Blev en solig lördag med temperatur på drygt 30 grader, vi var på årets sämsta bilutställning men jag tror att vi hade ganska trevligt ändå.

Var i alla fall härligt att få åka i väg med Björnta och hans familj, ha picknick bakom Fiona och en tioåring i bagaget.



Nyputsade bakfälgen sitter på och den oputsade står bredvid - viss skillnad!


Innan vi kunde åka på bilutställning var vi ju tvungna att göra våra droskor fina inför färden, Fiona var redan tvättad och kromet var putsat, så hon fick sig en snabb tvätt för att bli av med dammet och fälgarna putsades upp. Blev väldigt snyggt med nyputsade, blanka aluminiumfälgar på prinsessan Fiona Ford!



Min underbara Björnta


Jag hade en väldigt snygg raggare till pojkvän på bilutställningen, fast naturligtvis så brände han sig. Så nu fjällar näsan som på en orm. Jag brände mig inte, men så är jag ju förgräddad av hudklinikens UVB-solarium också.



Grodprinsen Chevy och träsktrollet Fiona


Vi satt bakom Fiona Ford och fikade, så om man inte kände oss kunde man ju inte veta att vi hörde till Chevy också - så vi fick höra en del kul om Chevy :)

Bland annat kom det två killar kring 16-18 år, de kom på "rätt" sida av Chevy så det första de såg var texten "Don't like it? Look on the other side"





Hörde en av killarna säga "vad står det på andra sidan då?" och så gick de runt till andra sidan där det står "Still don't like it? Look away then!". Det blir knäpptyst, sedan verkar killarna inse att de fastnade för världens bästa reklamtrick (nyfikenhet) och den ena säger stött "Gud vad töntigt!", sen går de snabbt därifrån medan vi fyra runt fikabordet vid Forden asgarvar.





Precis när jag skulle ta en bild på våra två åk kommer det två män och tittar bilarna. Anna och jag väntade kvar tills de gick så vi hörde vad de sade. De gick runt och tittade, kommenterade att Chevy är skrot, sedan går en av dem och tittar under huven där Björnta visade upp det bästa med bilen (en 350 i toppskick) och mannen utbrast "kom hit och titta!"



Niklas och Björnta


Den andre mannen skyndade sig dit, och den förste sade exalterat och slog ut med händerna mot utrymmet under huven "Titta! Bilen är bara skrot - men motorn...!"

Eftersom det var ganska varmt på bilutställningen så tog vi det lugnt under mitt Marabou-parasoll en bra stund, under den stunden klättrade Elin ner i bagaget och satt där i skuggan av bakluckan. Där verkade hon trivas ganska bra, satt och åt melon och lyckades naturligtvis hitta åt det enda oljiga jag hade i bagaget. Så jäntan hade oljefläckar på ena benet.



Världens goaste Elin


Sedan på kvällen cruisade vi runt i Ramsele, Elin ville sitta fram och på min breda framsoffa fick vi ju enkelt plats. Sedan när Elins kompis Ester fick åka med satt de bak och flamsade. Halv ett på natten barnifierades baksätet, bakdörrarna låstes, en kudde tillverkades av två badlakan och en mjuk filt flyttade dit.

Några mil från Ramsele på hemvägen somnade Elin och vaknade till när vi stannade på en parkeringsficka för att Björntas hjul var lite lösa.

Det började också regna, knappt en mil hemifrån Björnta slutade mina vindrutetorkare fungera. Missade/träffade en av groparna i vägen och till min lycka slog torkarna ett slag då så jag såg något igen.

Fick igång asen några gånger till efter vägen, men det regnade inte så mycket att jag inte såg nåt. När vi skulle släppa av Anna och Elin började det hällregna, Niklas plockade ut Annas rullstol och jag bad honom peta igång torkarna åt mig. Fick dom att slå en gång till efter det - sedan var de helvetes mackapärerna stendöda!

Lyckades i helljusets sken orientera mig ut till vägen, med hjälp av barrsträngarna på vägkanterna och groparna i vägbanan. Så länge jag körde i groparna var jag ju inte utanför vägen i alla fall. Stannade ute vid vägen där Björnta fick ta täten. När jag hade hans bakljus att följa gick det ju i alla fall att köra de två kilometerna mellan deras hus. Fast nog var det spännande alltid!

Ja, har en del att vara glad för idag. Ganska mycket faktiskt - förutom det gamla vanliga som okej hälsa, underbar pojkvän, världens kramgoaste hund och en för tillfället fungerande jänkare.

