Jag börjar mitt inlägg med att presentera denna text ur din rapport som du hänvisar till:
Den information som inhämtats via polisens och Vägverkets informationssystem har brister,
bl.a. vad gäller olycksstatistik och information om när, var och hur utandningsproven har
genomförts. På samma sätt vill vi poängtera att t.ex. uppgifter om antal körda kilometer som
hämtats från SIKA inte skall anses vara exakta. Det som framkommit vid intervjuer och
deltagande observation bör heller inte betraktas som några obestridliga sanningar. Förutom att
informatörer och de som studerats kan ha haft mer eller mindre dolda agenda, så har
informationen också tolkats av oss. Vår förförståelse underlättar tolkningen av information
som framkommer i studien. Samtidigt kan denna förförståelse vara hämmande.
Här kan du läsa att rapporten har flera erkända brister.
Sen vill jag lyfta fram detta:
Huvuddelen av dem som lämnat information till denna studie har ett intresse för
trafiksäkerhetsfrågor. Vikten av att polisen bör prioritera dessa frågor kan därför ha blivit
överbetonad i studien. Även om information främst inhämtats från personer som är
engagerade i trafiksäkerhetsarbetet bör det lyftas fram att vi vid analysen bl.a. beaktat
information från drygt hundra intervjuer med poliser som tjänstgör i ingripandeverksamheten.
De arbetar i huvudsak med andra arbetsuppgifter än trafiksäkerhetsfrågor.
Här kan du läsa att endast 100av alla intervjuade var poliser och då poliser på ordningen och ej trafikpoliser vars huvudsyssla är trafikkontroller av olika slag.
Jag tycker att detta är speciellt intressant där man lyfter fram att resultatet av analysen förmodligen blivit annorlunda om man valt andra personer till intervjun.
Den brist som studien kan ha är i sådana fall hur dessa uppgifter har vägts mot varandra. Vår uppfattning att trafiksäkerhetsarbetet är av stor vikt kan ha haft en inverkan på vår förmåga att göra sådana avvägningar. På liknande sätt kan vårt val att fokusera datainsamlingen till de inom polisen som utför själva trafiksäkerhetsarbetet ha påverkat utfallet av vår analys. Det är inte otänkbart att resultatet till stora delar blivit annorlunda om vi istället valt att inrikta vår informationsinhämtning till handlingsplaner, olika styrdokument, intervjuer med befattningshavare högt upp i polisens organisation samt utifrån polisens egna uppföljningar och artiklar om hur trafiksäkerhetsarbetet fungerar.
Jag tänker även lyfta detta utdrag, notera särskilt första meningen.
Svensson (2005) påtalar att Sverige är ett av de länder som kommit längst i Europa när det
gäller regelefterlevnaden inom trafiknykterhetsområdet. Angående trafiknykterhetsarbetet bör
nuvarande nivåer på trafikövervakningen upprätthållas. Svenssons uppfattning är att en ökad
övervakning och strängare straff inte kommer att öka regelefterlevnaden. Övervakningen som
sker idag har främst betydelse för att säkerställa den sociala kontrollen anser Svensson. Den
sociala kontrollen har en stor inverkan när det gäller benägenheten att köra onyktert.
Kan lyfta ur detta med:
Om en alkometer inte töms efter 250 utandningsprov går registrerade uppgifter
förlorade. Påtalar poliser att de gjort mer än 250 prov har det vid intervjuer framkommit att
systemansvarig då lägger in 250 negativa prov ”så att de får sina pinnar” som en
systemansvarig uttryckte det.
När man blåser ett positivt resultat på alkometern så får man åka med in till station och blåsa i evidencen där så förs man in i registret, man delges även misstanke om brott (redan på plats) och man upprättar en anmälan om brott, förhör brukar hållas i samband med blåsningen. Redan här så har man förts in i systemen och då behövs egentligen inte registreringen i alkometern längre.
När man sedan tömmer sin alkometer och det har överstigit 250st så att den börjat om så torde det ej spela så stor roll om man för in 250negativa då de positiva ändå finns med i statistiken och är anmälda. Även om detta inte är rätt väg att gå.
Lyfter detta stycke:
Att få ihop en tillräcklig mängd utandningsprov är ett problem som ibland löses genom olika
former av ”fusk”. Det händer att poliser själva blåser i sina alkometrar, att de håller ut
alkometern genom vindrutan under tiden de kör eller att de låter trafikanter blåsa två gånger
och säger ”att det inte tog första gången”65. En systemansvarig framförde att det förekommer
”att utandningsprov registrerats i snabbare takt än vad som är möjligt att blåsa”. Dessa
typer av fusk har också konstaterats vid samtal med yttre personal. Omfattningen är svår att
uppskatta, men vår känsla är att det numera är mer sällan förkommande än tidigare.
Vill påstå att detta kanske skedde när alkometern kom till användning i sina tidigare år men kan säga att det EJ sker idag, precis som de nämner i sista meningen. Har personligen aldrig sett eller hört något liknande och det är för mig oförklarligt då du stoppar och gör 10utandningsprov som är korrekta snabbare än vad du själv skulle göra genom att ”hålla ut den genom rutan”.
Man kan läsa den solklara vinklingen i hela rapporten om hur poliser väljer dag/tid/plats och självklart så väljer man som polis själv vart kontrollen skall utföras, men att det är störst risk på sena lördagskrognätter är väl självklart men då är det även stor risk för misshandel/och liknande så det handlar om att prioritera. När man har tid så utför man utandningskontroller och oftast så finns inte den tiden till. Läs även längre ner i texten.
