Glädjetårarna föll längs kinden när jag öppnade de 2 bruna kuverten igår kväll. Kvinnan som satt bredvid mig trodde (jaja, fick bekräftat) att jag var galen då jag kastade mig runt hennes hals, kramade henne och var överlycklig.
Uppenbarligen kan jag ha högre tankar om polisen än jag haft. =) De kan sitt jobb. Det är inte som socialtjänsten uppvisat där de tror på alla lögner, utan polisen ser igenom dem. =)
Och det finns inget trevligare att läsa när man varit anklagad för grova brott man inte gjort, än "Förundersökningen läggs ned".
Först får man slaget i huvudet att man är anmäld för saker som aldrig hänt, sen kommer äntligen befrielsen. =)
Äntligen kan jag släppa det. Äntligen går livet åt rätt håll. =D=D=D