Söndagen den 28/9 var vikt åt att skruva med Stephans nummer 768, men när vi skulle hämta den hade Steph glömt att den hade rattkrycka på sig. Att återvända till Lidingö och hämta nyckeln kändes som slöseri med tid, så vi valde att göra utflykt i stället, fram till att jag och Embla skulle hoppa på tåget.
Vart skulle vi ta vägen då? Eftersom vi stod i västerort tyckte jag det vore kul att återvända till mina gamla kvarter, de platser där jag bott när jag jobbat i Stockholm.
Första lägenheten var en två-och-en-halva helt nära Brommaplan. Rätt trivsamt område, som dock skulle må bra av lite trädgårdsarbete. Att röja fram gångarna, klippa gräs och markera entreerna, plocka undan soptunnor och sånt skulle lyfta området rejält. :) Här bodde jag... runt 1994, när jag jobbade på en bildbyrå.
Min första lägenhet i Stockholm, helt nära Brommaplan. Det två stora fönstren och det lilla fönstret var mina, matsalen, köket och badrummet.
Gick ur bilen och tittade lite. Kändes... konstigt. Den här lägenheten fick jag fly ur då min dåvarande sambo slog sönder det mesta av inredningen och jag själv lyckades låsa in mig i badrummet tills en vän hemifrån (drygt trettio mil) kom och hjälpte mig därifrån... Skönt ändå att återvända "stor, stark och vacker" och känna att det är okej. Faktiskt ett område jag skulle kunna tänka mig att bo i igen, då känns det som om jag är klar med de tråkiga minnen jag har med mig och kan släppa det nu. :)
Efter det gled vi vidare mot Tranebergsbron och in mot Alvik, följde leden genom de trivsamma bostadsområdena och hamnade en stund nere vid vattnet. Härligt, men Embla blev uttråkad. Vi hade en diskussion och beslöt sedan att vi skulle fortsätta till min andra bostad och sedan åka vidare till Drottningholms slottspark och promenera en stund innan den långa tågresan.
Bostad nummer två är häftigare än första lägenheten... Det är en jättevilla byggd åt en filmstjärna, bara ett kvarter från vattnet, och med högt härligt läge. Jag hyrde källarvåningen och hade sjöutsikt även från den... De tre våningarna över mig var magnifika.... :) I berget under huset är ett garage insprängt, med trappa rakt upp till huset. Superläckert. :)
Andra huset jag bodde i. Min källarvåning syns inte från det här hållet, men jag kunde inte med att springa runt med kameran. Garage, källarvåning och sedan tre våningar till, allt över garaget med utsikt över vattnet... :)
Embla var helt tagen "Så vill jag bo, mamma!". Törs inte tänka på vad en sån villa kostar där idag, men det är nog inget som är realistiskt för en vanlig knegare... :)
Hur jag hamnade där?! Haha, jo, det är en märklig story. Det var vintern 1998-99, när jag läste journalistutbildningen och gjorde långpraktiken på Teknikens Värld. Skulle bo hos en gammal klasskamrat som flyttat upp till Tumba, men hans flickvän fick tokspel och jag flyttade till ett vandrarhem. Inte helt praktiskt att bo i ett fyrbäddsrum där rumskamraterna kommit med färjan vid midnatt när man själv ska upp och jobba några timmar senare...
Efter någon månad erbjöd en kollega sin källarvåning. Han hade just köpt huset, och höll på att renovera, så jag fick ta det som det var. Tog tacksam emot erbjudandet, och fick förfoga över ett enormt vardagsrum, ett litet sovrum, egen toalett, separat duschrum, kök och matrum. Utanför var en stor altan med sjöutsikt, byggd ovanför garageporten. Kalasläge egentligen, men det var ju mitt i vintern, så jag hade inte så stor glädje av det underbara läget ändå... :)
Nu var huset renoverat och ... helt magnifikt! :)
Magnifikt var det också på Drottningholm. Knallgula lövträd som lyste i solskenet, och härligt vindstilla klar höstluft! :) Vi ställde bilen och promenerade iväg i parken. Passerade första parterret med formklippta buxbomshäckar, välkrattade gångar och höga buskar klippta i geometriska former. Nästa avdelning var vattenparterret, där blev jag såklart kissenödig. Opraktiskt. Tur att nästa avdelning var täta, täta buskar planterade och klippta så de bildade labyrinter med massor av hålrum... Embla jublade och sprang kors och tvärs i gångarna och tyckte det var fantastiskt.
