Visst är det en hemsk känsla att lägga sig på rygg med henne över sig. Bökigt, obekvämt och med smärta när man försöker få in mer än det ska vara möjligt i alla hål för att komma åt att röra de punkter som får något att hända. På vägen svär man, skriker, vill bruka våld men inser att man bara förstör för alla parter och biter sig i tungan. Slutligen är det avklarat och man njuter ett par minuter, samtidigt som man bävar för hur snart man ska behöva göra om det. Samtidigt som man njuter av ryggskottet dagen efter, njuter av smärtan i handleder och muskler man inte visste att man hade men som man sträckt ändå, så hatar man tanken av att snart behöva krypa in under henne igen. Man tvingas att snart trycka in handen i ett trångt kladdigt utrymme där det aldrig fanns en tanke av skaparen att en hans skulle gå in - och för att inte behöva hålla på i flera timmar ska man gärna ha något redskap att plocka fram när man är på plats...


Nog för att jag tycker om min bil, men jag börjar vara lite trött på att ligga under...