Bloggfunktionen på Garaget är inte längre aktiv, men alla tidigare inlägg finns kvar att läsa på respektive användares sida. Nya inlägg hänvisas till forumet.
lite bra info vid motorbyte/växellådsbyte SFRO
19 november 2011
2871
lite bra info vid motorbyte/växellådsbyte :)
Lathund för avgasregler/motorbyte/växellådsbyte
Reglerna som påverkar motorbyte kan delas in i två huvuddelar – avgasregler och regler som rör effekt och vridmoment.
Med de nya reglerna 20070501 så gäller olika avgasregler för motorbyte beroende på om bilen klassas som ombyggt fordon eller inte. Det är mycket viktigt att minnas och för många så är det nödvändigt att få bilen som ombyggt fordon om man ska kunna regga med motorbytet. Från och med 1993 (ändrad gräns vid årsskiftet 2007/08!) års modell är det i praktiken enda chansen.
Som tidigare har årsmodellen också inverkan. Som förut har 1975 och äldre års modell enklaste reglerna. 1976- och nyare har tuffare regler och från 1992/93 är det ännu hårdare. Men observera att det är registreringsdatum (”tagen i bruk”) som avgör stoppdatumet.
Lathunden innehåller info om bil som inte är ombyggt fordon (avgaskrav), info om bil som är ombyggt fordon (avgaskrav), info om växellådsbyte, och sist gränser för vridmoment och effekt.
AVGASREGLER
BIL SOM INTE ÄR OMBYGGT FORDON
Årsmodell 1975 och äldre
Årsmodell 1975 och äldre har fortfarande inget krav på avgascertifierad motor, vilket betyder att där kan man fritt byta/ändra motor (men regbesiktning krävs!) så länge man ligger inom gränserna för effekt och vridmoment.
Årsmodell 1976-1992 (nytt slutdatum)
Om man byter till en motor UTAN katalysator behövs ett avgasintyg från tillverkaren (av motorn). Intyget är ofta svårt eller omöjligt att få!
Om man byter till en motor MED katalysator behövs inget avgasintyg. Motorn ska tas som ett ”paket” från en bil med kat och ska ha lambdastyrd insprutning etc – och den ska klara utsläppsprovet vid kontrollbesiktning. Man kan alltså inte ”katalysatorkonvertera” en motor.
För dieselmotor gäller däremot bara att motorn ska ha fungerande köldstartsanordning och klara utsläppsprovet vid kontrollbesiktning.
Stoppdatumet är att bilen ska vara tagen i bruk före 1 januari 1993 för att bytet ska vara möjligt. Årsmodell är alltså inte viktigast utan det är när bilen är reggad. En ”tidig” 1993:a kan alltså vara OK att byta motor i, men inte en ”sen” (reggad under 1993). Viktigt!
Observera också gränserna för effekt och vridmoment.
Årsmodell 1993 (regdatum) och nyare
Numera krävs ett helt nytt avgascertifikat, dvs bilen måste avgastestas i den körcykel som används. Det är ett dyrt och komplicerat test som man som privatperson i praktiken inte kan få genomfört. Det är alltså i praktiken omöjligt att byta motor i detta fall!
BIL SOM ÄR OMBYGGT FORDON
Årsmodell 1975 och äldre
Årsmodell 1975 och äldre har fortfarande inget krav på avgascertifierad motor, vilket betyder att där kan man fritt byta/ändra motor så länge man ligger inom gränserna för effekt och vridmoment
Årsmodell 1976 och nyare (bensinmotor)
Om man byter till en motor UTAN katalysator behövs ett avgasintyg från tillverkaren (av motorn). Intyget är ofta svårt eller omöjligt att få!
Om man byter till en motor MED katalysator behövs inget avgasintyg. Motorn ska tas som ett ”paket” från en bil med kat och ska ha lambdastyrd insprutning etc – och den ska klara utsläppsprovet vid kontrollbesiktning. Man kan alltså inte ”katalysatorkonvertera” en motor.
Detta gäller alltså från 1976 års modell och framåt, ingen gräns för hur ”ny” bilen får vara.
Vid SFROs möte med ASB och VV 20070921 förtydligades att motorn bara får ändras/modifieras i den grad som krävs för att få ned den i nya bilen. Det kan till exempel handla om modifierat oljetråg, insugs och avgas/grenrör. I vissa fall också flytt av tändfördelare men det är mer osäkert. Inga tillsatskomponenter tillåts – man får alltså inte trimma, montera turbo, kompressor eller liknande. Inte heller byta insprutningen mot en eftermarknadsinsprutning.