Nu har jag förutom allt detta också Mini-Me, en 10,2" bärbar dator med mobilt bredband, en semesterlön som jag verkligen behövde och dessutom - EN PROVDOCKA! :D

Det har jag letat efter sporadiskt i ca två år, nu fick jag äntligen tag i en. I min storlek, i min prisklass, och till och med i min BY! Jag behöver bara åka 700 meter för att hämta dockan, och det ska jag göra i morgon kväll.

Behöver knappast säga att jag är överlycklig :)

Det finns ju tydligen nåt påfund som kallas "peeling", vilket så vitt jag fattat är nån slags duschcreme med sand i. Eller det kanske var det som hette bodyscrub? Ja, där ser ni vilken koll jag har på hudvård av det mer kosmetiska slaget...

I vilket fall! Jag peelade/scrubbade mina händer fint och rejält idag jag. Fordens krom fick sig en ordentlig puts med Autosol och därigenom efterlämnade jag en hel del hudceller i trasan. Med händer som kändes så torra att de kunde spricka om jag böjde fingrarna är man ju en idiot som fortsätter putsa krom (och det är ju så lite krom på en jänkare från 60-talet!) men jag hade ju bara sidolisterna och backspegeln kvar.

Så jag fortsatte efter att jag putsat kofångarna, listerna bak, lyktsargarna och bakluckelåset. Blidde fint som snus! Nu är det bara fälgarna och ena sidan av bilen kvar, men ett hederligt byte har gjort så att jag slipper putsa fälgarna. Det ska älsklingen göra, så ska jag barfota klänga omkring i Chevy och städa han.

Och med det avklarat så är Forden fin inför Ramsele. Ifjol hade jag inte ens tvättat han inför bilutställningen. Men han var nyrenoverad då! Sedan dess har det hänt en del, Forden har genomgått ett könsbyte och bytt namn från Mr Ford till Prinsessan Fiona, och jag behöver inte längre dregla över Björnta i hemlighet... Nu kan jag göra det helt öppet ;)



Nyputsad kofångare :)


Ja just det! Glömde att säga att det dök upp två gurus i fredags. Farbror Tompa och hans forne kollega Anders kollade på Forden som startade men gick allt annat än frivilligt och fint.

Det löjliga lilla felet visade sig kosta 42 kr, och går under benämningen kondensator. Den nya kondensatorn vi satt dit för att vara säkra på att allt i tändningsväg var fräscht visade det sig vara fabrikationsfel på. Jippi....

Dit med den gamla som vi sparat ifall att, och bilen small igång. Ut och provkörde, på Långselevägen genom bergskärningen gick det visst 130 km/h så nu verkar monstret vara friskt! Inte en poff eller ett tjoff från motorn, förutom det rätta mullret och det farttörstiga sörplet i förgasaren när man trampar pedalen i botten.

Så hur osannolikt det än är så hade min Fårrd en massa fel samtidigt:
- Vacuumklockan var slut, där drog den tjuvluft
- Tändspolen var död
- Laddningsreläet gav upp
- Gängpaj i brytarplattan, resulterade i "självjusterande" brytare
- Halvbränt luftfilter som det ramlade små svarta skumgummikulor från, rakt ner i förgasaren
- Allmänt trötta och en trasig packning i förgasaren
- Och så då kondensatorn som det var fabrikationsfel på

Ja, efter att problemen med Fordens gång fortsatt så ligger nu förgasaren i delar på arbetsbänken nere i garaget.

Min far fortsatte felsökandet även fast jag sagt att han inte behövde det, han skaffade förkopplingsmotstånd och ny tändspole från Norrlands Custom och det gick ju väldigt bra... Sämre gick det när han försökte starta bilen. Förkopplingsmotståndet började ryka och nu går det inte alls att starta Ford-fanstyget.

Ringde till Norrlands Custom idag och i morgon förmiddag dimper det ner ett paket från dem med lite packningar och sånt till förgasaren. Packningen mellan "locket" och "kroppen" på förgasaren har nämligen gått av, så om han har dragit tjuvluft så känns det som ett ganska givet ställe.

Men men... V8- och bilel-gurus ska anlitas sen ska väl det där billiknande eländet gå igen.

Ja, det kanske är jag det... Den här helgen har jag i alla känt mig som en. Nu senast, för bara tio minuter sedan satt jag med nål och tråd och sydde i ett par av Björntas jeans.

