Sitter i soffan med en kopp te, kollar fejjan och tänker lite grann. På att vissa saker i livet kan ändras så fort, på både bra och dåliga sätt. Livet är verkligen en bergochdalbana, men det är väl så som det ska vara antar jag. Händer ingenting dåligt kan man inte lära sig att uppskatta dom bra stunderna. Så är det ju. Men det är konstigt, att det kan ändras på en dag, en timme, en sekund. Bara sådär. Helt plötsligt mår man och tänker helt annorlunda än man gjorde alldeles nyss, man har helt andra prioriteringar. När någonting riktigt bra händer och man blir glad, spelar det ju nästan ingen roll om det händer dåliga saker. Man skiter i det liksom, bara för att man är så glad. Men sen är det samma sak åt andra hållet också. När man är riktigt, riktigt ledsen och nere, då kan nästan ingenting göra en glad igen. Då tar det tid att läka liksom. Och det är tufft, men samtidigt något vi alla måste gå igenom någon gång. För någon gång blir man ju faktiskt glad igen, även fast det inte känns så just då.