Observera också gränserna för effekt och vridmoment.
Årsmodell 1980-99 (dieselmotor)
Inget avgasintyg krävs men motorn ska ha köldstartanordning och klara avgaskontrollen vid kontrollbesiktning. Det betyder i praktiken att en ”produktions”-dieselmotor från motsvarande årsmodell eller nyare är okej. Observera att 1999 år sista årsmodellen som man kan byta till dieselmotor i!
Observera också gränserna för effekt och vridmoment.
VÄXELLÅDSBYTE
Från och med 1989 års modell kan man säga att växellådan och bilens utväxling ”ingår i” avgascertifikatet, alltså att växellådan påverkar avgasreningen. Speciellt viktigt är det med byte mellan manuell låda och automatlåda eller vice versa.
I ombyggt fordon ska det alltid vara OK att byta växellåda.
I bil som inte är ombyggt fordon, är det OK att byta från manuell till automat eller vice versa, om bilen är registrerad före 1/1 1993. Från och med 1993 krävs avgasintyg från tillverkaren (svårt att få!).
GRÄNSER FÖR VRIDMOMENT OCH EFFEKT
Ingen direkt ändring jämfört med tidigare men förtydliganden:
För bil som INTE är ombyggt fordon gäller:
Den effekt/det vridmoment som tillverkaren intygat som max (se listan vi fått ut)
Om ingen uppgift finns från tillverkaren så har Bilprovningen i Teknisk handbok skrivit att effektökning med 20% och vridökning med 10% normalt godtas. Observera att det gäller utifrån bilens originalmotor, INTE utifrån starkaste motoralternativet i modellen!
För bil som ÄR ombyggt fordon gäller som tidigare:
Den effekt/det vridmoment som tillverkaren intygat som max.
Om ingen uppgift finns från tillverkaren kan effektökning med 20% och vridökning med 10% normalt godtas. Observera att det gäller utifrån bilens originalmotor, INTE utifrån starkaste motoralternativet i modellen!
Alternativt kan max 15kW/100kg tjänstevikt godtas om bilen konstruktionsmässigt är OK
Tänk också på att kolla om tillverkaren har intygat några maxeffekter/vridmoment – om SFRO ska kunna tillåta mer effekt/vrid än så när bilen reggas som ombyggt fordon, måste den också vara ändrad så att höjningen motiveras.
hoppas detta var till nån hjälp :)
Lathund för avgasregler/motorbyte/växellådsbyte
Reglerna som påverkar motorbyte kan delas in i två huvuddelar – avgasregler och regler som rör effekt och vridmoment.
Med de nya reglerna 20070501 så gäller olika avgasregler för motorbyte beroende på om bilen klassas som ombyggt fordon eller inte. Det är mycket viktigt att minnas och för många så är det nödvändigt att få bilen som ombyggt fordon om man ska kunna regga med motorbytet. Från och med 1993 (ändrad gräns vid årsskiftet 2007/08!) års modell är det i praktiken enda chansen.
Som tidigare har årsmodellen också inverkan. Som förut har 1975 och äldre års modell enklaste reglerna. 1976- och nyare har tuffare regler och från 1992/93 är det ännu hårdare. Men observera att det är registreringsdatum (”tagen i bruk”) som avgör stoppdatumet.
Lathunden innehåller info om bil som inte är ombyggt fordon (avgaskrav), info om bil som är ombyggt fordon (avgaskrav), info om växellådsbyte, och sist gränser för vridmoment och effekt.
AVGASREGLER
BIL SOM INTE ÄR OMBYGGT FORDON
Årsmodell 1975 och äldre
Årsmodell 1975 och äldre har fortfarande inget krav på avgascertifierad motor, vilket betyder att där kan man fritt byta/ändra motor (men regbesiktning krävs!) så länge man ligger inom gränserna för effekt och vridmoment.
Årsmodell 1976-1992 (nytt slutdatum)
Om man byter till en motor UTAN katalysator behövs ett avgasintyg från tillverkaren (av motorn). Intyget är ofta svårt eller omöjligt att få!
