Min Golf 2a har sina små skönhetsfel osv såsom ytrost, ett litet rosthål i skuffen vid hjulhuset där det t.o.m läcker in en del vatten, sprucken framruta, trasig handbroms och dålig kallstartventil.

Men min farsa, farbror och någon till släkting säger till mig att det inte är värt att hålla på lägga pengar på biln men jag ser det inte som någon affär där jag ska tjäna pengar på den.

Om jag vill behålla biln eller inte börjar bli lite osäkert, jag gillar verkligen golf 2or men den här kärran börjar bara kännas som en rishög.

Hittills har jag inte hunnit gjort så mycket ändå, har skaffat nya mörktonade baklyktor och framblinkers samt sidoblinkers för typ 2400. Enkel serving och bytt slitage delar såsom bromsbelägg och ok.

"Hur mycket pengar bör man lägga ned på sin bil" - Så mycket, eller lite, du vill. Det är det enda faktiska svaret på en sån fråga.
Finns folk som överger sina bilar så fort det blir minsta lilla fel på den, och det finns dom som återställer en hel bil från en liten rostig plåtbit

Nu har du ju inga jätteproblem med bilen direkt, och jag kan tycka att det kan vara värt att hålla igång på en gammal bil.
Om inte annat så är en Golf 2 en bra bil att lära sig skruva på.

Alla bilar behöver repareras förr eller senare ändå.

Jesper328 skrev:

Om inte annat så är en Golf 2 en bra bil att lära sig skruva på.

Så tänker jag också, sen jag skaffade körkort och bil så har bilintresset väckt hos mig och jag tycker om att pilla med den.

Enda jobbiga är att jag inte har ett garage för tillfället och kan inte stå ute i kylan och greja så det börjar kännas att man inte kommer någonstans med bilen.

Jag tycker det mesta "vanligt" underhåll/reparationer är värt det och där ingår nog sprucken vindruta och halvtaskig handbroms etc. Jag skulle däremot akta mig för att (åtminstone på en golf 2) lägga för mycket pengar på styling eftersom bilen inte är värd så mycket mer än ett par sidoblinkers hehe. Man får väl titta på helhetsbilden och försöka avgöra om det är värt att fortsätta reparera eller om problemen börjar hopa sig och det är dags att kasta in handduken.

Jag har en Nissan Sunny -92 som jag nyss bytt drivaxlar på då dom höll på att rasa ihop helt, jag gjorde bedömningen att den kommer rulla en bra bit till innan nästa problem även om man så klart inte kan veta med bilar av denna ålder.

Men jag tankar den inte fullt inför besiktning eftersom om den blir underkänd så har den nog gjort sitt haha. Har även kört den som fyrväxlad i 3 år eftersom 5:ans växel sa upp sig och ett växellådsbyte är den inte värd.

Är det en bruksbil som bara skall rulla så billigt och så länge som möjligt till en låg kostnad och man kan meka själv. Då kan man hålla liv i den länge och samtidigt lära sig massa saker. Men skall man lämna bort den för alla reparationer då skall man nog börja titta på nyare bilar med lägre bensinförbrukning. Är det en hobbybil/lekbil så finns ingen gräns vad den kan få kosta.

Hur mycket man bör lägga på bilen beror lite på syftet och hur länge man tänkt behålla den.
Jag använder min som bruksbil och är snart uppe i 500k inklusive inköp av bilen

Hobbybil eller bruksbil?
Nyare bil eller äldre bil?
Nödvändiga reparationer(trafiksäkerhet) eller "skönhetsreparationer"(ytrost)?
Komforthöjande eller prestationshöjande påkost?

Många frågor att ta ställning till.
Själv unnade jag min Jimny 2006 en ny bumper fram á 16.000:-  samt en domkraft á 1.995:-.
Har tidigare bytt hjul(däck & fälg) á 12.000:-,  skyddsplåt under fördelningslåda á 5.000:- och under tank á 3.000:-, fjäderspacers á 6.000:-, hjulspacers á 2.500:-, draganordning á 900:-(!!!!!!!!) och diverse elombyggnad/förstärkning inkl X-ljus för okänt belopp.

Funderar på en annan bakbumper á 18.000:-, diffspärr i bakaxeln á 15.000:- (och gärna en fram också).

Gillar man sin bil kan man "förädla" den hur mycket som helst!

Min "skattesmitare" = 2CV har inte kostats på något under de 25 år jag ägt den.

CR-V:n kostar hustrun på service på märkesverkstad varje höst - innan besiktningen.