Varför? För att jag klippt sönder dem. Och jag fann ett bisarrt nöje i att klippa sönder min pojkväns kläder!

Men det är ju av en bra anledning åtminstone. Jag har inte klippt sönder några kläder för att han har gjort nåt dumt så han förtjänar det, nej då... Jag har bara varit snäll som gjort det! (Och det säger jag inte bara så jag ska slippa skuldkänslor)

Det är ju nämligen så att herr Björnta har ett stort fint gips på sin vänstra fot, därför behöver han lite extra fotutrymme i sina jeans för att få igenom det där stora gipset. Det är ju inte svårt att tänka sig hur o-enkelt det blir att dra på sig jeans när man har en fot i storlek 48 som är gipsad i 90 graders vinkel...

Först var det ett par mekarjeans som hamnade mellan saxens blad och nu senast ett par så kallade fin-jeans.

Nu ska han på möte i morgon och eftersom han känner sig väldigt obekväm i svettisbyxor så har jag faktiskt varit lite extra snäll. Som den raggare han är så vill han ju ha uppvik, och snäll som jag är har jag faktiskt satt ett par stygn så raggaren får ha sitt uppvik även fast han har gips och uppklippt innerbenssöm. Fast det är inte så lätt att sy när 75 kilo leonberger vill gosa och tränger in huvudet under armen på en...

Och inte blev det något backrace och cruising tillsammans med hela tjocka släkten i lördags heller, ingen av bilarna gick så vi åkte en annan gamm-bil till Lill-Tannsjön där vi åt upp vår picknickmat, solade, badade och spelade kubb. Men den historien kommer nog i ett annat inlägg... Om jag orkar skriva och ladda upp bilderna...

Efter att ha dragit backup på mobilens innehåll kommer en liten bild-blogg.

Vi börjar med mitten av juni, när älsklingen skulle opereras. Vi var ute i god tid men fick vänta fem timmar för att det kommit in ett akutfall, och istället för att ta 30-45 min som utlovat så tog operationen lite drygt tre timmar. Men naturligtvis kunde de inte ringa från Dagkirurg så jag kunde hämta Björntas saker, så jag fick göra "inbrott" där tillsammans med en av sjuksköterskorna på avdelningen dit han skulle.

Älsklingen hamnade i en hytt inne på Dagkirurg så han lade sig och sov, tjurig som vanligt. Det syntes till och med i kroppsspråket på honom när han sov. Dessa gigantiska armar korsade över en bred bröstkorg och med snusdosan rebelliskt placerad på magen.



Älsklingen var till och med tjurig när han sov, låg med armarna i kors över bröstet och snusdosan på magen.


Lagom innan Hammarstrands cruising och backrace lade Forden verkligen av. Allt i tändningsväg är bytt nu (brytarplatta, brytare, fördelarlock, rotor, kondensator, tändspole), utom tändstiften som jag ska hämta i eftermiddag tack vare bussgods från Norrlands Custom. Diverse teorier har testats och inte mycket har gett resultat.

Bytte från de nya svarta tändkablarna till de gamla trötta blå kablarna, bara för att kolla om tändhattarna på de svarta har blivit uppbrända, kärnan förstörd eller om det är nåt annat som hänt. Men att byta till de blå gjorde ingen skillnad, enda som gjorde skillnad i tändkabelsväg var när vi behöll svarta kablar på cylinder 2-8 och satte en blå på cylinder 1, för den kabeln hade slipat av sig höljet mot generatorremmen.

Björnta konstaterade att det inte var skitkablar varken före eller efter renoveringen. Jag bytte ut blåa Accel-kablar mot svarta MSD.



Min far och Björnta spekulerar i vad felet är



Åh vad motorn blev söt med ett fult Ford-blått fördelarlock... :S Vad är det för fel på en neutral färg som svart eller grått?


Hur resonerar de som, de som tillverkar fördelarlock? "Fordmotorn ska vara blå original, ja men då gör vi fördelarlocken blå också!" Man får alltså inte måla om motorn om fördelarlocket ska matcha eller i alla fall inte skära sig mot motorns färg. Mitt gamla lock var i alla fall svart.

Så nu har jag en BM-röd motor med ett Ford-blått fördelarlock. Supertjusigt :S



Det är inte alla som åker runt med fem tändspolar i bagaget! :P



Tändkablar, startgas, elspray, oljespray... Jag tror vi använde ALLT som fanns i garaget!


