En gång när vi gick till Ford med min vän som ville köpa nya Ford Focus RS så fick vi höra att "jao... sådana människor som köper sådana här bilar har ju haft ett par cosworths innan.... *stön*..... ni äger väl inga sådana?"
Min vän som hade kunnat köpa flera st sådana om han ville blev asförbannad, jag med.
Så gick vi därifrån asförbannade...
Sen, modiga som vi var så mailade vi fords sverigekontor med ett argt besviket mail.
Fick ett samtal ett par veckor senare från någon regionchef i sthlm som sa att de hade talat allvar med säljaren och ägaren och att vi var välkomna tillbaka för att testa hur många bilar vi ville.
Gjorde dock aldrig det, så fräcka as!
Andra gången så lånade jag min chefs dåvarande Audi A8 och åkte till en specialaffär med bara lyxbilar i keps o shorts.
Gick och tittade på en hummer H2 och säljaren kom fram direkt och pratade, jag sa att jag ville gärna se en riktig H1 istället och det var tråkigt att de bara H2 hemma, varpå han erbjöd sig att frakta hem en till affären från deras samarbetspartner så jag kunde provköra.
Han var väldigt på att vi skulle ut o ta en tur, men det kändes fel för jag skulle iaf inte ha råd att köpa en.
Frågan är om jag hade fått samma service om jag åkte dit med min 740 jag hade då...?
Lärdom: Var intresserad av bilen, och ha en bil som visar att du skulle kunna ha råd att köpa bilen du vill provköra. Kommer man in i arbetskläder och en asrostig 740 och säger på 2 min att man vill provköra senaste porschen så blir det svårt.
Gäller ju att se det från bilhandlarens sida också.