Ungefär parallellt med det förra inlägget tidsmässigt så var vi nere i Skåne, jag skulle tillsammans med en vän köra en runda till några gubbar, kolla på och hämta lite grejer... Ja, bildelar. Så en runda med släp kopplat. 😁
Det skulle bli en rätt så rejäl runda, så vi kopplade på och förberedde allt kvällen innan för att bara kunna köra iväg direkt på morgonen. Ja... Vi kom väl runt 5 kilometer... Sedan började bilen bluddra och hacka kraftigt, för att strax tvärdö - med släp kopplat mitt på en 100-väg utan väggren. Jippie. Hoppade igång snällt och fint direkt, gick bra på tomgång eller när man förvärvade, men så fort det blev minsta belastning på motorn så tvärvägrade den och dog. Lyckades med choken fullt utdragen slira koppling in på närmsta avtagsväg som lyckligtvis bara var några hundra meter bort. Lät bilen vila lite och testade starta igen. Drog ut choken fullt igen och släppte upp kopplingen i 1ans växel, då gick det iallafall att röra sig framåt utan att bilen dog - ryckigt, men det fungerade. Hade en bensinmack en kilometer in på den vägen, så vi tog oss dit för att testa att tanka fullt. Ingen skillnad. Testade även byta motståndet till den elektroniska tändningen till ett nytt jag hade liggandes i handskfacket. Ingenting... Så kompisens fru fick komma i en av deras 245or och bogsera oss tillbaks, med släp och allt. I ösregn. Spännande...
Nu var vi sena, så vi lastade bara snabbt över allt till hans bil och kastade oss iväg. Jag hade sett fram emot resan, men jag satt bara och googlade frenetiskt på symptomen hela vägen. Vi skulle ju köra hemåt samma kväll, jag skulle jobba dagen efter...
Nåväl, vi hittade en del kul båda två. Var Skåne runt, körde genom Malmö ner till Ystad, sedan uppåt mot Hässleholmshållet.
Var tillbaks i Höganäs runt 5-tiden. Tanken var egentligen att köra hemåt rätt så omgående, men det blev ju inte av... Blev felsökning istället. Började kolla både soppa och tändning. Den fick ju bådadera då den startade och gick som vanligt utan belastning... Bytte soppafilter, det var väl dags, men det hade gjort sitt jobb och det flödade fint genom det så det var inte problemet.
Testade även med en annan spole, temporärt stulen från den andra bilen. Ingen skillnad. Men när jag skulle kolla fördelarlocket och rörde vid kabeln till spolen... så fick jag kabeln i handen.
Hade denna legat och glappat och därför gett dålig gnista??
Såklart fanns ingen sådan kabel på plats, och allt var stängt. Testade att pressa ihop den i skruvstädet, hade ingen tång för ändamålet. Fick iallafall kontakt igen. Mätte motståndet och jämförde med de andra kablarna, det var väl inte helt optimalt, fick 9.72 och de andra låg runt 12-12.5, men det var iallafall vettig kontakt.
Provkörde... Och inga ryckningar!
Dock ville jag inte riskera att köra 30 mil hem såhär, så ville fixa fram en ny kabel. Klockan var dessutom närmare 10 på kvällen, det hade varit en lång dag och jag var helt slut. Lyckades byta bort måndagens arbetspass och däckade i gästsängen.
Morgonen därefter gick jag upp i ottan och började ringa runt. Volvo hade ingen kabel hemma, det var beställningsvara. Samma hos Mekonomen, skulle ta någon dag att få hem. Biltema, som var tänkt som en absolut sista utväg, hade bara kabeln till 740/940 och det visade sig att det inte är samma dimension??
Skrotarna i närheten, både i Helsingborg och den utanför Landskrona, hade jag besökt under fredagen. Fanns inga tänddelar till 240 där, det visste jag...
Som en sista utväg kontaktade jag en lokal skrot som inte har självplock men som jag haft kontakt med tidigare och där jag köpte 240-delar i våras (vi är fortfarande i 2020 kan nämnas). Han sa till mig att möta honom på plats, så skulle vi kolla på hyllorna. Och jodå, visst hade han en kabel liggandes! Köpte lite annat med, när jag ändå var där och rotade...
Så bar det av hemåt! Det gick bra, jag körde väldigt försiktigt bara för att vara på den säkra sidan. Tankade fullt halvvägs med. Men det kändes ändå inte riktigt rätt. Bilen kändes inte riktigt som sig själv... Den kändes orkeslös på något sätt. Inte bara vid gaspådrag, utan... rent allmänt. Kunde inte sätta fingret på det. Men jag antog att jag bara var nojig efter allt som hänt. Och resan gick faktiskt bra hela vägen hem.
Det blev en massa text, har ont om bilder från detta. Det var inte riktigt det jag hade i tankarna just då. Blir bättre i nästa inlägg, lovar.