Verkade vara fel på den nya tändspolen jag fick i födelsedagspresent, så vi tog en av de gamla Volvo-spolarna jag hade i bagaget. Björnta valde den allra fulaste, den var rostig, smutsig och full i ärga men den funkade!

Bilfan gick nästan rent när pappa var ute och provkörde, men när jag skulle provköra började den direkt att dumma sig. Missade och hade sig.

Vacuummätaren indikerade en större vacuumläcka, förmodligen kring förgasaren. När vi sprutade startgas vid förgasarspacern ville bilen nästan stanna. En snabbkoll av laddningen visade att den fortfarande laddade ganska mycket men efter konsultation med svärfar som är duktig på el så nöjde vi oss med att den förmodligen ska ladda så mycket.

Björnta blästrade tändstiften och kollade gapet, justerade på de som behövde justering, kollade tändningen och den stod rätt. Plockade av förgasaren och inspekterade packningarna, en av dom såg inte ut att ha varit tät så en ny knackades till. Förgasarspacern vändes upp och ner så att den skulle täta bättre, och det konstaterades att det var gängpaj i de två bakre bultarna på insuget. Jippi.

Än så länge är det allt jag vet. Förhoppningsvis är det något fel på tändstiften så när vi får de nya i eftermiddag startar och går bilen som en klocka. Men det vore väl för mycket att begära?



En liten filtklädd murvel trivdes ute på bron, hopkurad mot mattes knä.


Sist men inte minst så har jag verkligen en fyllehund idag, han har varit hos veterinären och tagit tandsten så han har varit sövd. Det resulterar i att han är som Bambi på hal is, glömmer att lägga ner rumpan när han lägger sig, somnar sittande, inte vill vara ensam och glömmer vart han var på väg så han kan stanna mitt i hallen och undra åt vilket håll han var på väg.

Prinsessan Fiona fortsätter sin ondsinta kamp mot människans kunskap, tålamod och vett. Idag kom reservdelarna från Hansen Racing, men det var fel. Så endera har vi läst fel, eller så har Mekonomen beställt fel eller så var det något annat fel som gjorde att det gick fel. Jag fick i alla fall en rotor och ett fördelarlock till en 6-cylindrig Ford-motor. Tummen upp, eller inte...

Men brytarplattan och vacuumklockan var i alla fall rätt, så älsklingen bytte dom.

Då var det bara en liten detalj, att på gamla vacuumklockan hade det varit röranslutning och på den nya var det tydligen slanganslutning. Så den gamla enorma slangen passade ju inte, då var det bara att sätta sig i trogna lilla Nemi och åka ner till Mekonomen igen. Dels för att byta rotorn och locket, samt för att returnera en låda med skruvar som Björnta köpt där det fattades och så för att köpa vacuumslangen som saknades.

När vi kom in på Mekonomen var det Kicki som stod i kassan. Fick höra att det skulle kosta 30 kr att returnera grejerna, fine bara jag blir av med dem. Tog upp den lilla lådan med skruvar och Kicki började gapa upp sig om att sådär hade den inte varit när den packades upp på morgonen och bla bla bla. Hon blev inte tyst förrän vi båda påpekade att förpackningen var igentejpad med Mekonomen-tejp. Det är inget som gemene man har liggande hemma i byrålådan. Då lovade hon att kolla upp saken och sen fick jag min vacuumslang.

Hem och dit med slangen, ut och provkörde, och det var ingen skillnad på hur bilen gick. Den fortsatte misstända. Ställde om vacuumklockan en gång till och den gick yttepytte lite bättre än förra provkörningen.

Men nu väntar vi på det nya fördelarlocket och rotorn, för däri verkar problemet ligga.



Älsklingen skruvar loss den gamla vacuumklockan



"Dumma mini-skruvar!"



Gammal och ny vacuumklocka, eller trasig och fungerande...



Ny brytarplatta som ska på plats



Gamla brytarplattan såg lite skeven ut, smutsig och repig som den!



Nytt och fint!

Nästa helg hoppas jag att det är bra väder. I alla fall på lördagen. Då blir det värsta släktträffen i Hammarstrand!

Vi kommer att åka en tjej- och en kill-bil dit, prinsessan Fiona Ford och grodprinsen Chevymetal. Fult nog så kommer vi att vara fyra stycken i min femsitsiga bil, medan det är tre stycken i sexsitsiga Chevy!

