I en given motor ( låt oss säga en 2l motor) så är 0.8 bar från en liten turbo lika mycket luft som 0.8 bar från en jätteturbo men detta bygger på en idelisering som oftast inte är sann.
Man måste koppla storlek på turbo gentemot ett antal andra parametrar såsom motorns storlek, flödesegenskaper, adiabatisk verkningsgrad hos kompressorn, intercoolerns verkningsgrad etc för att resonemanget skall bli komplett och korrekt.
Att man får mera effekt med en större turbo på samma laddtryck som förut beror på att den större turbons kompressor levererar kallare luft. Och på så sätt är resonemanget korrekt om man ersätter "mängd luft" med "luftmassa".
Ref: Allmänna gaslagen.
Allmänna gaslagen: pV = nRT
http://en.wikipedia.org/wiki/Ideal_gas_lawp= tryck
V = volym
n= antal gasmolekyler
R= Boltzmanns konstant
T = temperatur i Kelvin
Här måste man dock vara medveten om att det inte bara är att trycka dit en större turbo utan att man måste bla ha koll på att inte kompressorn övervarvar eller kaviterar sönder.
Att en liten turbo inte klarar av att leverera "1bar" på höga varv beror helt enkelt på att den ..... är liten. Dvs den har nått sin gräns. Ganska självklart. Annars skulle vi ju inte behöva större turboaggregat.
Jag håller med om att laddtryck är en variabel som inte kan entydigt kan kvantifiera vad som blir totalpåkänningen i en cylinder. Och denna tråd handlar ju egentligen om hur stor totalpåkänning en motor klarar.
Vi behöver då gå in på ett par saker , först hur kompressionstryck skapas.
Kompressionstrycket är beroende på faktorer som kompressionsförhållande, fyllnadsgrad och läckage. Resulterande kompressionstryck blir komplicerat som sjutton och där spelar geometrisk kompression inte så stor roll.
Sedan har vi problemet med trycket vinkelrätt kolvens plan som kan orsaka cylinderdeformering. Detta är en kombination av kompressionstryck, max varvtal och vikt på rörliga delar. Detta måste man räkna på om man skall kunna "veta" vad som händer och ett problem med att turboonvertera en (högvarvig) sugmotor är att dom varvar betydligt mera än en turbomaskin.
Vikten är en parameter som är intressant för max accelerationspåkänning, Max acceleration har du vid TDC.
Om R = vevradien
n = varvtal (r/s)
L = vevstakens längd
Så blir max acceleration:
a(max) = R * [( Pi * n / 30) ^2 ] * [(1+R)/L)
Och eftersom påfrestningarna bestäms av F = massa * a så lönar det sig att ha lätta grejor för att minska påkänningar på lager och vevaxel.
För just högvarviga motorer så kan normaltrycket vinkelrätt kolvens plan p g a accelerationspåkänningarna vara väldigt stora vilket gör att marginalerna för överladdning på höga varv blir väldigt små.
Utöver detta så spelar det stor roll hur "bra" motorn är konstruerad för att kunna lägga tändningen vettigt. En motor får högsta vridmomentet när man har en viss förtändning (tändning för MBT), denna inställning ger då upphov till de högsta förbränningstrycken som matchar kolvens rörelse. Då motorn ofta är begränsad av knackning så får man flytta tändningen närmare övre dödläge (minska förtändningen), detta sänker förbränningstrycket och endgaserna blir mindre benägna att detonera. Tyvärr leder också detta till lägre vridmoment och högre avgastemperatur. Denna höga avgastemperatur kan bli begränsande faktor i vårt teoretiska resonemang över "hur mycket laddtryck en standardbil klarar"
Notera att en bra motor kräver ganska lite förtändning medans en dålig motor kan kräva en hel del förtändning för att fungera. Detta beror på hur snabbt förbränningarna kan ske i motorn. Rent generellt kan det dock tilläggas att ex. höga laddtryck, långa flamvägar och höga varvtal är saker som gör att man måste ha ganska mycket förtändning för att nå MBT.
Det förenklar (!) för resonemanget i denna tråd om vi inte blandar in storlek på motorn i fråga utan betraktar problemet som "effekt per liter".
/Göran
P.S. Detaljfel kan finnas i min redogörelse ovan. jag är ju egentligen inte maskin/kemi-ingenjör utan en elektrisk ingenjör...:-)
WilYawn skrev:
Laddtrycket spelar ingen som helst roll i sammanhanget, allt handlar om turbon effektivitet. En stor turbo levererar mycket mer luft vid säg 0,8 bar än en liten vid samma tryck. En lite dieselturbo skyfflar inte speciellt mycket luft vid 1 bar medans en stor lastbilsturbo kanske leverar luft för 900 häst vid samma tryck. Så snälla sluta tjata om bar som om det vore en effektsiffra...
Jetman skrev:
De där du skrev...va har du fått d ifrån då???
Kan ju fatta att luftmängden spelar roll...å att 1bar ger mer luft än 0,1bar på samma motor är de väll ingen som krigar mot......men att de skulle vara skillnad på en stor å liten turbo när de gäller de aktuella trycket är ju nått du hört från Fred Flinta tror jag!!!
De du menar är nog att en liten turbo kan ge 1bar ett tag men sen inte orka leverera den luft som behövs då motorn varvar mer...då går trycket ner!?!?(Kanske inte om man mäter på turbon men garanterat om man mäter i insuget!!) Medan en stor levererar 1bar även vid högre motorvarv(å troligen bara då?)
Sen att ett mindre laddtryck ger mer hästar på en större motor med många liter är väll nått alla fattar skulle ja tro....så då undrar jag om ja kan enligt dig slänga på den fetaste lastbilsturbo ja hittar på min gräsklippare å få ut 900 kusar bara för att turbon ger mycke luft??? Tror vi alla vet att de inte e så troligt att d funkar så!!!
Rätt turbo på rätt bil!!!!! Ska ja slänga på en mindre turbo som har suttit på en King Cab lr en M24???
Kan man inte säga att laddtryck tillsammans med litervolymen=effektsiffra per liter????