Om man byter till en motor MED katalysator behövs inget avgasintyg. Motorn ska tas som ett ”paket” från en bil med kat och ska ha lambdastyrd insprutning etc – och den ska klara utsläppsprovet vid kontrollbesiktning. Man kan alltså inte ”katalysatorkonvertera” en motor.
För dieselmotor gäller däremot bara att motorn ska ha fungerande köldstartsanordning och klara utsläppsprovet vid kontrollbesiktning.
Stoppdatumet är att bilen ska vara tagen i bruk före 1 januari 1993 för att bytet ska vara möjligt. Årsmodell är alltså inte viktigast utan det är när bilen är reggad. En ”tidig” 1993:a kan alltså vara OK att byta motor i, men inte en ”sen” (reggad under 1993). Viktigt!
Observera också gränserna för effekt och vridmoment.
Årsmodell 1993 (regdatum) och nyare
Numera krävs ett helt nytt avgascertifikat, dvs bilen måste avgastestas i den körcykel som används. Det är ett dyrt och komplicerat test som man som privatperson i praktiken inte kan få genomfört. Det är alltså i praktiken omöjligt att byta motor i detta fall!
BIL SOM ÄR OMBYGGT FORDON
Årsmodell 1975 och äldre
Årsmodell 1975 och äldre har fortfarande inget krav på avgascertifierad motor, vilket betyder att där kan man fritt byta/ändra motor så länge man ligger inom gränserna för effekt och vridmoment
Årsmodell 1976 och nyare (bensinmotor)
Om man byter till en motor UTAN katalysator behövs ett avgasintyg från tillverkaren (av motorn). Intyget är ofta svårt eller omöjligt att få!
Om man byter till en motor MED katalysator behövs inget avgasintyg. Motorn ska tas som ett ”paket” från en bil med kat och ska ha lambdastyrd insprutning etc – och den ska klara utsläppsprovet vid kontrollbesiktning. Man kan alltså inte ”katalysatorkonvertera” en motor.
Detta gäller alltså från 1976 års modell och framåt, ingen gräns för hur ”ny” bilen får vara.
Vid SFROs möte med ASB och VV 20070921 förtydligades att motorn bara får ändras/modifieras i den grad som krävs för att få ned den i nya bilen. Det kan till exempel handla om modifierat oljetråg, insugs och avgas/grenrör. I vissa fall också flytt av tändfördelare men det är mer osäkert. Inga tillsatskomponenter tillåts – man får alltså inte trimma, montera turbo, kompressor eller liknande. Inte heller byta insprutningen mot en eftermarknadsinsprutning.
Observera också gränserna för effekt och vridmoment.
Årsmodell 1980-99 (dieselmotor)
Inget avgasintyg krävs men motorn ska ha köldstartanordning och klara avgaskontrollen vid kontrollbesiktning. Det betyder i praktiken att en ”produktions”-dieselmotor från motsvarande årsmodell eller nyare är okej. Observera att 1999 år sista årsmodellen som man kan byta till dieselmotor i!
Observera också gränserna för effekt och vridmoment.
VÄXELLÅDSBYTE
Från och med 1989 års modell kan man säga att växellådan och bilens utväxling ”ingår i” avgascertifikatet, alltså att växellådan påverkar avgasreningen. Speciellt viktigt är det med byte mellan manuell låda och automatlåda eller vice versa.
I ombyggt fordon ska det alltid vara OK att byta växellåda.
I bil som inte är ombyggt fordon, är det OK att byta från manuell till automat eller vice versa, om bilen är registrerad före 1/1 1993. Från och med 1993 krävs avgasintyg från tillverkaren (svårt att få!).
GRÄNSER FÖR VRIDMOMENT OCH EFFEKT
Ingen direkt ändring jämfört med tidigare men förtydliganden:
För bil som INTE är ombyggt fordon gäller:
Den effekt/det vridmoment som tillverkaren intygat som max (se listan vi fått ut)
Om ingen uppgift finns från tillverkaren så har Bilprovningen i Teknisk handbok skrivit att effektökning med 20% och vridökning med 10% normalt godtas. Observera att det gäller utifrån bilens originalmotor, INTE utifrån starkaste motoralternativet i modellen!
För bil som ÄR ombyggt fordon gäller som tidigare:
Den effekt/det vridmoment som tillverkaren intygat som max.