Hur orättvist är inte det?!

Vet inte om vi skulle höra om Marcus och Jossan ville följa med också, men i så fall får nog faktiskt fröken J göra ett tillfälligt könsbyte och åka i kill-bilen. Vi ska ju faktiskt ha en rullstol med oss också.

Fast det lär kanske hända att båda bilarna får köra upp till handikapp-parkeringen i mitten av Hammarbacken i år. Min bil får garanterat åka upp, tack vare Annas parkeringstillstånd.

Fast det är bara två med jämtländskt påbrå som ska dit, och det är jag och min bror som har jämtländsk morfar. Så det blir inte så mycket till släktträff egentligen, är ju bara det att vi som ska dit är släkt till höger och vänster.

Så inför lördagen den tredje juli ska jag ladda batteriet i kameran, formatera minneskortet och se till att ha mitt nya stativ med ifall kameran blir för tung. Med två jänkarbagage ska vi väl få plats med allt vi ska ha med ändå. I mitt bagage får man ju in 5 banankartonger utan problem.

I fredags började Forden återigen gå som en skadeskjuten kråka. När vi skulle från Sollefteå till Forsmo i lördags efter att ha rivit topparna av Chevy var det knappt så vi tog oss dit. Blev akut byte av laddningsrelä och tändspole.

Så i bagaget har jag något som inte alla har... Jag har fem tändspolar utifall att! Fast nu när jag har fått en ny av min bror i födelsedagspresent ska det väl förhoppningsvis inte behövas några fler.

Anledningen till att felet med varför Forden äter tändspolar upptäcktes genom att min bror och Björnta satt och spekulerade i felet hela vägen till och från Önstabaren. När vi kom tillbaka till Forsmo efter vad som kändes som en evighet blev det fram med en sån där elmätar-grej och laddningen var en volt för hög.

Så när min bror fattade sitt ärvda humör och tjafsade om att han "inte hade tid med sån skit" blev tydligen Björnta less för han for in i verkstan på kryckorna, kom ut i värsta rallyfarten och skuttade bort till PV:n som fick donera sitt laddningsrelä.

På väg hem till mig idag för för-födelsedagsfirande började bilen gå som en döende kråka. Missade på ett antal burkar och dummade sig. Suck... Björnta började kolla på det, justerade brytaren för vem vet vilken gång i ordningen, lindade den stackars tändkabeln som blivit lite skavd i höljet med eltejp och fick stå ut med att ha välmenande men otroligt jobbiga Sören hängande över axeln.

Efter middag och tårta med paketutdelning blev det byte av tändspolen jag fick i present. Efter provkörning blev det inte ett dugg bättre. Diverse frågor ställdes till tidigare chefsmekanikern (som även går under namnet "Pappa"), allt ifrån vilka tändstift som sitter i bilen, om fördelarlocket byttes i samband med motorrenoveringen ifjol, till eventuella jordfel och gud vet vad mer.

Slutade med att pappa svidade om till pippigula arbetsbyxor och mekartröja, tog nycklarna till sin nya stolthet Servicebilen och gav sig i kast med ett par projekt. Bland annat att fixa så man kan få upp motorhuven utan att behöva ha fingrar som ett skelett eller skava allt kött av sina stackars knogar. Blev två kattstrypare runt mittenstolpen på grillen, och nu är det problemet löst!

Tändstiften, som sitter så härligt till inklämda mellan en klump på innerskärmen och headdersen, togs loss och inspekterades. Glappet justerades på ett par stift men bilen gick fortfarande som en kråka.

För att utesluta allt annat så blåste jag och Björnta in till Sollefteå och OKQ8 för att köpa ett nytt bränslefilter. Dit med det nya och soppan i det gamla filtret inspekterades men den var så klar och fin.

När alla andra idéer tagit slut kom Björnta på att ett järnfilspån i fördelaren ställt till rejält med problem på hans 140, så jag körde ner Forden till garaget där far min rullade ut tryckluftsslangen för att blåsa rent där.

Där fick min mekarapa till älskling en ny idé, "tro om vacuumförställaren fortfarande är kry?", bort med vacuumslangen och nej. Det bara visslade i vacuumklockan. Så min stackars bil har haft två problem samtidigt.

Så i morgon blir det beställning av diverse nya delar till elsystemet. Blir lite allmän el-service med ny brytarplatta (för det är gängpaj i den andra), vacuumklocka, rotor och fördelarlock, bara för att vara på den säkra sidan.

