I helgen har min syster och jag varit hos vår extramamma i Ljungby, och i eftermiddags när vi skulle hem så låg vi på E4:an och plötsligt ser jag en Suburban. "Titta en Subba!" sa jag till min syster, som blev storögd och utbrast "Det var ju VÅR gamla Subba!!"
Lite varm i hjärtat och själen blev jag allt. Det är alltid mysigt att se dem gamla och minnas de gamla goda tiderna med allt som det tillhörde.

Frusen anka.

Hej kära läsare och vänner!
Jag har ju länge sagt att jag velat ge min lilla bil lite kärlek.
Och jag vill fortfarande ge henne kärlek, men vet inte riktigt vilket som är viktigast för henne just nu.
Jag tycker att ibland går hon lite ojämnt, så tänker ge henne nya tändstift och eventuellt tändkablar och ett fördelarlock. Då blir hon kanske gladare.
Sedan tänkte jag också egentligen sett över och bytt kamrem och generatorrem.
Egentligen hade jag nästan velat hängt ut hela motorn och städat henne ordentligt.
Grenrör skulle kanske fixas nytt med, det nuvarande ser rätt tråkigt ut.
Och sen skulle jag himla gärna vilja ha en komplett, svart, hel och ren skinnklädsel invändigt.

Har hittat bilar på internet som ser nästan likadana ut som min vision var, så jag har tänkt om lite.
Hon kommer inte bli jätte brutal på något sätt. Hon är fortfarande en brukis.
Men hon ska nog få en ny lack, och sen kanske min vän Tony motivlackar lite som jag har tänkt.
Sedan blir det en mild styling med Add-on läpp fram och bak, sidkjolar, toning, vinge etc.
Sänkningssats, men inte tokdroppad, hon ska fortfarande gå att köra till sommarstugan ;)

Hoppas man kan få ordning på drömmen så småningom.
Pussåkram!

© Louise Jonasson

Visar lite snabbt vad jag gjorde för några helger sedan - fotograferade iskasare!
Kul, men kallt. Fick massa fräcka bilder!
Måste göra nåt åt hemsidan snart, den är fortfarande inte iordninggjord. :P

Pussåkram!

Per Jonasson
1970-04-01
2011-01-18

2 år.
Det har gått två år.
Och det blir inte lättare.
Jag saknar dig hela tiden, speciellt när det kommer till att göra saker som jag inte kan göra själv. Då jag behöver din hjälp.
Jag saknar alla dina galna påhitt.
När vi satt och sjöng runke ball i soffan och ändrade varje låt vi tyckte illa om till bara ordet balle.

Jag kommer ihåg när vi stod i Värnamo på McDrive parkeringen och väntade på vår mat och du plötsligt började kasta plastbitar på bilen bredvid som det satt folk i, och sedan bad oss att göra samma sak för att inte du skulle se så dum ut.
Jag saknar dina dumheter, jag saknar allt med dig.
Jag saknar Tudor som du tog med dig till himlen, hundar får visst följa med.

Den värsta dagen i mitt liv var för två år sedan, när fina hönsmamma hörde av sig och frågade om jag visste vart du var.
Jag hade ingen aning, vi hade åkt från dig på söndagen, det var tisdag nu.
Några timmar gick och farmor och farfar började ringa mig.
Konstant. Men jag ville inte svara, för jag ville inte veta.
Till slut fick de tag på mig via Erica, som sa åt mig att gå ut och möta upp mamma.
Jag tog mina grejer och gick ut och mötte mamma och Alice i bilen.

Där fick jag beskedet. Pappa finns inte mer.
Farfar hade hittat honom.
I garaget på sommarstugan.
Sittandes i Buicken med Tudor i knät.
Mitt liv föll i bitar.
Varför, varför?
Det finns så många frågor som vi aldrig kommer få svar på.

Jag har verkligen märkt att det är svårt utan dig.
Och man undrar hela tiden hur det hade blivit om du fortfarande var här.
Allt händer av en anledning, men denna vet jag faktiskt inte svaret på.
Jag antar att du visar oss det från ovan genom åren.

Jag vill ändå tacka dig. För de 17 åren och 10 månaderna vi fick tillsammans.
Vi hade himla roligt, nästan hela tiden.
Och du kommer alltid sitta i baksätet när vi är ute och kör i bilarna.
Det är klart, du måste ju se till så att vi sköter dem.

Och när jag körde 740in i diket, då tror jag du var med.
Du satt där och sa "jävla skitunge, du får lära dig den hårda vägen".
Men du lät mig inte skadas, det var bilen som fick ta smällen.
Så där förlorade jag den sista saken vi hade gemensamt.
Och det gjorde så ont. För det kändes verkligen.