Finns även de som är mycket kritiska till rapporten och de nämns även i den:
Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall kallar kritiken idiotisk.
Mellan 1996 och 2007 nästan fördubblades antalet utandningsprov, från 1,3 miljoner
till 2,5 miljoner test. Ökningen har till stor del gjorts för att den enligt vägverket leder
till färre dödsolyckor - tre-fyra personer färre dör om året om antalet utandningsprov
ökar med 100 000, enligt vägverket.
Men visst i den finaste av världarna så skulle alla utandningsprov vara forskningsbaserade och på riskplatser vid risktillfällen men nu är det inte så bra alltid. Och detta MALABAR hade du vetat om du någon gång varit verksam som polis eller överhuvudtaget varit insatt i det polisiära arbetet på ett annat sätt än det teoretiska och nedskrivna.
Ställer mig fortfarande frågan hur du kan vara så insatt? Inte är det möjligt att du påstår dig vara insatt genom att läsa en rapport som tydligt har beskrivit flertalet brister och som inte har blivit uppföljd?
Att det endast är drygt 100poliser som är intervjuade gör att när man använder vad någon enstaka person påstått i en intervjufråga (som vi för övrigt inte har en aning om hur den är formulerad eller ställd) säger att det fuskas med utandningsproven genom att man blåser själv eller håller ut de genom rutan visar ju att 1% av 100frågande har upplevt detta och då kan man fråga sig hur mycket sanning det ligger bakom påståendet.
Poängtera nu också att det inte framgår om det är en civilanställd person inom polisen som svarat på frågan eller om det är en verksam polis i yttretjänst, bara av att veta det så kan man direkt lägga vikt i om det är sanning eller troligtvis någon hörsägen.
Jag vill även lyfta fram det som står här under:
”Fler alkotest ger färre rattonyktra
Har polisens utandningsprov längs vägarna en avskräckande effekt? Det tror i alla fall
Vägverket sedan andelen rattonyktra förare minskade förra året trots rekordmånga
utandningsprov.
Under de senaste fem åren har polisens antal utandningsprov nästan fördubblats – från
1,4 miljoner till 2,5 miljoner. Trots fler utandningsprov än någonsin under förra året så
var det färre antal rattonyktra som upptäcktes. Jämfört med året innan, 2006, så
minskade antalet upptäckta rattfyllon på våra vägar med åtta procent. Vägverkets
slutsats är alltså att utandningsproven har en avskräckande effekt.
– Risken att bli upptäckt är en mycket viktig faktor, det gäller även för fortkörning och
för alla trafiköverträdelser. Det finns ingen annan åtgärd som samhället gjort på
senare år som kan förklara minskningen, säger Claes Tingvall vid Vägverket till
Svenska Dagbladet.
Mattias Andersson, sektionschef och ansvarig för trafikfrågor på Rikspolisstyrelsen, är
av samma uppfattning som Claes Tingvall.
– Självklart gör de många kontrollerna att man undviker att köra berusad. Men vi
försöker också jobba mer och mer underrättelsebaserat, att ta reda på vilka tider och på vilka platser folk kör påverkade, säger han.
Rikspolisstyrelsens har som mål att utföra ungefär lika många utandningsprov i år som
under förra året.
Enligt Claes Tingvall visar forskningen på att 100 000 utandningsprov minskar de
trafikrelaterade dödsfallen med tre personer per år. Detta gäller dock bara till en viss
brytpunkt, alltså det antal utandningsprov som är mest effektivt för att förhindra
rattfylla. För Rikspolisstyrelsen gäller det nu att försöka hitta denna brytpunkt.
Enligt uppgift dör runt 125 personer i alkoholrelaterade trafikolyckor varje år. Trots
att färre rattonyktra åkte fast så dog det fler på vägarna under 2007 än under de tre
föregående åren. Vad det beror på är än så länge inte fastställt.”
Här kommer mina egna ord igen:
Detta tycker jag är en bra text, man får först fråga sig vad är polisens uppgift? Är det att sätta dit så många enstaka personer som möjligt för brott eller är det för att förebygga så stor brottslighet som möjligt? Är man ute efter att få dit så många rattfulla som möjligt eller är man ute efter att förebygga rattonykterhet så att valet att sätta sig onykter bakom ratten tynar bort allt mer och mer?
Jag anser att polisen ej är ute efter att försöka sätta dit så många människor som möjligt utan mer gör så många utandningsprov de kan för att på så sätt få upp ögonen att polisen gör stora och många kontroller av ALLA fordon ALLA platser och inte bara riskgrupperna för att på så sätt sprida ett budskap att kör du rattfull VEM än du är så finns det en stor chans att du åker dit. På detta sätt så kanske man förebygger att folk tänker sig för innan de kör rattfulla då de är medvetna om hur många utandningsprov som faktiskt görs.
Och inte är det bara jag som anser detta utan även vägverket.
(Hade svenskt polis uppgift varit att lagföra så många människor som möjligt så hade även brottsprovokation vart lagligt i vårt land).
Jag tycker att det även är intressant att du backar upp dina påståenden om att polis själva blåser i alkometern med en 3-4raders mening i en över 50sidors rapport som handlar om polisiära mål och hur de efterlevs.
Ursäktar mig även nu för felformuleringar och felstavningar, jag är trött och det blev ett riktigt långt inlägg.
Senast redigerat av Nehe (18 november 2009)