Sandman skrev:
*host*
Så... jag antar av det utalandet att du själv aldrig läst högre nivå än gymnasienivå eller ens känner någon som har gjort det?
Annars tycker jag det låter som en... minst sagt märklig inställning.
Du får ut runt 2000kr i månaden i studiemedel.
Under jul och sommar får du inte ett rött öre.
Om du däremot väljer att ta ut studieLÅN kan du få ut runt 7000kr i månaden.
Dock fortfarande inte ett rött öre under jul och sommar.
Dom där extra tusenlapparna du får ut i månaden förväntas du alltså börja betala tillbaka så fort du börjar jobba.
Detta är en av anledningarna till att högutbildade människor med något högre lön inte nödvändigtivs har det bättre ställt.
Istället står de med en studieskuld på en halv miljon kronor. En del mindre, en del mer.
Medelstudenten lever i en liten etta, eller ett studentrum där hon tvingas dela kök med tjugo andra.
Medelstudenten tar bussen eftersom hon inte har råd att hålla med en bil.
Om medelstudenten mot förmodan har bildat familj är det troligt att en av parterna redan jobbar. Annars kan barnen troligtvis se fram emot ett liv där deras föräldrar lever med skulder genom hela sitt liv i en något större lägenhet än den etta dom föddes i.
Så vad är då att vara fattigast?
Att gå omkring och låna pengar varenda månad och känna sina skulder växa och växa medans du får ut 7200kr eller att få ut 8000kr som du INTE behöver betala tillbaka?
Du får ut 800kr mer, och förväntas inte betala tillbaka detta i annan form än skatt och avgifter.
För de där pengarna studenterna får ut ska de desutom bekosta eget studiematerial vilket i vissa fall kan uppgå till flera tusen kronor i böcker.
Studenten är fattig, men det finns väl alltid dom som har det värre.
Tänk efter lite innan du säger att folk som har det ekonomiskt sämre ställt än dig inte har rätt att klaga. Speciellt när det enda underlag du har är en tidningsartikel.
Ps. Jag kallar mig inte heller fattig. Men "den fattige studenten" är ett faktum.