Om ingen uppgift finns från tillverkaren kan effektökning med 20% och vridökning med 10% normalt godtas. Observera att det gäller utifrån bilens originalmotor, INTE utifrån starkaste motoralternativet i modellen!
Alternativt kan max 15kW/100kg tjänstevikt godtas om bilen konstruktionsmässigt är OK
Tänk också på att kolla om tillverkaren har intygat några maxeffekter/vridmoment – om SFRO ska kunna tillåta mer effekt/vrid än så när bilen reggas som ombyggt fordon, måste den också vara ändrad så att höjningen motiveras.
hoppas detta var till nån hjälp :)
240-seriens historia
11 oktober 2011
2759
Kort historia 240- och 260-serierna introducerades under hösten 1974 som 1975 års modell. 240/260 var i grunden baserade på 140-serien, men med en mängd förbättringar. De största var den nya framvagnen av fjäderbenstyp och den nya motorn B21 med överliggande kamaxel. 260-serien hade en V6-motor i aluminium (B27) tillverkad i samarbete med Peugeot och Renault.
Bilarnas frontparti var också förnyat. Fronten påminde om Volvos säkerhetskonceptbil VESC från 1972, och många idéer var hämtade från den modellen, bl.a rejäla deformationszoner fram och bak som ersatte de klumpiga kofångarna från 1974 års 140-modeller. Invändigt hade 240/260 fått nya framstolar, och instrumentpanelen hade fått rektangulära luftutblås i stället för runda som på 140. De motorstarka versionerna av 240 kom i början på 80- talet.
Den första var 244 GLT och snart kom även 244 Turbo, som efterföljdes av 245 Turbo-världens första kombibil med turbo. De sista 8 åren hände det inte mycket med 240-serien. Inga nya modeller kom, och inga större förändringar gjordes. Det var mest småförbättringar som gjorde en bra bil ännu bättre. Efter nästan två decenniers produktion kom slutet.
Den 5 maj 1993 rullades den sista 240´n ut ur fabriken, en grön 245:a, 19 år efter att den första 240´n presenterades. Upphörandet av tillverkningen fick folk att skriva arga brev till Volvo och kräva att tillverkningen skulle återupptas! Totalt tillverkades 2 862 413 exemplar, Volvos mest tillverkade modell någonsin. Än i dag 1999 är 240 Sveriges vanligaste bil. Var tionde bil du möter på svenska vägar är en Volvo 240
Årsmodellsförändringar
1975
Introduktion i augusti -74. Dessa modeller finns: 242, 244, 245, 264 och 265 i olika utrustningsnivåer: L, DL och GL. L-modellerna har kvar den gamla B20A-motorn på 82 hk. DL har den nya B21A-motorn på inledningsvis 97 hk, senare 100 hk genom byte av kamaxel. 240 GL har B21E-motorn med insprutning på 123 hk. 260 DL har V6:an B27 med förgasare på 125 hk. 260 GL har B27-motorn i insprutningsutförande på 141 hk. GL-modellerna har överväxel
1976
Nya växellådor: M45 (4-växlad) och M46 (4-växlad med elektrisk överväxel). Ny ratt av säkerhetstyp. Bromsrör i kopparlegering. Lyxkombin 265 GL presenteras. Specialmodeller presenteras: 264 TE("Top Executive")var en 264 GL som hade förlängts med 70 cm och försetts med all tänkbar lyxutrustning. 245T var en förlängd 245 avsedd för taxibruk
1977
262C introduceras. Det var en lyxmodell som tillverkades hos Bertone i Italien. Den bestod av en vanlig 2-dörrarskaross med sänkt tak, som var vinylklätt. Inredningen var eklusiv med bland annat skinn och träpaneler. 262C tillverkades i begränsade antal, främst för export till USA. I USA får bilarna katalysator. B20-motorn ersätts av B19, en förminskad version av B21-motorn på 90 hk. Volvo firar 50-årsjubileum. Detta firades genom att tillverka två serier med jubileumsbilar, 244 och 264, i silvermetallic, med speciell inredning och med emblem "Volvo 1927-1977" på front och bakdel samt P G Gyllenhammars namnteckning på instrumentpanelen
1978
Nya framstolar. Ny modell: 242GT med uppstyvat chassi, B21E-motor på 123 hk, frontspoiler, extraljus i grillen och lackering i silvermetallic med stripes på sidorna.
