Att jag ALDRIG lär mig! :P
Jag och mina projekt! Började ju pilla lite i köket på måndagskvällen, och det såg ni ju i förra bloggen hur det spårade ur. Tisdagen var således vikt till koncentrerat tapetrivande tillsammans med mamma.
Hon kom efter frukost, när Embla var lämnad, och efter en hundpromenad satte vi igång. Stephan var på Taxiförarinformation på Arbetsförmedlingen.
Vi började med väggen mot vardagsrummet och gjorde bara uppehåll för en lunch. Det innebar att när jag gick för att möta Embla vid skolan var den väggen nästan klar. När vi kom hem igen körde vi en stund alla fyra, och då gick det verkligen undan:
Stephan, Embla och mamma river tapeter kring dörröppningarna till sovrum och vardagsrum. Första väggen är nästan klar...
Efter en stund återgick Stephan till jobbsökeri, och vi andra fortsatte envist med väggarna... Vissa partier tog EVIGHETER att pilla rent, andra delar lossnade jättesnällt. Embla rev glatt STORA stycken, och jag fick mestadels sitta på golvet och rensa utmed golvlisten. Mamma stod långa tider på stegen och städade upp utmed taklisten, lika slitsamt det. Men en fördel. För henne alltså. Det var JAG som hela tiden fick tapetrester på huvudet!!! Hrmpf! Nåja, dumt att klaga när man får hjälp med arbetet så jag får väl ta det då... *mutter, mutter*
Mamma skrapar väggen bakom ekskåpet, mot badrummet... Hej och hå...
En älg i köket?! :P Embla råkade stöta ihop med en älg och ropade, klart jag var tvungen att fotografera... :D
Själv råkade jag riva fram Sverigekartan på väggen?! Det ser ni va? :D
Jag sitter i klistret. Så som jag gjorde större delen av dagen. Men här syns det inte att mamma hela tiden kastade kladdiga tapetrester på huvudet på mig... :P
Framåt kvällen värkte ungefär HELA kroppen, fast ett parti vid axlarna och ryggen var klart värst. Tror jag. Jo. Armarna gjorde också jätteont, men nacken var klart jobbigare. Men då var också de två stora väggarna så gott som klara. Fyra fullproppade papperskassar med skräp, och inte SÅ mycket kvar att ta hand om på väggarna. Lite utmed taklisten över sovrumsdörren, och så det HOPPLÖSA hörnet mot stödskåpet. Varför det är hopplöst? Det är sån där #%¤&!!!! spånskiva där, likadan som den jag körde tvärfast på när jag renoverade Emblas rum. Nu är det iofs bara fråga om en halvmeter utan skarvar tack och lov, men den biten tar lika lång tid att få till som en hel betongvägg på tre meter... Det säger en del...
Nå, på tisdagskvällen såg köket ut så här:
Väggen mot vardagsrummet. Äntligen. Känns till och med bättre så här än med tapeten! :D
Väggen mot badrummet är färdigskrapad.
Den HOPPLÖSA väggen, med fiberspånskiva som är urjobbig att få snygg. Pff. Här har jag att göra några timmar till, kort och gott. :(
Här är det bara lite smått kvar utmed taklisten över sovrums- och vardagsrumsdörren.
Och för alla som frågat om hur jag tänkt att det ska bli... :) Väggarna ska målas. Det kommer ta ett tag att få till allt underarbete, men det är så skönt med målade väggar så det är ingen tvekan om saken.
Färgen då?
Ljust, ljust begie, eller varmvitt. Färgen heter 0505-Y10R och jag har använt den både i badrummet när jag bodde i Mariestad och i huset som jag lämnade förra året. Men den här färgen är MIN så det är självklart att jag ska ha den även här. Den är en lugn, mjuk bas att göra tokigheter på... :)
Tyvärr kan jag inte spara ner färgprovet som bild åt er, men här är en länk i alla fall för de som är nyfikna, så kan ni i alla fall bilda er en uppfattning om vad det är för färg:
http://www.melack.se/swe/ncs.asp?showAs … t@zPl@35Fs
Här kommer min fina klocka och andra lite 50-talsinspirerade inredningsideer komma till sin rätt. Börjar med lite bas som funkar, så får vi se när det finns pengar till att genomföra och införskaffa det jag verkligen vill lyfta fram, men är rummet i ordning har jag kommit långt! :)
Projektet fortsätter, och jag ska fortsätta uppdatera med bilder, det lovar jag! :)
Kramar // Ellen :)