Det står allt mer klart att min Mr Ford har gjort ett könsbyte. Ifjol var det helt klart en maskulin bil, men för varje dag som går blir det alltmer tydligt att Forden är en hon. Min pojkvän har kallat Forden för Fiona och nu kan jag nog gå så långt som att påstå att det är prinsessan Fiona, till och med.

Min nyopererade (och förmodligen småhöge) pojkvän hade en teori om varför denna spektakulärt mystiska bil startade så snällt uppe i Forsmo. Hon fick ju stå bredvid sin älskling Chevy.

Och nog verkar det så. För hemma på gårdsplanen hos Björnta när Fiona stod bredvid Chevy startade hon också snällt, och när jag skulle åka hem till Björnta (och Chevy) startade hon också snällt. Skumma bil...

Björnta hävdar att det är en Fiona efter träsktrollet i Shrek-filmerna, men det är nog en riktig prinsessan Fiona. Hon vill stå i varmgarage och vara ren, vill inte bli körd när det regnar för då lägger blinkersen och vindrutetorkarna av.

Började för bra så länge sy en svart rockabillyklänning. Ikväll hade jag tråkigt och började nåla ihop ett par av tygbitarna som jag inte fick till bra förra gången. Nu fick jag till dom skitbra så jag nålade om den andra (halvhyfsade) sidan - och den blev också bra!

Skottade av skrivbordet, drog fram symaskinen och sydde. Naturligtvis glömde jag att kolla hur mycket undertråd det var i maskinen, men det räckte precis till att sy de där två raksömmarna!

Nu har jag sprättat loss axelbanden och sytt om dem, sytt ihop överdelen som består av totalt elva tygbitar (!) och finjusterat kjolen lite.



Kjolen är 90% färdig, överdelen är 80% färdig. Nu ska jag bara lyckas få de två att bli en!


Den är inte jättevacker på bilden, men det är svårt att ta kort på sig själv med en tvåkilos systemkamera som tynger ner armen som man har fullt utsträckt. Dessutom är den ostrykt och sitter ihop med två nålar i ryggen :P

Det är mina närmaste planer för den pollengula satanisten med V8. Död, snabb och smärtsam ska han få!

Skulle ta biljäveln till frisören i morse, men märker direkt att bilen verkar sur som en disktrasa som legat i mögelvatten 2-3 veckor. Får helvetet att gå en liten liten stund genom att pumpa på gasen som en idiot! Vansinnesutbrottet var inte långt borta så jag gick in för att hämta nycklarna till Nemi och gav samtidigt hunden en skopa för att han skällde som en idiot.

Sedan när jag kommer ner till frisören är jag ju inte på nåt toppenhumör direkt, kommer in och då har den dumma eleven bokat in mig på en annan frisör än hon jag brukar ha. Morr! Jaja, får väl gå ändå då...

Det första frisörhelvetet gör är att lugga mig på tre olika ställen inom loppet av 25 sekunder! Sedan kammade hon mitt hår så jag såg ut som Cousin Itt i Familjen Adams.



Cousin Itt är "peruken" som står mellan Gomez och Morticia


Att hon kammade fram allt hår i ansiktet på mig resulterade i att jag satt och nös en lång stund eftersom lockarna kittlade mig på näsan, och när jag vinklade ner huvudet för att slippa ha håret direkt mot näsan rätade hon bestämt upp det så jag fick håret mot näsan igen. Ny nys-attack.

När hon till slut fattat hur jag ville bli klippt och ställt en massa meningslösa frågor om vad jag gjorde med håret, hur jag fixade det, vilken värme jag tvättade det med och färgen på min hårborste, och till slut blev jag så less så jag svarade "jag har hår så att det inte ska bli så kallt om huvudet på vintern".

Hon höll på att fråga en massa om jag använde plattång ofta för då måste man ju använda någon form av värmeskyddande medel på håret. Nä, svarade jag.

Faktum är att jag faktiskt äger en plattång (nu skäms jag nästan!), men det är den mest oanvända prylen jag har! Till och med garagedomkraften jag har i Forden är 20 ggr mer använd och den har ändå bara använts några gånger!

Sade åt frisören att jag ville att hon tunnade ur håret. "Det behövs inte" fick jag till svar. Nähä? Mitt hår, min plånbok - jag bestämmer. "Ditt hår är fint men inte så tjockt" sade hon också.