Men jag är ändå glad, för allt du gjort för mig.
För allt du gjort för oss.
Allihopa.

Du var och är fortfarande betydelsefull för väldigt många.
Och jag är stolt när jag säger att jag är din dotter.
Pappas flicka.
Jag älskar dig.
Puss <3

Såhär har dagen/natten sett ut (11-12 januari)
Började morgonen med snökaos. Kul liv osv.

Jag och Markus tog min bil till Läckeby för att hämta hans bil (slungdiffen lockade när snön kom).
Tillbaka till Kalmar, var kattvakt och fick parkera i en P-ficka som inte var plogad, för alla plogresurser körde mitt i natten men inget alls under dagen då det snöade som mest. Snällt.
Jag hade snö upp till tröskeln på min originalhöga 945:a...

Efter kattvaktandet drog Markus och jag in till IKEA, där folket sladdade lite.
Han hade dessutom kommit överens med Sjögren att jag skulle få åka med honom när han driftade. Sagt och gjort. Var inte så rädd som jag trodde att jag skulle vara, men det gick ju rätt brett om man säger så. Och stundom rätt fort med. En hel del walltaps.
Tillbaka till min egen bil, körde runt lite, kom tillbaka till IKEA.

Där bestämde jag mig för att jag ville prova Markus 945:a med slungdiff. Det gick inte bra.
För det första är hans koppling, trots att den är nybytt, sjukt mycket mjukare än min, för det andra hoppade diffen i så att jag bara spann på 1:an-3:an.. kul. 4 mm på bakdäcken..
Fastnade rejält vid ett tillfälle och genast var 4 pers ute ur sina volvos och hjälpte till att knuffa loss mig! Otroligt snälla var allihopa! Sedan när de körde fast så hjälptes vi åt där och så vidare :)

Kom till Coop, då har en tjej hängt sin v70 så att bakdäcken är 3cm över backen och bilen hänger på underredet. Två skyfflar och ett gäng starka karlar så var den saken löst.

Mot ett, halv två tiden kände jag att inget hände, så då åkte jag och Markus hemåt.
Nästan hemma ser vi att det står en 740 i vägkanten med varningsblinkers på.
Markus stannar och frågar vad som står på. Soppatorsk svarade dem. Så Markus körde dem till macken i sin bil medan jag satt kvar i min bil och vaktade 740in.

När de sedan kom tillbaka och hällde bensin i bilen så kom de inte in i den.
Den var upplåst men den öppnade inte. Så hur de än ryckte och låste/låste upp så vägrade den. Jag försökte få tag på min kära volvoguru (twin_cam) men han svarade inte, så jag klev ur och försökte känna på förarhandtaget som efter lite pumpande och försiktigt ryckande faktiskt släppte (wohoo!). Jag fick göra likadant på ankungen i förmiddags, så det var egentligen bara en chansning, men det var kul att jag kunde bidra med något!
De tackade så mycket för hjälpen, hoppade in, startade och åkte iväg på tvären.

Så idag har det mest bestått av snökaos och hjälpsamhet, något som vi i bilkretsen i Kalmar tydligen var rätt bra på. I alla fall idag. Men hey, man vill ju bemöta andra som man själv vill bli bemött, och man mår himla bra när man kan hjälpa någon!

Ville bara uttrycka min stolthet och glädje kring hur hjälpsamma vi bilmänniskor kan vara.
Var sådana, alltid, oavsett om ni känner personen eller inte. Och tycker ni inte om personen kan man ju vara snäll ändå, för det hade du väl velat att den andre var om det var du?

Nu ska jag sova gott, pussåkram! <3

Om man hade kunnat haft headers så hade jag haft den översta bilden. Diggar den!
På bilderna under kan ni se hur jag ser ut denna afton.
Smink i all ära, men det ska av så fort gästerna åkt. Ögonen är lite missnöjda.
GOD JUL PÅ ER ALLA VÄNNER OCH GARAGEARE!
Pussåkram!

(bjuder här nedan på en fenomenalt fin bildserie från när min lillasyster åkte av sin ponny, hihi!)

Jag är en så himla duktig fotograf.. Syster? Njaa, inte lika bra ;)
Dock skrattade vi alla och ingen kom till skada. Ponnyn var taggad efter en veckas vila ;)

Ha en fortsatt trevlig Julafton!
Louise aka Lolloowh :)

Idag är det 23 månader sedan du lämnade oss pappa.
Vi saknar dig. Hela tiden. Alltid.
Det blir inte lättare ju mer tiden går, det är något som är klart.
Önskar att du var här i varje andetag och att allt kunde vara som förut.
Det finns så mycket som jag skulle velat lära mig av dig.
Det gick så fort. Och nu är det snart två år.
Det känns som förra veckan som du försvann.

