ligger och tänker på min honda eg5an som bara försvann från mig 30/4 , trodde inte man skulke känna så mycket för en bil , men har väl mycket med att det inte är jag själv som åstakommit förlusten utan någon annan förstörde något mycket värdefullt för mig:'( chocken va enorm den där morgonen efter valborg , när man åker förbi parkeringen vid våran gamla lägenhet där bilen stod då vi hållt på med flytt, vi åker på stora vägen som går förbi parkeringen och kollar ner mot bilen där den brukar stå och blänka när jag bara ser en helt total förstöd/uppbränd Honda Civic esi -92a med 14000mil på mätaren och en stortsett helrenovering det enda som är kvar är i stortsett bara aska :'(, och nu någon vecka efter så mår man skit när man kollar på bilder och minns åkturer m.m man fattar inte vrf någon gör så här och man läser o ser bilder om det men tror aldrig det ska hända en själv :'( . Jag säger bara saknaden och förtvivlan är STOR! R.I.P 30/4-2011.