Finns det nån slags måttstock för vad tjockt hår är och inte? Diametern på min hästsvans innan jag klippte (och tunnade ur håret) var ungefär som en 5 krona. Och då var ändå inte luggen med i tofsen. Det tycker då jag är tjockt hår. Dessutom är det ju jag med mörkbrunt hår som ska försöka överleva att få huvudet grillat varje gång jag är ute i solen.

Gjorde som pojkvännen på ortopedkliniken, tjurade till jag fick som jag ville. Håret är urtunnat och nu orkar faktiskt vinden få mitt hår att röra sig.

Så enkelt är det bara. Om en halvtimme ska pojkvännen in på operation för att få foten hoplappad. Blir inget jobb för han på ett tag. Efter middagen ska jag åka ner till han, men det står en dum BMW i vägen för den enda bilen jag har soppa i.

Dagen i övrigt har gått åt till att packa lite sängkläder mm inför flytten till Fränsta. Jag och hunden raggade lite med Forden för vi var sugna på det. Eller snarare så var jag sugen på att köra min f.d. grå och numera pollengula jänkare och hunden tackar aldrig nej till att åka bil, utom om man ska till veterinären. Dessutom skulle jag hämta några banankartonger hos bror min så jag var ju tvungen att varmköra Forden ;)

Och den skumma bilen har startat hur snällt som helst senaste tre gångerna jag haft igång han, dessutom brukar man få ett mentalt sammanbrott över förardörren som aldrig går i lås men nu har till och med dörren funkat! Jag tror att det där mystifika biet med V8 insett att både jag och Björnta varit lite förgrymmade på han eftersom han inte startat.

Att bli degraderad från Grå Pärlan till Fjodor är väl en sak, men att bli kallad Fiona? Det är ju en skymf!

Jo, en pojkvän på kryckor! Jävla klommer! Tog fram cyklarna ur alla deras gömslen och rullade ner dom till garaget, när Björnta pumpat däcken på sin fick han för sig att prova om han fortfarande kunde cykla på bakhjulet.

Det kunde han - i sådär 1,5-2 meter. Slutade med att han landade tokigt på ena foten och skrubbade upp ena underarmen. Så nu är han omplåstrad och går på kryckor eftersom han inte kan stödja på foten.

Men i övrigt... Ja, ingen dum helg. Blev en kort helg däremot. Kom inte dit förrän vid tre-tiden på lördagseftermiddagen och åkte vid halv tio på söndagskvällen. Brukar anlända på fredagseftermiddagen, nån gång mellan två och halv sju, och åka hemåt på måndag morgon vid åtta-tiden.


På lördagskvällen blev Björnta rastlös och raggarsugen så vi tog Chevy och blåste de tre milen in till stan för att cruisa. Där fick jag en nostalgitripp deluxe när jag satt med Björntas arm runt mig och långsamt gled gata upp och gata ner. Tror inte vi åkt så sedan cruisingen i Kramfors ifjol... Det var riktigt mysigt, ännu en liten boost i nyförälskelsen!



En mycket nöjd raggare bakom ratten i sin Chevy



"Vår" stad är ganska fin egentligen, med mycket alléer, kullerstensgator och riktigt gamla hus. Det här är en del av cruisingvarvet.



En annan del av cruisingvarvet, med utsikt över Ångermanälven och Hågestaön.


Snurrade runt lite mer, träffade på Marcus och Jossan vid OK och hängde på dem till Drille för att försöka få igång hans Amazon. Vilket inte direkt lyckades. Det blåste och solen hade börjat gå ner så jag gonade ner mig i passagerarsätet i Chevy, lyssnade på Rännhola Rockers, fotade lite och försökte få till någon slags mental kontakt med min pojkvän så jag kunde hjärntvätta honom till att kliva in i bilen och fara igen. Det var kallt och tråkigt! Fast Chevy blir i alla fall inte utkyld lika fort som Forden...



Nygifta? Det hoppas jag verkligen inte eftersom ägarens flickvän fyller 16 i år!



Ja... vad kan man INTE ha Bullens pilsnerkorv till? Eller i alla fall plåtburken...



Tyckte inte att det behövdes en till dönick hängande över Amazonens motor så jag stannade kvar i Chevys wunderbaum-doftande värme


Jag satt ju kvar i Chevy medan Marcus, Björnta och Drille pillade under huven på Amazonen, satt och krafsade runt med fötterna i ratet på golvet. Hittade kabelstumpar, skruvmejslar, ett par skinnhandskar, tomma tuggummiförpackningar, slutstegskablar, min kameraväska och en hel drös tomma snusdosor. Och en enda stackars kattstrypare!