Vansinnigt?
Ja kanske det?
Men inga Thailandsresor för mig!

Mina bilar är min hobby. Äger f n inga Jeepar eller Land Rover - dom brukar dra repkostnader - till skillnad från Sukkan!

En bilhandlare tänker följande: Kostar det mer än halva bilens värde och reparera den så är det inte värt det. Rent ekonomiskt.

Sen är det ju som folk nämnt en personlig fråga. Gillar man bilen? Trött på den? Finns pengar till en annan bil? Osv... En Golf 2:a i originalskick börjar stiga i värde. Svarta lampor och styling drar ner värdet.

Utifrån min egen åsikt, men jag är en äldre herre så är jag trött på gamla bilar som kräver underhåll. Den sista såldes billigt med diverse fel. Nya ägaren har åtgärdat dessa och den är numera nybes.

Nja jag tycker inte att man kan sätta en prislapp på sin hobby.

Lägg det du tycker känns värt. Jag kunde knappt ett skvatt om bilar när jag tog körkort. Idag gör jag nästan allt underhåll själv på min bil, däremot när den behöver repas brukar jag säga åt mig själv ”Klarar bilen sig med en bättre begagnad ifrån skroten eller är det här en vital del som jag känner behöver vara ny?” Till exempel köpte jag en bättre begagnad spolartank då min förra hade spruckit för under 200kr på skroten, på så vis håller man nere en del kostnader.

Lägg det som du själv känner är värt. Ska du ha den länge? Men fixa till den! Har du för avsikt att byta inom något år, nja. Då kanske du bara ska fixa typ rutan, handbromsen och kallstartsventilen för att underlätta en försäljning.

Gillar du bilen så finns inga begränsningar.
Inköp av en bil är oftas bara en liten kostnad. Köpte min van för 7 år sedan för 30k,  har lätt lagt det dubbla på allt möjligt i efterhand.
Kanske får 40-50 för den idag, är det då en vinst? Absolut inte.

Se på chefen på jobbet, han köpte en BMW för 80k och har nu lagt ner ytterligare 70k på den i trimdelar. Men han har en ohälsosamt pigg 535d...

Noobnisse skrev:

Jag tycker det mesta "vanligt" underhåll/reparationer är värt det och där ingår nog sprucken vindruta och halvtaskig handbroms etc. Jag skulle däremot akta mig för att (åtminstone på en golf 2) lägga för mycket pengar på styling eftersom bilen inte är värd så mycket mer än ett par sidoblinkers hehe. Man får väl titta på helhetsbilden och försöka avgöra om det är värt att fortsätta reparera eller om problemen börjar hopa sig och det är dags att kasta in handduken.

Jag har en Nissan Sunny -92 som jag nyss bytt drivaxlar på då dom höll på att rasa ihop helt, jag gjorde bedömningen att den kommer rulla en bra bit till innan nästa problem även om man så klart inte kan veta med bilar av denna ålder.

Men jag tankar den inte fullt inför besiktning eftersom om den blir underkänd så har den nog gjort sitt haha. Har även kört den som fyrväxlad i 3 år eftersom 5:ans växel sa upp sig och ett växellådsbyte är den inte värd.

Lite samma här.
Jag har en subaru från 91. Den har gått över 50 k mil.  Det är en rolig bra bil. Den är dock rätt sliten.  Slitet förarsätet, sliten växellåda funkar bra men den kan va lite kärv ibland. Motor går hur bra som helst faktiskt. Jag har bytt släpvagnskontakten och nummer skyltsbelysningen sen har jag bytt olja och filter.
Ska fixa med strulande blinkers nu sen fixa bakre ljuddämpare framöver behöver jag byta drivknuten. Men jag nöter på ett tag till på den
Jag har ingen jätte mekar vana.  Men jag tycker att det kan vara kul att lära sig.
Visst jag hade nog hellre köpt en bil för 30 k som är nyservad i fint skick. Den tanken har slagit mig många gånger.

Man kan ju se det på olika sätt. Gillar man bilar och vill lära sig lite och meka. Då kan det absolut vara värt att laga och reparera.

Gillar man inte att meka och vill spara pengar är det kanske bättre att köpa en bil i fint skick med service bok från början. Dock kan ju vilken bil som helst även nyare bilar strula och i regel är det billigare och enklare att fixa med en gammal bil.

Sen så har ju gamla bilar sin charm. 

Beror på om du ämnar behålla bilen livet ut eller sälja i framtiden? Är det en "livstidsbil" är 100.000 inga pengar.

