger mig att tiden kommer ge mig både hopp och tillit igen, även om det just nu känns tämligen omöjligt.

En tid efter att jag blivit ensam kom jag fram till att jag skulle ge mig själv ett singelår för att sortera ut mig själv och landa. Tänkte det kunde behövas efter mer än åtta år i en relation, kände mig ganska påverkad av min fd sambo och kände att jag verkligen behövde hitta MIG igen. Jag, mitt och mig blev ledorden i jakten på mig själv och mina egna behov och intressen.

Hur går det då? Jodå, fem månader som singel är avklarade och jag tycker det känns som om jag börjat komma fram till vem jag är och vad jag behöver och vill med min tillvaro. Bortsett att bli frisk då, men det är ju grunden för allting. :)

Bilintresset, skrivandet, inredning och renovering, bakning, långa skogspromenader tillhör sådant som fyller på mig, som jag gärna gör för min egen skull!

Stressen har minskat, jag märker att jag mår bra av att själv få välja vad som ska prioriteras. Tryter orken kan jag välja bort vardagsgöromål och välja sådant som fyller på mig i stället, och ingen ger mig dåligt samvete över mitt val. Jag ser också att jag klarar mig ganska bra på egen hand, och att jag får bra hjälp av de människor jag har runt mig.

Relationer då? Just nu släpper jag lätt människor ganska nära inpå, så länge det är på kompisnivå. Något annat vågar jag inte ens känna efter, för jag vet inte hur jag skulle hantera känslorna om de skulle finnas där. Alltså stänger jag av helt på det planet. Märkligt nog har det gått ganska lätt. Nästan för lätt. Undrar hur man tar sig förbi det igen?
Har således ett "lock" på insidan, dit men inte längre kommer alltså folk.

På gott och ont, å ena sidan är jag rätt nöjd med singellivet, men samtidigt saknar jag ju såklart närheten man har i en relation.

En god vän jag pratat MYCKET med tycker jag är för rädd och måste våga släppa taget om känslorna, men jag törs inte. Inte än.

En annan nära vän tycker i stället att jag ska ge mig tid och inte stressa. Dessutom ska jag ifrågasätta mina känslor, så jag inte TROR jag känner saker jag inte känner bara för att jag VILL att det ska vara så. Testade det, och insåg snabbt att det stämde bra. Förälskelse är lätt att hitta, men genom att ge det ett par veckor och avvakta har jag upptäckt att det oftast mognar fram till något annat. Ibland härlig vänskap, och ibland tonar det ut och blir inget alls kvar. Bra då att avvakta och inte springa iväg på första intrycket, lurad av känslor man skulle vilja ha... :)

Och så har jag insett att det är stor risk att jag blir kräsen. Jättekräsen. Vännen som uppmuntrar mig att gå vidare är rädd att jag blir FÖR kräsen och aldrig hittar någon för det, men just nu ser jag ingen anledning att inte vara kräsen. Jag känner just nu inte att jag är beredd att ta något jag inte vill ha bara för att jag ska ha något, så då avstår jag hellre.

"Besvärlig" som min vän är krävdes jag givetvis på en förklaring på vad jag skulle vilja ha ut av en relation, och vilka önskemål jag hade på en framtida partner.
Inte klokt vad man får lära sig om sig själv genom att prata med andra! :P

Nåja, med ett skratt satte jag ihop följande recept på en drömprins:

* Trevlig kille som kan vara social utan alkohol
* Givetvis bilintresse, eftersom jag gärna klämmer en hel del evenemang och gärna några kvällar i garaget också...
* Händighet, det är många projekt igång hela tiden och problem är ju till för att lösas... :P
* Social, både med släkt och vänner
* Ickesvartsjuk och trogen
* Dela vardagsgöromålen i hushållet
* Uppskatta promenader i skog och mark
* Klara av att leva familjeliv eftersom jag har en högt prioriterad dotter i skolåldern
* Jag behöver någon med både humor och en stor dos klyftighet för att trivas i en relation
* Så var den den svåra balansen mellan självständighet och gemensamhet...

Ungefär något sånt... Haha, undrar hur svårt det blir, jag förblir nog singel i all evighet! :P

Min vän gjorde raskt tillägget SNÄLL. Måste vara mycket snäll. Jag är rätt tilltuffsad vad gäller relationer och därmed behöver jag en snäll partner som uppmuntrar och stöttar mig. Kan säkert stämma, min vän brukar ha rätt... :)

Nåja, med goda vänner och mycket vilja klarar jag mig nog ett bra tag till, och dyker rätt person upp ska jag överväga saken minst till hösten, ALDRIG mer att jag låter mig stressas in i en relation! Är det då rätt person får jag den tid jag behöver.

För övrigt kan jag säga att jag har ett underbart nätverk av vänner just nu. Så här balanserad har min tillvaro aldrig varit tidigare känns det som. Upplever att jag har det stöd jag behöver, och att de människor jag omger mig med både ger och tar på ett sunt sätt. Jag har olika vänner för olika behov, och känner mig trygg med dem.

Några av vännerna är helt nya, de flesta funna här på garaget.
Några är gamla vänner som blviit "återupptäckta".
Några få har varit med hela vägen, genom allt som varit.
Och några av de gamla vännerna umgås jag inte lika intensivt med just nu.

Det är nog så att vänskap går lite i vågor också, och nya vänner blir gamla och trygga med tiden, precis som några av de gamla, trygga vännerna med tiden hamnar i ett läge där man inte har utrymme att umgås så mycket som man gjort förr. Det betyder inte att de är mindre värdefulla för det. :) Andra tappar man med tiden, antagligen för att man gett varandra det man skulle, och sedan går vidare åt varsitt håll. Relationer att minnas utan sorg, ibland ska man kanske bara ha följe en liten bit på livsvägen.

Ännu en bra sak är att kontakten med min familj har förbättrats, träffar föräldrar och syskon mer än någonsin och har tät vardaglig kontakt också.

För första gången i mitt liv känner jag inte behov av att jaga efter mer, och det måste bero på att jag har vad jag behöver?!

Hmm, det blev en ganska summerande blogg. För ovanlighetens skull har jag jobbat på mina tankar under flera dagar! Men det är väl lika bra att skriva ner alltihop när det känns så här bra.

En feelgoodblogg! :D

Kramar // Ellen :)





Sågs senast: 2019-08-08 23:46
Medlem sedan: 10 november 2006
Foruminlägg: 2258
Senaste inloggade besökarna
2024-04-06 16:54 Darkace
2024-02-01 00:06 Jimmy_V8
2024-01-24 17:32 BjorNSX
2023-09-23 12:35 PATRIK_J0HANSS0N
2023-09-06 17:32 viccoA
2023-09-04 17:43 Noobnisse
2022-12-26 21:21 Jstorm
2022-07-27 19:09 Abarth2000
2022-06-08 21:30 Jonis195
2021-11-24 22:56 Muninet
2021-06-14 12:25 VinternNoll02
2021-05-27 01:08 Jessoradd
2021-05-14 23:22 NETTAN
2021-02-07 08:40 Brådhis
2021-01-31 18:28 DieLuftWaffe
2020-11-30 17:17 psychiC
2020-09-02 06:19 Mangisen
2020-08-10 23:12 P-H-G
2020-03-11 23:31 Hayah
2020-02-09 10:57 John_N