Nu är det ju så att min älskling har Katten Jansson hängande i backspegeln efter att jag utrustat den lilla gynnaren med ny gummisnodd. Fast han hängde först i Ewert, men när vi städade ur han inför försäljning så hängde jag Jansson i Chevys backspegel istället. Där har han fått hänga kvar!

Och Katten Jansson är ju en katt, tänkte jag i mitt stilla sinne där jag satt i Chevy. Vad passar då bättre om halsen på han än en kattstrypare? Så jag satte dit den. Det tyckte älsklingen var ganska roligt och när Chriz fick se detta påhitt fick han ganska så roligt han med!



Däremot blev jag lite uttråkad när de höll på med det svarta liket, och bland skruvmejslar, tomma snusdosor, slutstegskablar och kameraväskor hittade jag en "kattstrypare"



Forden och jag på väg hem från älsklingen. Tänkte stanna på ett fint ställe efter grusvägen, men det kommer fler tillfällen till det...


Hade egentligen tänkt stanna vid Sel-Stensjön, en jättefin liten sjö efter grusvägen hem till Björnta, men då hade jag en merca alldeles för nära bakom mig och jag vill inte riskera att få det arslet i bakänden på bilen bara för att han inte såg att mina bromsljus tändes. (Är alldeles för lite folk i den här stan som ser när jänkare bromsar/blinkar!) Så jag fortsatte och till slut nöjde han sig med att jag låg i 40-60 km och lade sig på lite avstånd. Fast det kanske började sprätta grus från mina bakdäck också? :P

Min pojkvän kom hit igår efter jobbet när han hämtat en tändspole till en PV i Forsmo, efter middagen gick han ut och jag hörde muntra skrockanden utifrån carporten där Forden står. Hade ju redan hört att Forden var igång så jag skyndade mig ut.

Med PV:ns tändspole startade Forden på en gång! Vi for en sväng för att prova, och inte helt förvånande så började Forden misstända när man gasade hårt. Men det gick bra att fisköra... Så jag har fått låna tändspolen från PV:n tills vidare. Men jag ska fixa en "riktig" så det går att gasa ordentligt. Som jag sa åt Björnta när han sa "det funkar ju med PV:ns", mitt svar blev "ja, men hur kul är det att fisköra?!"

Har kommit på vilken fördel det är att ha en pojkvän som är Volvo-frälst när man har en Ford där hälften av delarna runt motorn verkar komma från Volvos från 1965 fram till 1980, jag kan låna tändspolar, fälgar, generatorer, och torkarmotorer. Och på tal om generatorer så behöver jag en större, eller vad det nu heter... Nån på mer än 35 ampere. Med halvljuset, bromsljusen och stereon på orkar den inte ens tuta. Björnta funderade på om han skulle försöka modifiera fästet till en 55 amperes generator från en 240 och klämma dit på Forden istället. Då kanske bilskrället orkar driva slutsteget även fast man bromsar också?



Provisorisk tändspole, och väldigt provisorisk placering! Men det funkar ju...



Den fina lösningen på vindrutetorkarproblemet, fast det underlättar nog om man har en passagerare när det regnar! :P


Björnta höll på att spekulera i var han skulle sätta den lånade tändspolen och funderade på att sätta fast den runt den gamla med en kattstrypare (eller buntband som vissa kallar dom), men sedan fulade han sig och hängde fast den på batterifastsättningen. "Nu skulle vi bara haft en mutter till, för där satt den ju bra" sade han. Nemas problemas tyckte jag, "vi går ner i garaget och ser vad pappa har för muttrar". Och helt borta verkar jag inte vara även fast jag tycker att mitt ögonmått är värdelöst. Tog upp en jag tyckte såg ut att passa, och tro det eller ej - men den passade! :O



Tog en skogspromenad med hunden och kameran





















Och avslutningsvis en bild på mitt nyklippta promenadsällskap :)


Nä, nu när jag har roat mig med kameran och bloggande ska jag återgå till att flyttpacka. Flyttar ju 14 mil söderut i augusti! Har ju blivit antagen till en utbildning, så nu ska jag bara söka studiemedel från CSN. Om jag lyckas fatta vad det är för uppgifter de vill ha av mig... :S