Tror jag har fattat nu. Det är mer klart än tidigare. Trotts att jag har haft tjej tidigare och det har tagit slut också så kände jag att jag inte hade någon som helst aning om hur man tar sig ur ett förhållande på ett smärtfritt och enkelt sätt.

Nu har jag äntligen kommit på lösningen till denna fråga. Det finns inget lätt sätt. Det kommer göra ont och det måste få göra ont. Fixar man det på en vecka var man nog aldrig kär till att börja med. Har man tur kanske man har en mycket god vän kvar efter allt som hänt. För att lindra smärtan umgås man med sina kompisar sina föräldrar syskon och släkt. Det är otroligt vilket folk som hört av sig till mig och sagt att det bara är att ringa om jag vill prata. Folk jag inte hade väntat mig var först att höra av sig till och med.

Hur ska man se på det hela? Jag har vunnit en vän som jag vet att jag kan lita på i alla väder. På vägen dit har jag vart tokigt upp över öronen kär i henne och sanslöst ledsen. Mina band till folk jag trodde bara var bekanta har stärkts till en vänskap. Det är också otroligt vad folk man aldrig träffat kan ställa upp när man bara behöver någon att snacka lite med (Ni här inräknat) skönt att ni bryr er.

Känner att jag är ute ur skogen nu. Framför en ligger ett ensamt ökenlandskap. det finns lite oaser här och var och i horisonten ser jag däckröken från ett streetrace, bakom mig drar jag Porschen på en släpkärra :P men jag skymtar början på en väg en bit bort :)

over and out.