För ett par år sedan jobbade jag med att transportera möbler. Denna aktuella dag va en varm sommardag. Till min hjälp hade jag "Goofy" som medhjälpare. Han va en kille som inte hade ett anséende som han va rädd om, och jag tror att han inte ville ha ngt heller.
Mellan tolv och tre på dagen hade vi precis levererat en soffgrupp till ett äldre par och som vanligt tog jag en extra sväng genom stan, bara för att. Två hundra meter från en rondell såg vi två motorcyklar åka genom rondellen. Min sidekick öppnade då käften och sa:
-Jag har sett de där åka efter varandra i flera dagar nu. Jag tittade på honom och tänkte "vafan..."!
- Är du allvarlig? Det är ju mc-skolans övningkörning.
Cool han va då!

En kall höstmorgon gick jag till min tandläkare för en vanlig rutinundersökning. Undersökningen tog ca 40 min. När jag va klar gick jag ut genom dörren som ledde ut på stortorget i centrum. Jag plockar upp mobilen och sätter igång den. Jag tittar upp för ett ögonblick och ser två assnygga tjejer gå förbi och ler mot mig. Därefter slår jag in pinkoden på mobilen och tittar bort mot tjejerna varav den ena vänder sig mot mig och ler stort. Leendes går jag över torget åt motsatt håll och möter fler som ler mot mig, bland annat en man. Tänkte omedelbart att något måste va fel. Plötsligt fick jag ett mess, jag tar upp mobilen och ska precis läsa det när jag ser att jag glömt ta av mig de blå skoskydden.
Fan va cool jag är!

Anlände till discots låååååånga kö med alla mina polare. Efter en kvart lång väntan hade jag kommit ca halvvägs. Då ser jag en bekant komma vid sidan av kön och ställde sig och snackade med killen framför mig. Han tittade till mot mig och nickade "tjena" och jag gjorde samma tillbaka.
Vi kände väl inte varandra mer än att vi hade gemensamma kompisar, dessutom var han känd i stan som den enda med en rallyKadett.
Jag noterade att han går i lumpen för han hade marinblåa militärkläder på sig. "Coolt" tänkte jag. När han pratat färdigt med sin kompis kände jag i mitt fulla tillstånd att jag var tvungen att bryta isen och visa mina polare att jag kände honom. Jag såg skylten på hans bröst och sa
-Fan, är du sjöman?
-Sjöman? Det där är mitt namn! Du kan tro att den kön hade roligt sen.
Fan va cool jag är!

Året var 2004. Jag hade precis svirat till mig och luktade gott. Skulle hämta en kompis bil för att hämta brorsan på en fotbollsmatch. Det hade börjat skymma när jag började gå mot centrum. Som vanligt stoppade jag ner händerna genom det trasiga fodret i skinnjackans fickor och gick i rask fart. Vid ett stort hyreshus på vägen till bilen går en lång trappa upp till genomfartsleden på en bro. Jag halvjoggade upp och precis när man kunde se bilarna passera i huvudhöjd snubblade jag. Reflexmässigt försökte jag hinna dra upp händerna ur fickorna men jacka bara följde med upp till armhålorna och jag landade på armbågarna. Där låg jag med armbågarna mot trappan, huvudet på sista steget och kände hur alla som åkte förbi plus folket i hyreshuset bakom mig bara skrattade åt mig.
Fan va cool jag är!

Tänkte skriva en riktig blogg nu och inget larv.
Som bilist kan man ju göra vissa avdrag för resor till och från jobb. Detta har ju också lett mig in i skatteträsket ganska ofrivilligt och man ser mycket skit bakom hela systemet. Absolut inget jag upptäckt alldeles själv men man måste ju kolla åsikterna kring detta. Vänta bara...

Jag får min lön på 17000 kr idag. Ca 3000 kr är betalt i skatt. För ca 3000 av mina 17000 betalar jag i bensinkostnad till och från jobb. 25% av dessa 3000 betalar jag i moms, vilket också är en form av skatt. Jag betalar alltså skatt med beskattade pengar. Om jag sen ska få tillbaka dessa pengar vid nästa deklaration får jag bara det som blir över efter att skattmasen räknat av 7000 (tror jag). Innan jag ens fått dom pengarna har det dragits av lite till. Och dom pengarna kanske jag betalar bensin för till och från jobbet. Och på dessa betalar jag fortfarande 25% moms på.
Hur länge kan jag hålla på innan pengarna tagit slut?
Hmmmmm!

När jag köpte 928:an var den antracitgrå. Jag vet att den färgen va otroligt snygg men funderade starkt på att ev göra en hel omlackering. Fronten och skärmarna samt bakluckan skulle ändå lackas om. Dessutom så fanns inget lacknummer på karossen och analysera färgen skulle förmodligen inte ge ett 100% resultat i alla fall.

