Torsdagen den 31 jul var det så ÄNTLIGEN dags för det sedan länge planerade besöket på Naturhistoriska. Vi tog tacksamt emot erbjudandet om skjuts av Stephans pappa, och sparade nästan en timmes restid OCH fick åka luftkonditionerat i hettan! Underbart! :D
Sedan flera år tillbaka har Embla velat se ett riktigt dinosaurieskelett, så vi bokade biljetter till filmen "Dinosaurier" och planerade in guidningen av utställningen 4½ miljarder år. Sedan började vi med att strosa ett varv på museet och orientera oss lite. Insåg snabbt att tiden inte skulle räcka till mer än ett par av utställningarna, och den första råkade bli "Den sinnrika människan".
Jätteintressant utställning om kroppen och våra sinnen och med massor av "prova-på"-stationer. Vi upptäckte snart att vi inte alls hann med så mycket som vi tänkt oss, den här utställningen var så rolig att vi höll på att missa lunchen helt.
Embla provar en balansplatta i utställnigen om kroppen och våra sinnen på Naturhistoriska.
Ser du fjärilen? Ja, det var frågan, och Embla såg den såklart direkt när hon fick på sig 3D-glasögonen som hängde på väggen. Naturhistoriska.
Embla TAR I allt vad hon kan för att testa vridstyrkan i handlederna, och se på fan att ungen är urstark!!! (Kroppsutställningen på Naturhistoriska)
Emblas resultat i vridstyrka-testet talar för sig självt... Hon ÄR stark. Speciellt med tanke på hur liten hon är, man fick knappa in det också. Kroppsutställningen på Naturhistoriska.
Embla studerar hur en cell fungerar. Kroppsutställningen på Naturhistoriska.
Fick helt enkelt tvinga oss till en lunchpaus och sedan återvända till samma utställning en stund till innan filmen började! :D
Det var fler än vi som kommit på att man kunde se film trots det heta sommarvädret. Det var rätt rejäl kö, men vi fick ändå bra platser ungefär mitt i salongen.
Däremot vet jag inte vad jag tycker om det där med IM@X och att det är 3D-effektre. Jag mådde mest illa och fick blunda mig genom bitar av filmen för att inte bli riktigt dålig... Att gå ut var inte att tänka på, tror inte jag hade klarat av att ställa mig upp så som jag mådde. Embla tyckte det var en kul upplevelse, själv kände jag hur energin gick åt till att parera illamående och yrsel. Nå, efter filmen blev det en stunds koncentration och ett toabesök samt en halvliter vatten, och sedan kände jag mig stadig nog att ge mig på guidningen av dinosaurieutställningen.
Det stora äventyret! Ett äkta dinosaurieskelett, något Embla pratat om i åratal! Dessutom fick vi en RIKTIGT bra guide! :) (Naturhistoriska, utställningen 4 ½ miljarder år)
Eftersom jag var rätt medtagen efter filmen passade jag på att sitta och vila en hel del och var väl inte helt fokuserad. Dock fick vi en ritkigt bra guide så Embla höll sig intill henne hela tiden och fick nog veta allt hon ville om utställningen! :D
Efter guidningen hamnade vi i nästa utställning, Den mänskliga resan, men då var jag så slut att jag faktiskt inte orkade vara speciellt seriös. Vi läste på måfå på lite skyltar och pratade lite löst om evolution, men sedan blev jag sittande medans Embla jämförde olika sortes apor med människor.
När jag sedan föreslog att vi skulle dra oss hemåt fick Embla nästan panik, hon hade ju inte hunnit se valskeletten i källaren ännu! Stephans pappa hade berättat om dem när han körde oss till museet på morgonen, och således var det bara att traska iväg genom salarna och leta valar... :)
Embla är helt faschinerad av valskelettet i källaren på Naturhistoriska!
Sjöelefanter är ENORMA konstaterade vi när vi hittade den här montern!!! :O Naturhistoriska.
Just när jag utmattad vacklat genom utställningen "Polartrakterna" lite ytligt och Embla jublat över de enorma skeletten och en hel del annat spännande som vi inte alls han titta ordentligt på ringde Stephan och erbjöd sig att hämta oss på väg hem från jobbet. Perfekt! :D
Vandrade tillbaks genom det enorma museet och konstaterade att vi inte ens hunnit titta på hälften av allt intressant som fanns att se, så vi kan utan vidare åka dit flera gånger till! :D
Lyxigt med framkörd bil när vi lämnar Naturhistoriska för denna gång. :D
På kvällen åkte vi till Stephans vän Micke och hälsade på. Det passade utmärkt, Embla kunde leka med hans barn i några timmar och vi andra fick lite vuxentid att sitta och prata utan att bli störda hela tiden. Perfekt. Och trevligt dessutom.
Var tillbaks på Lidingö SENT och var JÄTTETRÖTT men hade å andra sidan en händelserik och rolig dag i kroppen så det var väl inte ens konstigt... :)
Kramar // Ellen