Fredag den 15 augusti.
Efter en extremt grubblig natt med tårar och dålig sömn på grund av för mycket tankar satte jag mig vid datorn och skrev av mig. När jag gjort det kändes det bättre och jag beslöt att jag skulle släppa taget om det som kändes så jobbigt och ge mig själv en paus från människorna som triggat det.
Åt frukost och fixade sedan lunch och för att ta vara på den soliga och vackra dagen tog vi med lunchen ut och hade picknick! :D
Embla passade på att prova sin nya ryggsäck som kommit på posten dagen innan.
Vi hamnade vid den lilla stranden här i byn, där det bara var Embla, hunden och jag, så både Embla och Lofar badade. Vi hade ett par härliga timmar där nere med mat och småprat och bara njöt av vad som kändes som om det kunde vara en av de sista riktiga sommardagarna.
Embla vadar i vattenbrynet vid Emils bad mitt i vår by.
Lofar och Embla passar på att bada, kanske sista doppet för den här sommaren?
Sedan kom en familj ner från huset intill, de hälsade inte ens, och det var strax efter det jag insåg att de bara pratade tyska. Alltså ägs ett av byns absolut charmigaste hur med det utan diskussion bästa läget överhuvudtaget av en familj som är här två-tre veckor om året! Vilket slöseri! Byn behöver ju folk som bor här året om, som befolkar skolan och handlar i affären! Jaja, jag fick koppla hunden de hälsade ju inte utan betedde sig som om vi var inkräktare på byns egen strand, så vi kände inte för att vara kvar längre.
På vägen hem mötte vi Joakim och Josefine, så vi tog sällskap med dem. Sedan stannade Embla ute med dem och lekte, och även Linnea dök upp och så grejade de tillsammans hela eftermiddagen. Det har helt klart sina poänger att bo mitt i byn! :D
När jag kom in satte jag mig vid datorn och konstaterade att jag ÅTERIGEN fått mail som egentligen skulle till exet. Det är inte något som han har ändrat mailen på själv tror jag!!!
Fick ett lätt spunkanfall på det, och bestämde mig för att städa bort honom ur min mailbox en gång för alla!
Jag började med min lista för att avregistrera exet från allt jag kunde komma på.
Först åkte han från min Stayfriensinloggning. Och så mailade jag ett pensionsförvaltingsföretag och bad dem sluta skicka mail till honom till min adress, och de bekräftade att de fått min önskan och skulle upphöra bums! :D (Det fåniga med det är att vi tecknade förvaltningen tillsammans, men jag har fått säga upp min del för att jag inte hade råd att förnya den, medans han uppenbart hade sin förvaltning kvar, det var inte någon fråga om ekonomi där inte... )
En stund senare var han inte kvar på ICA-kortet heller... Avslutade kontot och beställde ett nytt till mig själv! :)
Han är på väg ut alltmer, och det känns så SKÖNT! Jag klarar mig själv, jag, mitt, mig! :D
Under eftermiddagen målade jag också Emblas vägg en gång till, helt täckande. Även denna gång reste det lite fibrer, trots allt spacklande, slipande och målande. Det blir till att måla en gång till, men innan dess behöver jag skaffa mer färg så det räcker till resten av rummet också.
Under dagen hände det en del hos grannen också, som kom att påverka mig en hel del.
Det positiva var att Jeanette ÄNTLIGEN har fått en lägenhet nere i Götene, tillträde den 1 september. :)
Nu är det nedräkning tills hon och barnen har ett eget hem och slipper knöka på grannen som dessutom håller på och renoverar så det är jobbigt nog för EN person att bo i den lägenheten just nu. Under helgen ska det fortsättas rivas kök och läggas golv och Jeanette och barnen ska hålla sig undan under tiden.
Således valde de att flytta ut till min husvagn på baksidan. Det innebar problem med mathållingen för deras del, så jag bestämde att jag skulle ta med dem till stan och handla lite följande dag. Från början hade jag tänkt besöka Anna-Karin och inspektera hennes köksrenovering också, men det kändes viktigare att få fram mat till gänget så jag bestämde mig för att prioritera det.
Dessutom var barnen lite upprörda och stressade, så jag röjde av i köket (bort med posten från bordet, och plockade undan strykbrädan och sysakerna också) och tände ett doftljus och satte på mjuk musik så satt vi alla och pratade en stund, tills det var lagom för dem att gå ut och lägga sig.
Sedan behöver det diskas och plockas undan i lägenheten, och dammsugas, det är mycket som blir svårt att hinna/orka när man är ensam och renoverar och ska försöka hinna umgås med Embla ordentligt samtidigt.
Innan jag lämnade datorn för kvällen gick jag igenom ekonomin också. Det är mindre kul. Brukar ju gå 4000 back varje månad och nu sjunger sparkontot på sista versen, det är ju det jag levt på under året som gått.
Den kommande månaden har jag dessutom en GRYM elräkning att fightas med, fick en sluträkning på 2700-någonting, som ska betalas nu. 6637 i räkningar sammanlagt i mitten av månaden. Det kan ju komma fler.
Kollade lite på räkningarna överlag. 47 706,80 hittils i år. Det ger ett snitt på 6 815 per månad. Det är kanske inte så mycket att bråka om, men om man samtidigt ser till att jag har en pension på 6800 i månaden så blev det inte så bra längre...
Det här håller inte! :(
Anna-Karin försökte trösta mig via MSN, och så gjorde vi som vi gjort så många gånger förr - flydde in i drömmarnas värld och började titta på saluhus. Hon har haft husdrömmar i flera år och nu börjar vi få bra koll på marknaden, och hittade såklart en handfull intressanta och vettiga objekt. I Mariestad. Här i Hällekis finns inte mycket att drömma om. Ett som har bra läge och vettig planlösning men verkar behöva en himla massa jobb. Kanske vore kul att titta på bara för att få lite tankar och ideer?
Hussamtal är intressanta. Mycket ställs på sin spets om man lär känna sig själv och sina behov om man har dem med rätt person... :) Anna-Karin är rätt till det mesta, såklart även till hussamtal. :)
Vad kom vi fram till denna kväll då?
* Fasader ska vara lättskötta.
* Funkishus är trevliga.
* Gräsmattor är jobbiga.
* Grovingång är bra att ha.
* Fyra bilar och en husvagn kräver plats.
* Emblas lekkamrater finns inne i Hällekis.
Jaja, vi får väl se vad som händer i framtiden. När vi var så trötta att vi inte satt ihop längre utan sa saker som vi redan sagt till varandra bestämde vi oss för att gå och sova i stället.
Försökte ringa Steph och stämma av och önska godnatt men tyvärr hade hans telefon dött och jag misstänkte att han verkligen behövde sova också, så jag gick och la mig ändå. Embla hade tack och lov somnat tidigare under kvällen så jag fick lite egen vuxentid också. Det behövs när man har många tankar i sitt huvud... Och tankar tröttar ut så jag somnade som en sten! :)
Kramar // Ellen :)