Jag har nämnt i min presentation att jag som första bil köpte en gammal Camaro, detta var år 1982 och jag har för mig att camaron var en -72 eller .73, samma caross som Pontiac T A i alla fall. Bilen såldes av en fattig ung man som kört den i ca 6 månader. Ursprungsfärgen hade varit California gul men nästa ägare var en ( då i min ögon gammal, ca 35 år) gubbe som lackade om den i havsblå/ himmelsblå metallic med RÖDA stripes på sidorna ???

Jag tyckte inte att färgerna eller den beiga tygklädseln var min grej, och jag ville ha en spoiler. Bilen såg rätt " rumphuggen" ut.
Jag jobbade på den tiden, käkade falukorv och skrapade ihop pengar, köpte en oxblodsfärgad skinnklädsel med stoppade stolar, bulliga som TV fåtöljer. Fick dit en spoiler som en "plast" kompis fixade, egentligen båt-snubbe men bra på glasfiberdetaljer. Fick konstiga vägar tag på däck som i mina ögon såg ut som traktordäck men nog var 275, typ.
Lämnade sedan in bilen för lackning- svart. Hade själv designat text där det med stora ( säkert 30 cm höga) bokstäver med " Coca-cola" stil stod " Camaro" i GULD på bägge bakskärmarna....
Satsade mina sista slantar på en Pioneer kassettspelare/radio och nu var bilen en solklar "Pimp" bil :-) eller ännu värre fnaskbil. Fast då tyckte jag den var helt rätt.
Min syster jobbade som Au Pair i London och försåg mig med nätstrumpor av alla de slag, kort korta kjolar och högklackade skor. Modet hade inte nått Stockholm sommaren 1984.

På hösten i augusti 1984 började jag studera på Karolinska Institutet i Stockholm och kom glidande till uppropet med alla fönster och takluckan öppen, Withney Huston på högsta volym och ställde Camaron bland alla mercor och BMW ( tillhörande pappa eller mamma). Folk stirrade redan på parkeringen när jag vinglade mede mina höga pumps, svart kjol och nätstrumpor med " skotte-hundar" i rött mot ingången.

Kan säga att jag var en ytterst främmande fågel bland de andra studenterna, kostym Nissar, rutiga kjolar och knytblusar och pärlhalsband många med adress på Lidingö, Östermalm och Danderyd :-)

Men en Camaro, röda läppar och "spejsade" strumpor utesluter inte att man kan bli doktor fast jag anar att mången ibland tvivlade på att jag var student. Mer sannolikt sekreterare till nån gammal professor.

Det uppstod en mycket krystad relation mellan studielånet och Camarons bensintörst. Till slut insåg jag, efter att ha cruisat på Powermeetings och Wheelsträffar att nån av oss måste bort. Bilen, studierna eller jag ( som skulle ha svultit ihjäl).

Jag sålde Camaron till en tjej som jobbade som strippa och posör på Chat Noire, så detta med något slampig bil stämde nog. Jag vill bara påpeka att jag inte jobbade där även om jag ödnmjukt tackade nej till ett frikostigt jobberbjudande. Även denna överraskande invit berodde nog mer på bilen än på mina attribut.

Nu kör jag Saab, men hjärtat klappar fortfarande för Camaro. Undrar om hon lever eller har dött. Ägaren har med största sannolikhet gått den senare vägen om man utgår från hennes livsstil och inte alltför rigorosa narkotikapolitik.

Jag minns inte ens reg numret men vet att jag köpte bilen för 27 tusen kronor och sålde den för 45 tusen. Borde kanske tackat ja till jobbet ;.).

Blev doktor trots allt och har fortfarande svåret att acceptera att en doktor inte skulle kunna ha höga klackar, roliga smycken och lackade naglar. Detta är inte avgörande för om jag är bra eller dålig men det händer rätt ofta att jag som övedrläkare träffat små tanter på avdelningen flera dagar i sträck och att dom plötsligt tar mod till sig och undrar NÄR dom skall få träffa doktorn..... :-) Att jag skulle vara deras överläkare har dom inte ens tänkt på för jag är jus så söt och snäll.

Jag tar fortfarande deras misstag som en stor komplimang.
// Doc X-Camaro ( eventuellt en amerikansk bil någon gång, ränderna går ej ur)
Jag har fått frågan varför jag sålde bilen som kunde ha varit en raritet. Hade jag vetat det jag vet i dag hade jag givetvis inte sålt bilen, inte heller slängt nätstrumporna, pumpsen och de kort-korta kjolarna och jag hade definitivt INTE köpt Ericsson aktier....)



en riktig doktor?