1979
Ganska omfattande förändringar: Rektangulära strålkastare i stället för runda (fyrkantiga på DL), avrundad bagagelucka med lägre lasttröskel, nya baklampor, sidomarkeringsljusen på bakskärmarna försvinner på sedanmodellerna, frontspoiler blir standard, ny ratt, nya backspeglar, andra krängningshämmare och stötdämpare. L-modellen försvinner. DL får samma utrustning som gamla L. GL får samma utrustning som gamla DL, plus att GL får overdrive som standard. Nya modeller igen: 244/245 GLE med B21E-motor. 264/265 GL byter namn till GLE. 242 GT får den nya B23E-motorn (en uppborrad B21)på 140 hk. Dieselversioner erbjuds: 244/245 GL D6 med en rak dieselsexa från VW, D24 på 82 hk. I vissa länder finns en 5-cylindrig version av dieseln (D20) för att passa lagkraven
1980
242 GT ersätts av 244 GLT med antingen B23E-motor på 140 hk eller V6:an B27E på 141 hk. GLT får gasstötdämpare, LM-fälgar och alla lister är mattsvarta. 245 får nya bakljus som går runt hörnet en bit in på året (80 B).Vidvinkelbackspegel på förarsidan
1981
Nya förändringar: Ny front, nya strålkastare, nya större främre blinkers, nya mindre stötfångare, ny instrumentbräda. B23A på 112 hk blir basmotor (tidigare B21A). B27-motorn i 260 och 240 GLT6 ersätts av en ny större version: B28E på 155 hk. GLT får 260´s bakljus. 244 Turbo introduceras med B21ET-motor på 155 hk. Turbons utrustning överensstämmer med GLT. GLE får B23E-motorn. GLE har kromade lister och grill och GLT har dessa delar mattsvarta.
1982
Automatlådan blir 4-stegad. Turbomotorn B19ET monteras i vissa 244 Turbo för export till bl.a Italien som har lägre skatt på bilar med motorer på under 2 liter. Officiell beteckning blir 240 Sedan och 240 Herrgårdsvagn. Sista årsmodellen för 260-serien. 262C slutar tillverkas.
1983
Nya strålkastare (från 260) och nya bakljus på sedanmodellerna (har tidigare suttit på 264 och 244 GLE/GLT/Turbo). 260-serien slutar tillverkas. (men 265 tillverkas fortfarande för export, i mycket små serier.) Volvo 760 blir den nya lyxmodellen. En ny 5-växlad manuell växellåda kommer, M47. Alla modeller av volvo 240 heter nu bara 240 oavsett om det är en kombi eller en sedan.
1984
Sista året för 2-dörrarsmodellen 242. Sidoblinkers på framskärmarna införs. 245 Turbo presenteras -värdens första serietillverkade kombibil med turbomotor. Avgassystemet blir aluminiserat.
1985
Nya s.k lågfriktionsmotorer: B230A (förgasare) på 112 hk och B230E (insprutning) på 131 hk med minskad inre friktion och därmed lägre bränsleförbrukning. Asbestfria bromsbelägg. Sista året för turbon.
1986
Större förändringar igen: Ny motorhuv och grill, nya luftintag till kupéfläkten, ny välvd baklucka, nya backspeglar, breda svarta lister längst ner på karossens sidor, nya framstolar (samma som 740), färganpassad inredning. Ny inredning i bagageutrymmet på 245. 8 års rostskyddsgaranti. Asbestfria kopplingslameller. 265 läggs ner och ersätts av 765.
1987
Katalysatorversioner säljs parallellt med de vanliga. Katalysatormotorn B230F ger 113 hk.
1988
Alla modeller får katalysator. Katalysator blir obligatoriskt fr.o.m.88B. Förbättrade köldstartsegenskaper på motorerna. De 5-växlade bilarna får servostyrning som standard.
1989
Bakre nackstöd blir standard på alla modeller. GLE- och GLT-paket erbjuds. Paketen innehåller centrallås, plyschinredning, nackstödskuddar, elhissar fram, aluminiumfälgar, sportfjädring och varvräknare.
1990
Ny baklucka på 245, nya bakljus på 244. Airbag på förarplatsen blir tillval. Längre serviceintervall: 1500 mil. Miljövänligt rostskyddsmedel införs.
