jag har sätt i något forum att ni snackar om lambda
vad är det `?Ž

Bara lambda kan vara olika saker, men såvitt jag vet är en lambdasond som du antagligen läser om en enhet som sitter mellan grenröret och katalysatorn som mäter utsläppen från motorn och ställer in bränsle/luftnivåer så att katalysatorn får optimala förhållanden att ta hand om avgaserna och bildar så lite gift som möjligt. Vissa använder den för att ställa in värden för att få en så effektiv förbränning som möjligt för att motorn ska gå bra sportmässigt.

Men det är bara vad jag tror.. :-)

Novaland har rätt. Men eftersom man mäter lambda på olika ställen, grenröret och katalysatorn, men man säger att lambda är det optimala förhållandet mellan bensin/syre.

Även O2 sensor.. mäter bara syreresterna i avgaserna..

Mäter syreinnehållet i avgaserna 10ggr i sekunden och justerar bränslemägnden efter de värden som sensorn ger till databoxen

Okaj men då fattar jag

Tack
//Tobbe

Ah.. precis! Lambda 1 är det optimala. Handlar om spänning, då lambdan ger ifrån sig 1 volt är bränsleblandningen optimal (14.7:1 bensin) och motorn går som bäst!

Ingen har nämt hela sanningen om hur en lambda fungera, den jämför syrehalten i avgaserna mot syrehalten i luften utanför!

Mjää, "1 volt" är ingen definition på Lambda 1 direkt. När man pratar om lamdasonder som ger "1 volt" så är det binärsonder man menar. En binärsond har i princip två lägen: 0 Volt = Mager och 1 volt = fet.
Däremot på bredbandslambdasonder (som sitter före kat i alla moderna bilar) så har man ett mätområde där man kan mäta mellan måhända Lambda 0.8 och Lambda 1.2.

Och lambda = 1 är för bensin alltså 14.7 kg luft till 1 kg bensin. (en kubikmeter luft är runt 1.1 kg). Man brukar också prata om AFR, Air Fuel Ratio, där alltså AFR 14.7 = Lambda 1

Exempel : LAMBDA 0.85 = AFR 0.85*14.7 = AFR 12.5

Kemister pratar om Stökimetriskt förhållande, som för Bensin är 14.7:1 och för Etanol är 9.0:1.

Mvh
Göran

Fkoff skrev:

Ah.. precis! Lambda 1 är det optimala. Handlar om spänning, då lambdan ger ifrån sig 1 volt är bränsleblandningen optimal (14.7:1 bensin) och motorn går som bäst!

Ingen har nämt hela sanningen om hur en lambda fungera, den jämför syrehalten i avgaserna mot syrehalten i luften utanför!

Sharky skrev:

Mjää, "1 volt" är ingen definition på Lambda 1 direkt. När man pratar om lamdasonder som ger "1 volt" så är det binärsonder man menar. En binärsond har i princip två lägen: 0 Volt = Mager och 1 volt = fet.
Däremot på bredbandslambdasonder (som sitter före kat i alla moderna bilar) så har man ett mätområde där man kan mäta mellan måhända Lambda 0.8 och Lambda 1.2.

Och lambda = 1 är för bensin alltså 14.7 kg luft till 1 kg bensin. (en kubikmeter luft är runt 1.1 kg). Man brukar också prata om AFR, Air Fuel Ratio, där alltså AFR 14.7 = Lambda 1

Exempel : LAMBDA 0.85 = AFR 0.85*14.7 = AFR 12.5

Kemister pratar om Stökimetriskt förhållande, som för Bensin är 14.7:1 och för Etanol är 9.0:1.

Mvh
Göran

Fkoff skrev:

Ah.. precis! Lambda 1 är det optimala. Handlar om spänning, då lambdan ger ifrån sig 1 volt är bränsleblandningen optimal (14.7:1 bensin) och motorn går som bäst!

Ingen har nämt hela sanningen om hur en lambda fungera, den jämför syrehalten i avgaserna mot syrehalten i luften utanför!

Ok, jag syftar på lambdan före katen! Mer vet jag ej..
Och vad jag förstog med det du sa så hade jag inget fel i den biten?

Lite mera info om bla skarvning av kablage till lambdasonder. Från Henrik R på VolvoŽs motorprovlabb:

---------------------------------------
Det finns två typer av lambdasonder: Linjär och Binär. De linjära sonderna används
för att styra motorn (sitter före katalysatorn), medan de binära sitter efter kat.
och främst används för att kolla att katten fungerar som den ska.

Den linjära typen (även kallad wide-band lambda sensor) kan mäta lambdavärden mellan
0.7 och luft. I kontaktdonet på denna typ av sonder sitter ett motstånd som är
lasertrimmat för att ge en korrekt signal. På linjära sonder kan man alltså inte
klippa kabeln mellan kontaktdonet och själva sondkroppen. Däremot tror jag inte att
det kan innebära några problem att skarva mellan sondens kontaktdon och motormattans.

Den binära sonden visar mycket snabbt omslag kring lambda=1 och kan i princip bara
indikera om motorn går fett eller magert (utan större nyans). På denna typ av sond
tror jag att det är OK att skarva var man behagar.

Båda typerna behöver referensluft för sin funktion. Denna luft tas in via elpinnarna
i kontaktdonet. Därefter går den genom k-donet och in i elkablarna. Sedan vandrar den
ner mellan kardelerna inuti kablarna och når slutligen keram-elementet i sondkroppen.
Under normala förhållanden förbrukas i princip ingen luft alls, men ibland kan det gå
åt en del luft (max c:a 1ml/min). Lufttillförseln får aldrig  strypas helt eftersom
sonden då slutar att fungera (till dess den får luft igen). Eftersom det är svårt att
få en skarvning helt tät (luftmolekyler är ju rätt små) antar jag att sonderna skulle
fungera även efter en sådan operation. Viktigare är kanske att säkerställa att sonden
inte förgiftas via sin referensluftkanal. Motorolja, bensin, glykol etc. tar livet av
en sond på nolltid. Det är därför sonden tar sin luft från ett hyfsat rent och
skyddat ställe (inuti kontaktdonet). En skarving (mellan sondkropp och
sondkontaktdon) av en binärsond där brottet skyddas från omgivningen (med krympslang
eller dylikt), men där en viss otäthet mellan kabeländarna råder, borde funka. Att
skarva en linjärsond kan ju endast ske "bortom" sondens eget kontaktdon och därför
kommer lufttillförseln inte att bli ett problem i det här fallet, kontaktdonen är
rätt otäta. Det säkraste är naturligtvis att även för en binärsond placera skarven
bortom sondens kontaktdon.

Tryckutjämning är inte något problem i lambdasonder. Vi pratar alltså om
syrejonsvandring genom ett semipermeabelt keram-element (som över en viss
temp.(c:a 300 grader) genomgår en fasomvandling och blir genomsläppligt för små
molekyler och joner).
-------------------------------------------

Mvh
Göran