Embla i parken vid Drottningholms slott.
Embla och Stephan busar i de härliga lindalleerna i Drottningholms slottspark.
Vid stjärnparterret vek vi av upp till Kina Slott. På vägen hittade vi koppartältet, som vi gick runt för att även se baksidan som inte är träklädd och dessutom har fönster.
Ett tält av... trä och kopparplåt?! Embla och Stephan studerar koppartältet i Drottningholms slottspark.
Del av Kina slott, ett riktigt lustslott! :)
Kina Slott var ju helt otroligt vackert med sina rosamålade väggar och stora fönster. Ett äkta lustslott. Eller sagoslott. Matsalen vid sidan av var också mycket intressant - mitt i rummet stod ett bord. Vid närmare granskning visade sig bordet stå på en platta...
Under matsalen fanns kök och serveringsrum, och när det var dags att duka av eller servera nya rätter hissade man helt sonika ner bordet genom golvet till serveringsrummet så att herrskapet fick sitta ostörda. Klart coolt! :P
Vandrade tillbaka genom härliga alleer, över broar och kullar, förbi änder och utmed vattnet.... Avslutade med en glass innan vi satte oss i bilen och åkte till centralen. Embla var förväntansfull, och ville åka X2000 hem. :)
Embla noterade att de röda fläckarna på trädens bark var skalbaggar. Massor av skalbaggar!!! :P
Det tog en stund att hitta rätt tåg, trodde vi skulle mot Göteborg, men det visade sig att vårt tåg hade slutdestination Arvika... Jaja, vi kom ombord med ett par minuter till godo i alla fall... :) Hade även denna gång bokat fönsterplats vid bord, och Embla plockade snabbt upp pennor och pyssel. I Södertälje fick vi sällskap av en pojke i Emblas ålder och en medresenär till honom och Embla var jätteglad att ha någon att leka med på resan.
Tur var nog det, för jag blev så åksjuk att jag nästan inte visste vart jag befann mig. Satt och räknade ner minut för minut och när tåget stod still i Katrineholm lyckades jag ta mig till toaletten... Uff. Det var en fröjd att få stiga av i Hallsberg och stå ute och vänta på nästa tåg i en kvart.
Embla på perrongen i Hallsberg sedan vi kommit av X2000. :)
Dessvärre visade det sig att ett tidigare tåg havererat så resenärerna från det skulle också med vår rälsbuss. Har nog aldrig suttit på en så välpackad rälsbuss tidigare. Turligt nog lyckades vi hitta framåtvända platser vid ett bord innan det var helt proppat, och dessutom dök en gammal bekant från stan upp, och hon satte sig hos oss. Trevligt, vi har inte setts på flera år! :D
På vägen hem bestämde vi med min mamma att hon skulle möta upp oss i Mariestad. Skulle annars tagit tåget hela vägen hem, men eftersom hon varit på plats och tagit emot nyckeln till mitt extralås på fredagen behövde vi ju ändå ses, och för att hinna umgås lite mer hoppade vi alltså av ett par mil hemifrån.
Embla höll sig vaken hela vägen hem och pratade om helgen och när vi kom till lägenheten lyckades vi också repetera fiolläxan innan läggdags. Uppskruvad som hon var hade hon såklart svårt att somna, så det blev lite sent. Själv samlade jag ihop allt som skulle med till skolan och vidare till hennes pappa i samband med växlingen följande dag. En hel vecka utan lilltrollet, det känns tungt.
Men vilken helg vi haft! Härligt! :D
Kramar // Ellen :)