1991
ABS-bromsar finns som tillval. Ny, kraftigare vindruta. Oljebyte i bakaxeln ej längre nödvändigt. Effektivare AC med 15% mindre freon. Servostyrning blir standard.
1992
Nytt chassi för bättre komfort och väghållning. Nya framstolar med effektivare värme.
1993
AC-anläggningen blir freonfri. En specialmodell, 240 Classic presenteras för att minnas slutet av 240-serien. Den har färganpassad grill och backspeglar, lättmetallfälgar och skinninredning. Sista bilen byggs 5 maj 1993.
Bilarnas frontparti var också förnyat. Fronten påminde om Volvos säkerhetskonceptbil VESC från 1972, och många idéer var hämtade från den modellen, bl.a rejäla deformationszoner fram och bak som ersatte de klumpiga kofångarna från 1974 års 140-modeller. Invändigt hade 240/260 fått nya framstolar, och instrumentpanelen hade fått rektangulära luftutblås i stället för runda som på 140. De motorstarka versionerna av 240 kom i början på 80- talet.
Den första var 244 GLT och snart kom även 244 Turbo, som efterföljdes av 245 Turbo-världens första kombibil med turbo. De sista 8 åren hände det inte mycket med 240-serien. Inga nya modeller kom, och inga större förändringar gjordes. Det var mest småförbättringar som gjorde en bra bil ännu bättre. Efter nästan två decenniers produktion kom slutet.
Den 5 maj 1993 rullades den sista 240´n ut ur fabriken, en grön 245:a, 19 år efter att den första 240´n presenterades. Upphörandet av tillverkningen fick folk att skriva arga brev till Volvo och kräva att tillverkningen skulle återupptas! Totalt tillverkades 2 862 413 exemplar, Volvos mest tillverkade modell någonsin. Än i dag 1999 är 240 Sveriges vanligaste bil. Var tionde bil du möter på svenska vägar är en Volvo 240
Årsmodellsförändringar
1975
Introduktion i augusti -74. Dessa modeller finns: 242, 244, 245, 264 och 265 i olika utrustningsnivåer: L, DL och GL. L-modellerna har kvar den gamla B20A-motorn på 82 hk. DL har den nya B21A-motorn på inledningsvis 97 hk, senare 100 hk genom byte av kamaxel. 240 GL har B21E-motorn med insprutning på 123 hk. 260 DL har V6:an B27 med förgasare på 125 hk. 260 GL har B27-motorn i insprutningsutförande på 141 hk. GL-modellerna har överväxel
1976
Nya växellådor: M45 (4-växlad) och M46 (4-växlad med elektrisk överväxel). Ny ratt av säkerhetstyp. Bromsrör i kopparlegering. Lyxkombin 265 GL presenteras. Specialmodeller presenteras: 264 TE("Top Executive")var en 264 GL som hade förlängts med 70 cm och försetts med all tänkbar lyxutrustning. 245T var en förlängd 245 avsedd för taxibruk
1977
262C introduceras. Det var en lyxmodell som tillverkades hos Bertone i Italien. Den bestod av en vanlig 2-dörrarskaross med sänkt tak, som var vinylklätt. Inredningen var eklusiv med bland annat skinn och träpaneler. 262C tillverkades i begränsade antal, främst för export till USA. I USA får bilarna katalysator. B20-motorn ersätts av B19, en förminskad version av B21-motorn på 90 hk. Volvo firar 50-årsjubileum. Detta firades genom att tillverka två serier med jubileumsbilar, 244 och 264, i silvermetallic, med speciell inredning och med emblem "Volvo 1927-1977" på front och bakdel samt P G Gyllenhammars namnteckning på instrumentpanelen
1978
Nya framstolar. Ny modell: 242GT med uppstyvat chassi, B21E-motor på 123 hk, frontspoiler, extraljus i grillen och lackering i silvermetallic med stripes på sidorna.