"I heard the man in the sky,
he was talking right to me.
He said it's very simple,
this is how it's gonna be.
Your life is your own business,
you can even cheat and lie,
but you never can count away the man in the sky."

"Silver Wheels carin' me far,
all the way to where we are.
Many roads that I have rolled,
Silver Wheels takin' me home"

- Eddie Meduza

Yes, snön kom ju som sagt olägligt.
Vi har tömt verkstan och igår (17 dec) skrevs papperna på.
Nu när allt slaskar bort igen så har jag iaf fått hem sprojlarns nya vinterdäck.
Min underbara lillasyster lånade pengar till mig så att jag kan köra lagligt igen.
Det blev fyra Goodyear Ultragrip Extreme, väldigt fina och prisvärda!
Ser fram emot att få kränga dem och inte köra olagligt mer.

På tal om olagligt kör jag obesiktigat, eftersom tidigare ägaren besiktigade i Januari,
men bilens besiktningstid är mellan Juli-November, så jag har kört "olagligt" i snart 20 dagar.
Det är inte mitt fel! (Så mycket iaf) För när jag försökte boka tid på Carspect så fick jag inte det,
för besiktningsperioden var Juli-November 2013 enligt internet. Happ, tack odedåva.

Sedan fick jag skatten på både 740 och 940 i veckan. Gööttt inga pengar och det.
1900 för 740in, och 940in vågar jag inte titta på än.. Hehe.
Borde dock inte behöva betala skatten för 740in, för den ska ju skrotas och har stått sedan
Augusti. Men jag har inte haft tid att tänka på att ställa av den eller komma med nåt beslut om den eftersom jag suttit med en verkstad att tömma och så.

Ska nog få ordning på detta om en stund. Just nu håller vi på att städa i Läckebygaraget så att vi kan vara där och meka i framtiden. Markus köpte däckmaskinen och balanseringsmaskinen av oss, så vi kan fortfarande kränga däck och sådant. Det är skönt.

Tjorven och Duetten fick åka lyxigt med Assistancekåren till Läckeby i två vändor. Men hellre en liten smäll i plånboken än att man kör med släp och skiten viker sig eller liknande. Och jag fick jaga Ante i nästan en hel vecka innan han tillslut skickade en Assistancebil till oss.

Som ni också kan se fick jag blackout för sisådär 4 timmar och satt hos frisören och tonade underhåret rött. Men det blev ganska ballt tycker jag. Dock går färgen ur rätt fort.

Och dämparna i bakluckan på 940in är slut, då får man ta vad man har, i det fallet ett rosa paraply ;)
Nu har jag inte så mycket mer att skriva om..
Pussåkram!

Dock inte på de lägligaste datumen.
För 1½ vecka sedan skrev vi kontrakt med nya verkstadsägarna.
Den 17:e December ska verkstaden vara tom på alla våra personliga ägodelar.
Jag kör på 740ins gamla vinterdäck som tydligen bara hade 2mm bak och 4mm fram.
INTE SÅ KONSTIGT ATT JAG FÅR SLADD I TID OCH OTID DÅ!
Men har inte råd att köpa nya däck, så får bara köra försiktigt.
Har föressten fått möta min rädsla en aning och sladdade på en stor gårdsplan när snön precis kommit.
Jag kan fortfarande! Om än lite ringrostig, men jag ska i vilket fall försöka hålla bilen hel och ren i plåten.

Blir dock så himla ledsen när man ser hur många som kör sönder 740/940is på vintrarna.
Är det ingen som inser att om tio-tjugo år är de veteranfordon och då kommer de att vara sällsynta i originalskick eftersom folk kör sönder dem och sätter dem i stolpar och liknande och sedan bara "jaja whatever, den ska till skroten sen ändå" VARFÖR? Visst, volvo är bäst, och de är de sista bakhjulsdrivna "riktiga" volvosarna. Men här i Kalmar körs nästan lika många E36or på vintern. Kan folk inte köra tyskt på vintern istället? För jag är rädd för att snart finns det inga fina 700/900 kvar längre. Och köp för guds skull inte en bil i bra bruksskick bara för att köra sönder. Inte okej!

Mycket frustration, stress och press på mig just nu.
Om 9 dagar ska vi vara ute ur verkstaden. För gott.
Måste flytta Tjorven och Duetten till Läckeby nästa vecka.
Och så måste det flyttstädas och lasta iväg det sista.

Tack gode gud för pojkvän och svärfar som lastar och kör släp medan jag packar lagret.
På tal om det - tillbaks till arbetet!
Pussåkram!

