Som jag sa var det ju bara ett par bloggar kvar tills jag var ikapp med nutiden.
Här kommer MOHOLM! Och nej Anna, det är inte två-tre veckor sedan som du trodde, det är faktiskt "bara" elva dagar sedan... ;P
Moholmsstrippen har ju blivit riktigt välkänd, tack vare suveränt duktiga arrangörer och eldsjälar. Hemisdan www.402m.se ger besked om vad som ska hända och hur det gick senast, och körningarna lockar folk från stora avstånd.
Trots att jag bor mindre än en timmes körning från rakan har jag aldrig varit där tidigare. Det är nästan pinsamt. Förr om åren for jag land och rike runt och tältade intill startplattorna för att få njuta av vibrationerna, och stod alltid längst fram med kameran och tog bilder. Både på starter och rakor och i depån för den delen. Härliga minnen med ljud och dofter och känslor.
Min käre styvfar Björn, som dock inte hyser någon större förkärlek till kameror... Man får smyga sig på honom! :D
Nu har jag alltså varit borta från allt det där i tio år ungefär. Trots att min styvfar Björn tävlar med sin bil varje gång på Moholm, och dessutom med bra resultat, men med min hälsa har jag inte kunnat ta mig dit själv och exet var ju inte intresserad av att hänga med.
Tidigare i år har det inte heller funkat. En gång låg jag, andra gången regnade det bort. Men nu, sista körningen för i år, skulle jag bara dit!!!
Björn har hunnit emigrera till Åland under sommaren, men kom "hem" med sin bil och jag laddade. Trots att jag låg utslagen hela lördagen satsade jag på söndagen och eftersom Sebbe kunde tänka sig att åka ordnade det sig perfekt! :D
Vi drog iväg med den illgula Audin vid lunchtid och det var himla spännande när vi kom dit! :D Det kändes som att komma hem. Rena släktträffen blev det faktiskt.
Björn stod med sin Pontiac på line-upen. Intill honom stod en gammal kompis med sin bil. Lite längre bak hade vi Jeppson, han är morbror till min styvsyster, och bakom ratten på den bilen satt då "kusin" Alexandra.
Line-upen på Moholmsstrippen. Björns Pontiac syns rätt bra... :P
Ronny, medlem i Fordklubben. Kör superstreet på tior med sin bil, en bil som han också kör mycket till träffar, höstrallyt i klubben och så vidare... :D
Jeppsons, far och dotter med leksaksbilen... :P
På startplattan stod brorsan med en kvast, och i bärgningsbilen satt en av hans polare som faktiskt hjälpt till med min flytt. I resten av depån hittade jag flera gamla bekanta, och dessutom hade ju Fordklubben en träff där samtidigt. Som redaktör för klubbtidningen kände jag mig ganska o-anonym... :)
Alexandra värmer däck...
... och brorsan sopar efter "kusinens" uppvärming... :P
Nå, började med att ställa mig vid starten och fotografera lite. Tyvärr var det dåligt fäste så Björn fick inte till några riktiga hjullyft som han brukar, men det var ändå härligt att stå där och KÄNNA vibrationerna i hela kroppen! :D
Björn på startplattan med Pontiacen.
Efter en stund gick jag runt och ställde mig långt ner på publiksidan för att få en annan bildvinkel, och passade också på att testa teleobjektivet jag planerat att använda vid bankörningar och tillfällen som detta. Jag blev inte besviken.
Dåligt fäste gjorde att jag tyvärr inte fick se några hjullyft, men det blev i alla fall 12.34 som bästa tid för dagen.
Plötsligt dök någon upp precis bakom, och det visade sig vara Peter med hundkojan som kom smygande. Hade anropat honom på MSN precis innan vi stack, och det var ju kul att råkas. Vi tjatade en stund och jag fortsatte fotografera.
Här kommer en gammal bekant i full kareta. Kling står på pedalen... :P
Dock blåste det lite så jag frös. Letade rätt på Sebbe och knallade bort till bilen och hämtade en extra tröja. Sedan blev vi sittande med Storm en stund, han frös också, så han fick den tröja jag tog av mig för att få på en tjockare... Hehe, alltså... Storm är inte jättestor, men han är större än jag... Konstaterade att om man stoppar en liten kille i en ännu mindre tröja ser han lite större ut! :P Nå, den värmde lite i alla fall... :D
Sedan smög jag mig på Anna och John och busade lite. :P Höll på att få pisk av Anna för det, men hon lugnade sig när hon såg att det bara var jag... Hehe...
Vi stod en stund framme vid starten och jag fortsatte fotografera lite, men sedan kom regnet.
Tyvärr fick de avbryta med en förhoppning om att det skulle upphöra så att körningen kunde fortsätta, men det kändes inte troligt. Däremot kände jag att jag var trött och det drog ihop sig till matdags igen, så vi gav oss därifrån. Kidnappade Anna och körde hem henne till Moholm, och bjöd in oss på husesyn! :D
Blev sittande kvar och pratade länge, och kom faktiskt inte iväg hem förrän vid åtta på kvällen! :O Inte riktigt så som jag tänkt mig det hela, men det var ju mycket trevligt och då blir det lätt så. TACK för trevligt sällskap! :D
Kramar // Ellen :)