Är det så? Jag vet inte om ja är beredd att hålla med om de..
Känns mest som man försöker och försöker men de händer inget mer. Ska det vara så? Kommer allt dåligt vända till något bra någon gång? Om de gör det, när gör det det? Märker jag det? Hur då?

Många frågor på kortast tid vinnner, tror jag vann där. Men jag försöker blicka frammåt, men det är svårt. Väldigt svårt. Blir lätt att man trampar i samma gamla fotspår. Man står still och trampar.
Behöver en knuff framåt. Hjälp att få komma tillbaka till det där som gör att jag mår bra.

Du har för många tankar sa min kära mamma till mig, och ja så är det verkligen. Men det är svårt att bara släppa allt och börja om från början.
Fast det kanske är det jag behöver, att sälja allt... Hästen, bilen... Ja de var allt...
Kanske ska göra det och flytta, börja nytt jobb. Träffa nya människor. Om jag gör det kommer allt att bli bättre då? Eller kommer det att vara bra ett tag tills jag börjar tänka och fundera. Kommer jag ångra allt då?

Tack iaf mina kära vänner för ni ställer upp för mig och orkar lyssna på mig. Ni är bäst.
Nu håller jag iaf mina tummar för den ballaste bruden MARTINA att hon ska få hem sin nya coolt och att den ska bli urball!

Nu blir de sängen nästa, är ju och jobbar. Slutar 8 imorgon.
God natt alla nötter där ute ;P

//Miss Drama queen (som Madde kallar mig)



Så sant så sant...Eller ;P