Var ju som sagt väldigt inne på att köpa en 740, precis likadan som min och ha att köra med. Så jag, Emma, Markus (tuzz) och Christoffer (twin_cam) åkte 25 mil från Kalmar till Fegen för att titta på denna bilen som lät så bra på annonsen. När vi kom dit så blev jag dock besviken.
I plåten var den fin. Men bakrutan hade en tvärgående spricka, och han hade borrat i instrumentbrädan för att dra en AUX-sladd därigenom. Totalt värdelöst.
Han hade dessutom sågat upp hålen i hatthyllan, vilket jag inte är ett stort fan av.
Sedan när jag och Christoffer gav oss ut och provkörde så märkte vi att kopplingen tog väldigt högt. Någon broms låg på. Bromsarna tog dessutom dåligt och likaså handbromsen.
Christoffer lade sedan märke till att det förmodligen var någon bussning att byta till motorupphängningen och liknande. Annars gick den bra i motor och låda trots sina 50.000+

I slutändan kände jag dock att 6000 var för mycket att lägga på en bil där man var tvungen att byta delar för samma summa. Det var inte värt det.
Så jag håller kvar i 945:an och hoppas på att hitta "den rätta" 740in till våren/sommaren.
Och eftersom jag ändrar mig hela tiden kommer jag förmodligen lik förbannat göra iordning 945:an bara för att få ut visionen och sedan gå vidare. Känns som att jag kommer sumpa det lite annars. Nu har jag ju en fräsch bil, då vill jag ju inte egentligen sälja den och leta efter en ny senare. Då får jag ju göra om samma procedur.

Och dessutom är ju 945:an en "uppgradering". Den är tystare, har 5 växlar, och andra sådana där smådetaljer som är nice i jämförelse med 740in. Men som sagt, vi får se vad framtiden har att ge.


Bjuder på en dagsfärsk bild på ankungen som i dagsläget är smutsig och bortglömd. Men innan det blir för skitigt ska jag eventuellt boka in en yttre bilvård på henne så hon blir polerad och vaxad och finaste 945:an i Kalmar, i alla fall under vinterhalvåret :)

Pussåkram!

Efter att ha läst i Nostalgia om 740is kunde jag inte lägga band på mig, utan gick ut på blocket direkt och hittade en himla fin 740 GL/T -90, precis som pärlan! Hade gått 50.000+, men det är ju ingenting för en gammal volvo, så om allt klaffar så åker jag och hämtar hem den i helgen, och sedan säljer jag 945:an. Vi har haft en trevlig tid, men mitt hjärta klappar för 740is med overdrive, och 945-drömmen jag hade kanske besannas någon annan gång, när jag har tid, lust och ork att göra ett sådant dyrt projekt.

Peace out!
Pussåkram!

Har läst Volvospecialen i Nostalgias senaste och blir mer och mer sugen på en 740 igen..
Vi får väl se vad framtiden har att ge :)

Pussåkram på er!

Sitter och kollar diverse reservdelsannonser och drömmer lite om projektet med 945:an.
Så har jag lite funderingar jag tänkte fråga er om och se vad ni vet om passform etc.
OCH - hur svårt/jobbigt är det att byta?

Ex. Jag har det korta, kantiga handtaget till skuffluckan på min bil.
Det är inte snyggt och jag vill ha det långa.
Kan man bara skruva bort mitt och sätta dit det eller måste man byta hela luckan för det?

Hur svårt är det att montera AC i en 945:a som inte haft det från början?
Kan tänka mig att det är rätt knepigt.

Men att byta från vev-rutor, till elhissar, det kan väl inte vara alltför bökigt?
De flesta volvo-bilarna i 700/900 serien brukar ju ändå ha en del el fördraget men inte ikopplat?

Tacksam för era svar!
Pussåkram!

Alla som har facebook vet vad jag snackar om.
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA :'D
/Trött Lollo med sjukt dålig humor, haha!

Kära bloggläsare och biltokar!
Eftersom jag har en iPhone sedan i somras (och garaget inte går att blogga med bilder via mobilen) så har jag blivit mer aktiv bildmässigt på Instagram!

Ni som har en smartphone kan alltså själva skaffa detta och lägga upp bilder på allt möjligt.
Och har ni redan instagram så heter jag likadant där som här, alltså Lolloowh.

Jag lägger upp bilder på allt möjligt och ni kommer väl in lite mer i mitt privatliv helt enkelt.
Nytt för detta är att man kan se folks profiler på datorn också. Så vill ni inte följa i telefonen kan ni alltid kika in då och då på http://instagram.com/lolloowh

Nu vet ni vart jag håller hus när jag inte sitter här och bloggar.
Hoppas vi ses!

Pussåkram!