Lone Star skrev:
Alright, here we go again
"Rätta mig om jag har fel men när du pratar om jetmotorer och gasturbiner så pratar du om en motor där 100% av luftflödet går in i själva turbinen..."
Ja det gör jag, och du menar ju också att man ska sätta en gasturbin i bilen.
"...kallad turbojet men även av vissa för gasturbine engiene, inte bara gasturbine, det i sig är en komponent i hela motorn."
Tubojet kallas den om man sätter den på ett flygpan ja. Testa att gå in på
http://en.wikipedia.org/wiki/Gas_turbine_engine så förstår du. För det första blir man omdirigerad till Gas_turbine vilket betyder att de betyder samma eller nästan samma sak. Där ser du att det står "It has an upstream compressor coupled to a downstream turbine, and a combustion chamber in-between. (Gas turbine may also refer to just the turbine element.)" alltså är det tvärt om mot vad du säger, att det heter gasturbin men att gasturbin ibland kan syfta på själva turbinen.
"Det enda vi är intresserade av i flyget är vilken "thrust" en motor ger. Därför mäter man allt i motorn i förhållandet till vilken "thrust" (framdrivningskraft) motorn har. Det är totalt ointressant för mig som pilot vilket vridmoment som finns på axeln."
Jag har inte snackat om vridmoment någon gång, du kanske tror att vridmoment är en form av energi vilket det inte är.
"Vi måste komma ihåg här nu att jag pratar om en motor som i slutändan inte producerar mekanisk kraft utan dynamisk."
Alla motorer skapar ju mekanisk kraft... Vet inte ens vad du menar med "dynamisk" i det här fallet.
"Detta är den termiska effekten du pratar om (Thermal Efficiency)"
Verkningsgrad menar du
det är inte den jag snackar om utan den totala verkningsgraden som är lika med den termiska verkningsgraden gånger den mekaniska (den mekaniska verkningsgraden är dock väldigt hög för det mesta).
"Detta är ett sätt att mäta verkningsgrad på bränslet"
Ett bränsle har ingen verkningsgrad så jag förstår tyvärr inte vad du menar.
"Det jag pratar om mäter man verkningsgraden via att ta den mängd energi som bränslet har i förhållande till vilken mängd (massa) luft och vilken hastighet den luften har som motorn producerar (thrust)."
Så kan man inte räkna ut verkningsgraden eftersom bränslets energi har enheten Joule och kraften har enheten Newton. Detta är dock inget större problem eftersom man bara behöver ta kraften gånger sträckan för att få energin.
"Kom ihåg att en jetmotors thrust har inget med statiskt tryck/tempereatur att göra. Allt handlar om "jet reaktionen" alltså (jag citerar min bok) "it must be remembered that the jet reaction does not result from the pressure of the jet on the atmosphere, in all instances the resultant reaction or thrust exerted on the engine is proportional to the mass or weight of air expelled by the engine and the velocity change imparted to it.""
Att den framdrivande kraften beräknas som massflödet gånger hastigheten är grundläggande. Hastigheten är dock i allra högsta grad beroende på temperaturer och tryck, vilket innebär att den framdrivande kraftern också blir det.
"Verkningsgraden på en kolvmotor är förövrigt närmare 30% om man inte räknar med den nya norrlandsmotorn som ska ha en verkningsgrad på 70%"
Jo i bilar är den ofta så låg... I stora dieselmotorer kan dock verkningsgraden komma upp i över 40 % medan gasturbiner inte gör det. Norrlandsmotorn har jag sökt information om men inte hittat någonting alls.. du måste ha misstagit dig med namnet. Dock kan man komma upp i så höga verkningsgrader om man tar tillvara på värmen som motorn alstrar men det är inget nytt.
- Lone star "En turbin ger alltid mekanisk energi, det är generatorn som ger elektrisk energi. En GASturbin är däremot något annat, den tar luft, komprimerar den, blandar i bränsle, bränner upp den och låter den gå genom en turbin som antingen endast driver kompressorn eller även ger användbar mekanisk energi.
http://en.wikipedia.org/wiki/Gas_turbine bekräftar detta ytterligare"
"Du pratar om pratar Athodyd och Whittle motorn. Detta är bara en komponent i den motorn jag pratar om... En APU (axillary power unit) är en turbo-shaft jetmotor och den kan vara i en funktion av att driva en generator/alternator som ger elektrisk kraft. Den gör detta iof igenom en mekanisk förbindelse så där kan man säga att du har rätt, den ger mekanisk kraft."
Om du läser vad jag har skrivit så står det "som antingen endast driver kompressorn eller även ger användbar mekanisk energi", så jag har inte snackat om någon särskild motor. En turbo shaft-motor är en gasturbin med separat kraftturbin.
"Visst finns det tillsatser"
Jag har inte sagt att det inte finns tillsatser.
"Visst kan du köra en motor på ren kerosin men den lär inte fungera särskillt länge..."
Jodå vanliga gasturbiner fungerar mycket bra med t.ex. gas och diesel vilka är de vanligaste bränslena. Sedan att jetmotorer fungerar bättre med tillsatser tvivlar jag inte en sekund på.
"Jag pratade om det dynamiska trycket... ber om ursäkt för att jag inte var nogrann o skrev ut det... anledningen till varför det statiska trycket inte ökar i de convergenta tuberna i turbinen är ju för att hastigheten på luften är i överljudsfart."
Jag snackade om det totala trycket.
"Som sagt, när jag pratar om verkningsgrad så pratar jag om vilken hastighet/massa luften har fått av bränsleenergin nådd genom förbränningen."
Ingenting annat än den totala verkningsgraden är intressant för oss.
"Om du kan få tag i Oxford Aviation Powerplant boken så kan du se på sidan 1-13 om Propulsive Efficiency. Där har man dragit upp en graf med verkningsgrad i förhållande till hastighet. Vid ca 350 mph har en turbopropp motor en verkningsgrad på ca 80%. En Low-rationbypass har 90% vid ca 600 mph och en ren turbojet får en verkningsgrad på 90% vid ca 1000 mph."
Det är mycket möjligt att Propulsive Efficiency är 80-90 % men det är ganska irrelevant... Hos en bil behöver man inte räkna med några sådana förluster, så för bilar skulle samma siffra vara 100 %. För att få den totala verkningsgraden hos jetmotorn måste du ta den termiska verkningsgraden gånger den mekaniska verkningsgraden gånger propulsive efficiency, och då kan jag lova att du inte ligger särskilt högt längre.
"När vi i flyget pratar om verkningsgrad så pratar vi om vilken hastighet en motor bli effektiv. Detta har självklart med höjd, tryck och temperatur att göra med också."
Givetvis spelar sådana saker roll för verkningsgraden, men det gör de alltid. T.ex. för en gasturbin som står på marken spelar varvtalet och inloppstemperaturen störst roll.
"Verkningsgraden kan ju mätas på olika sätt, det beror helt på vad som driver turbinen om det nu må vara en gasturbin eller en vattenturbin."
Den totala verknginsgraden (den som är intresant) räknas alltid ut på samma sätt, nyttig energi genom tillförd energi.
"Det kan stämma mycket väl att någon form av gasturbin inte har en högre verkningsgrad än 40% som du säger, jag har inte läst om alla typer av motorer utan fokuserat på flygplansmotorn i min pilotutbildning."
Ingen gasturbin har en verkningsgrad på över 40 %, och eftersom gasturbinens verkningsgrad bara är en del av jetmotorns verkningsgrad så måste jetmotorns verkningsgrad vera lägre än gasturbinens.
Mvh Christian