Så vilken färg ska man ta då? Vit är helt uteslutet. Svart är grymt men inget ingen redan har på en 928. Min antracitgråa färg med svag ljusgrön ton var i sig unik men tråkig ändå. Jag gick genom sida för sida på internet och kom fram till att jag tar nog den urprungliga färgen i alla fall. Formen på en 928 är inte den snyggaste vilket gör att färgen kan bli otroligt fel och skapa fel sorts kontraster. Därför va min färg bäst.

Ett lite dilemma va att få fram färgen så lik den ursprungliga som möjligt. Tänka sig att analyseringen avslöjade att färgen kom från VW. Och skulle man sen beställa bättringsfärg så måste den beställas från Tyskland.
Sensommaren 2006 hade jag tagit loss de delar som skulle lackas. Lackeraren skulle lacka dem gratis som gentjänst mot att jag hjälpte till med ett reklamjobb åt honom. Han sa att han skulle lacka grejorna när han får lucka i sitt schema och lovade att de skulle vara klara innan julen. Julen?! Det var då det slog mig: Vem bestämde -och varför- att tomten skulle ha röda kläder?
Hmmmmm!

Ok, tänkte att vi kunde lätta på stämningen här. Ville bara varna dig innan du läser vidare: gör dina behov först, svälj maten eller drickan, men framför allt slappna av :-)

Stamkunden Gunnar
kom in på coop och
ställde sig i kön till Ullas
kassa. När det blev
Gunnars tur kisade han
med ögonen mot hennes
ansikte och sa:

-Har du ingen bh på dig?

-Jo, hurså?

-Nä, du var så slät i ansiktet
bara.

När man öppnar huven på en 928 av -82 års modell slås man av att de var ganska avancerade även på den tiden. Och LITE utrymme att bygga kompressor på. Men innan det ens skulle bli verklighet så skulle gammalt bytas ut mot nytt och onödigt kraffs tas bort permanent. Det svåraste jag gjort på en bil med 8:ans ringnyckel är att ta bort fronten på 928:an, speciellt 25 år gamla och rostiga muttrar. 6 timmar senare började det bli jobbigt för axlar och knogar. Ordet fan kan uttryckas på 15 olika sätt verbalt och 100 sätt rent fysiskt vet jag nu.

Fronten skulle skickas iväg för lackering. Det bästa med att den var borta va att jag kunde ge mig på ac-kylaren. Den skulle bort bara. Problemet va bara att fästena underifrån vägrade släppa eller ge sig. Efter 2 timmars slitande i ramen på ac-kylaren hände ngt. Kylflänsarna lossnade och där stog jag som Tobbe-Trollkarl och drog upp meter efter meter aluminium-band. Men ramen och fästet var kvar.

För att stilla mina tankar tänkte jag att man kunde dra hem och leta fram en motortidning med repotage om just 928:an. Då hittade jag en gammal tidning som hade ett repotage om två killar som hade en eller varsin gammal svart mazda om jag inte minns fel. Tyckte de va rätt coola. Inga snygga bilar -vilket säkert inte va meningen heller- lite halvdant meck här och där, säkert en del nödlösningar också. Tror de kallade sina bilar wook eller riskokare och reklamfördes säkert på det sättet också; att de just wookade eller kokade ris på bilen/bilarna. Och det var då det slog mig: varför väljer man att laga mat i just en sfärisk panna?
-Hmmmm?!

Det finns något som har bekymrat mig länge. Många pratar om hur oändligt universum kan vara? Men det har aldrig varit ett bekymmer för mig. Inte heller tron kring Jesus och alla gudar som finns inom olika religioner.
Finns dom eller inte? Vem bryr sig?! Rent historiskt så är det lite jag undrar över. Finns det något problem så löser jag det eller så låter jag det vara olöst. Om det ändå går att lösa så får proffsen göra det.
I skolan var man dock tvungen att lösa allt själv. Ingen kan ju läsa på ett prov åt någon annan, säger sig självt. Inte för att jag slåss men måste jag så löser även det.

Bilar har alltid en förmåga att krångla, speciellt 928:an som jag ägde förut. Men sånt sporrade bara mig att traggla vidare och hoppades nästan att ett nytt problem skulle dyka upp, vilket det också gjorde, men fin blev den i alla fall.
Men så kom det -bekymret. Efter jobbet i går gick jag till tjejen och tog ett par öl....för mycket, trots att jag skulle jobba dan efter. Men upp kom jag och gick långsamt till jobbet med mitt sprängande huvud. Skönt va vädret också. Men det änrade sig snabbt för på dagen kom regnet och åskan...som en blixt från klar himmel haha! Som vanligt står jag och surfar på garaget och kom att tänka på mitt gamla 8-bitars nintendo som jag hade när jag va liten kille. Klassiker som mario bros, ice climber mfl. Och så hade jag också Duck Hunt. Jag och brorsan sköt som vildar med zap-pistolen. Pricksäkra va vi också.........men så slog det mig: hur fan visste apparaten att jag siktade rätt och inte tex ut genom fönstret?
-Hmmmm!