Om du bara ska sälja bilen så fixar du de saker som ökar bilens värde mer än vad delar och tid kostar dig. (tycker du det är kul att meka och har tid så är det bara delarna som räknas... Hatar du att meka så ska du nog lägga på ett par hundra per timma).

Ska du tänka ekonomiskt så räknar du ut vad en värdig ersättningsbil kostar under ett år med värdeminskning, ev lånekostnader (exkl avbetalning), bränsle, skatt, försäkring, service och ev reparationer och jämför med din nuvarande bil. Är din nuvarande bils kostnader mindre så kan du reparera den för mellanskillnaden utan att det är en dålig affär. Alt sälja din och lägga pengarna + mellanskillnaden på en likadan bil fast fräschare.

Ska du få mesta möjliga för pengarna så fundera på vad du värdesätter med en bil. Driftsäkerhet, storlek, många hk, coolt utseende, krocksäkerhet, låg förbrukning m.m. Fundera på hur mycket du tycker de olika delarna är värda för dig och om det faktiskt är något du är beredd att betala extra för. Sen är det bara att räkna på några olika bilars kostnader. Det skiljer lätt en 1000-lapp i månaden på rätt och fel bil, om du tycker skillnaden är värd det kan bara du svara på.

Behöver du inte driftsäkerheten, åker inte så mycket och golfen inte drar mycket bränsle så är det nog värt att laga och lappa rätt länge på den.

Just Golf 2a börjar ju snart stiga i pris då majoriteten har rostat/skrotats bort

Påkostar du original delar så håller den värdet/ökar
Köper du eftermarknads så är det bara personliga värdet som ökar

Mack855 skrev:

Nja jag tycker inte att man kan sätta en prislapp på sin hobby.

Lägg det du tycker känns värt. Jag kunde knappt ett skvatt om bilar när jag tog körkort. Idag gör jag nästan allt underhåll själv på min bil, däremot när den behöver repas brukar jag säga åt mig själv ”Klarar bilen sig med en bättre begagnad ifrån skroten eller är det här en vital del som jag känner behöver vara ny?” Till exempel köpte jag en bättre begagnad spolartank då min förra hade spruckit för under 200kr på skroten, på så vis håller man nere en del kostnader.

Lägg det som du själv känner är värt. Ska du ha den länge? Men fixa till den! Har du för avsikt att byta inom något år, nja. Då kanske du bara ska fixa typ rutan, handbromsen och kallstartsventilen för att underlätta en försäljning.

Ja asså jag älskar min golf, dröm bilen lär nog t.o.m vara en golf 2 gti 16v eller kanske en Golf 3 syncro vr6 2.9.. Gillar verkligen dessa bilar och jag har inga planer att sälja den just nu. Men fler bilar blir det förmodligen då jag vill ha något att leka med nästa vinter. Sedan vill jag även lära mig skruva med bilarna osv.

Själv ser jag heller inte bilar som en affär, mer som en hobby som är roligt att styla och skruva med.

dwadw skrev:

Själv ser jag heller inte bilar som en affär, mer som en hobby som är roligt att styla och skruva med.

Samma här, och då finns det inget rätt eller fel på hur mycket du lägger ner.
La själv ner flera hundra tusen på gamla saabar innan jag började skruva med jdm-bilar. Ångrar ingenting då jag hade sjukt kul och lärde mig massor med kunskap som jag nu kan applicera på dyrare bilar.

Hybrid_ skrev:

Se på chefen på jobbet, han köpte en BMW för 80k och har nu lagt ner ytterligare 70k på den i trimdelar. Men han har en ohälsosamt pigg 535d...

låter som du har en rolig chef...     
inget kan vara ohälsosamt pigg    bara körkortsovänligt

dwadw skrev:

Själv ser jag heller inte bilar som en affär, mer som en hobby som är roligt att styla och skruva med.

Håller verkligen med till fullo.

Jag har en bruksbil/fortskaffningsmedel för t ex 70-milaresorna till Norrland - en nyköpt Honda CR-V 2015B(B är viktigt för det var då som 4x4-systemet blev någorlunda acceptabelt).

Sen har jag en Citroen 2CV som är njutningmedlet.

Härutöver en Suzuki, min fjärde, för skogspromenader i glada vänners lag. Enda "Riktiga" 4x4-bilen f n. Under åren med "Sukkorna" har jag även haft diverse Jeepar, Land Rovers, G-Wagen, Shogun m fl som komplement till "Suckorna".
Alla har "förädlats" i någon form.