1979
Ganska omfattande förändringar: Rektangulära strålkastare i stället för runda (fyrkantiga på DL), avrundad bagagelucka med lägre lasttröskel, nya baklampor, sidomarkeringsljusen på bakskärmarna försvinner på sedanmodellerna, frontspoiler blir standard, ny ratt, nya backspeglar, andra krängningshämmare och stötdämpare. L-modellen försvinner. DL får samma utrustning som gamla L. GL får samma utrustning som gamla DL, plus att GL får overdrive som standard. Nya modeller igen: 244/245 GLE med B21E-motor. 264/265 GL byter namn till GLE. 242 GT får den nya B23E-motorn (en uppborrad B21)på 140 hk. Dieselversioner erbjuds: 244/245 GL D6 med en rak dieselsexa från VW, D24 på 82 hk. I vissa länder finns en 5-cylindrig version av dieseln (D20) för att passa lagkraven
1980
242 GT ersätts av 244 GLT med antingen B23E-motor på 140 hk eller V6:an B27E på 141 hk. GLT får gasstötdämpare, LM-fälgar och alla lister är mattsvarta. 245 får nya bakljus som går runt hörnet en bit in på året (80 B).Vidvinkelbackspegel på förarsidan
1981
Nya förändringar: Ny front, nya strålkastare, nya större främre blinkers, nya mindre stötfångare, ny instrumentbräda. B23A på 112 hk blir basmotor (tidigare B21A). B27-motorn i 260 och 240 GLT6 ersätts av en ny större version: B28E på 155 hk. GLT får 260´s bakljus. 244 Turbo introduceras med B21ET-motor på 155 hk. Turbons utrustning överensstämmer med GLT. GLE får B23E-motorn. GLE har kromade lister och grill och GLT har dessa delar mattsvarta.
1982
Automatlådan blir 4-stegad. Turbomotorn B19ET monteras i vissa 244 Turbo för export till bl.a Italien som har lägre skatt på bilar med motorer på under 2 liter. Officiell beteckning blir 240 Sedan och 240 Herrgårdsvagn. Sista årsmodellen för 260-serien. 262C slutar tillverkas.
1983
Nya strålkastare (från 260) och nya bakljus på sedanmodellerna (har tidigare suttit på 264 och 244 GLE/GLT/Turbo). 260-serien slutar tillverkas. (men 265 tillverkas fortfarande för export, i mycket små serier.) Volvo 760 blir den nya lyxmodellen. En ny 5-växlad manuell växellåda kommer, M47. Alla modeller av volvo 240 heter nu bara 240 oavsett om det är en kombi eller en sedan.
1984
Sista året för 2-dörrarsmodellen 242. Sidoblinkers på framskärmarna införs. 245 Turbo presenteras -värdens första serietillverkade kombibil med turbomotor. Avgassystemet blir aluminiserat.
1985
Nya s.k lågfriktionsmotorer: B230A (förgasare) på 112 hk och B230E (insprutning) på 131 hk med minskad inre friktion och därmed lägre bränsleförbrukning. Asbestfria bromsbelägg. Sista året för turbon.
1986
Större förändringar igen: Ny motorhuv och grill, nya luftintag till kupéfläkten, ny välvd baklucka, nya backspeglar, breda svarta lister längst ner på karossens sidor, nya framstolar (samma som 740), färganpassad inredning. Ny inredning i bagageutrymmet på 245. 8 års rostskyddsgaranti. Asbestfria kopplingslameller. 265 läggs ner och ersätts av 765.
1987
Katalysatorversioner säljs parallellt med de vanliga. Katalysatormotorn B230F ger 113 hk.
1988
Alla modeller får katalysator. Katalysator blir obligatoriskt fr.o.m.88B. Förbättrade köldstartsegenskaper på motorerna. De 5-växlade bilarna får servostyrning som standard.
1989
Bakre nackstöd blir standard på alla modeller. GLE- och GLT-paket erbjuds. Paketen innehåller centrallås, plyschinredning, nackstödskuddar, elhissar fram, aluminiumfälgar, sportfjädring och varvräknare.
1990
Ny baklucka på 245, nya bakljus på 244. Airbag på förarplatsen blir tillval. Längre serviceintervall: 1500 mil. Miljövänligt rostskyddsmedel införs.
1991
ABS-bromsar finns som tillval. Ny, kraftigare vindruta. Oljebyte i bakaxeln ej längre nödvändigt. Effektivare AC med 15% mindre freon. Servostyrning blir standard.
1992
Nytt chassi för bättre komfort och väghållning. Nya framstolar med effektivare värme.
1993
AC-anläggningen blir freonfri. En specialmodell, 240 Classic presenteras för att minnas slutet av 240-serien. Den har färganpassad grill och backspeglar, lättmetallfälgar och skinninredning. Sista bilen byggs 5 maj 1993.
