Nu börjar det verkligen dra ihop sig.
Avfärden från Sverige närmar sig ruskigt snabbt, och det är nu bara 18 dagar av dryg väntan kvar, om 19 dagar exakt sitter jag på planet härifrån på väg mot ett nytt äventyr.

Det som skrämmer mig mest just nu är att jag har så fruktansvärt mycket att göra innan jag åker. Vet inte hur jag ska få tiden att räcka till. Men på nått sätt ska det gå!

Nu är det bara 8 dagar kvar tills jag ska upp till Stockholm och springa vilse dessutom, vet inte riktigt hur jag ska hitta rätt till och från ambassaden. haha, men det ska nog gå bra...hoppas jag.

Nu vet jag lite mer om vad som väntar mig när jag kommer till familjen efter de där första dagarna på skolan i New York.
Vi ska tydligen iväg på semester nästan på en gång jag kommer dit, träffa släktingar nära Canada gränsen samt en tur till Niagara fallen.
När vi är tillbaka i Colorado igen ska jag träffa lite nya vänner och få en guidad tur, gå på lite rockabillyspelningar och besöka en drive in bio. (min nya vän spelar i ett par olika band och råkar jobba på drive in bion.) Hur grymt som helst!
Nått utav banden han spelar i ska dessutom till Europa på turné om några månader, även då till Sverige, men det kan jag återkomma med i nån senare blogg, efter att jag har hört lite bättre hur de låter och när jag vet vilka datum de ska iväg, så jag kan tipsa om lite sköna spelningar.

Nu ska jag ut på en shoppingrunda med syrran iaf, å se om jag får tag på de sista grejjerna jag behöver köpa innan jag åker..

SHIT!!!! Jag åker snart till USA!! Jag ska va borta ett helt ÅR!!! Har fan inte fattat de själv än..

Idag har jag fått flygbiljetterna och tiderna för flyget. =)
Känns verkligen att det börjar närma sig avresa nu. =)

Längtar som en tok!!

25 dagar kvar tills man åker, 30 dagar tills jag anländer till familjen och 395 dagar kvar tills jag kommer hem igen.

Nu har jag äntligen fått lite mer bilder från min värdfamilj (samt tillåtelse att använda dem i bloggar och liknande) Så jag tänkte jag skulle dela med mig lite.


Det här är huset jag kommer att bo i under mitt år i Colorado


Huset ur en annan vinkel med gångvägen till entrén


Här har vi barnen jag ska ta hand om. Ayla (till vänster) Kai (i mitten) Orion (till höger)


Baksidan av huset med en konstgjord damm


Lilla Ayla ( en av tvillingarna )


Lilla Orion ( den andra i tvillingparet )

Jag ser verkligen fram emot att komma iväg nu!
Familjen känns mer och mer perfekt för varje mejl jag får.
det verkar i alla fall som att vi har väldigt mycket gemensamt!

Nu är det bara 28 dagar kvar tills jag åker =)

Nu känns lägenheten väldigt tom...
Kom precis en och köpte min älskade lilla Galaxie.
Hoppas verkligen hon får det bra hos sin nya ägare..

Kommer sakna henne som fan, men de blir nog ändå bäst såhär med tanke på att jag lämnar sköna Sverige om en månad.
Får köpa mig en ny liten orm när jag kommer hem om ett år igen..

Det är ju inte utan att man blir sur när man ser hur samhälle, myndigheter och kommun favoriserar vissa och motarbetar andra.

Kan ge nästan hur många exempel som helst bara här i kommunen, bland annat har vi en krog som hyr in sig i en av kommunens lokaler.

Där har kommunen kostat på flera hundra tusen i renoveringar.
Krogen är på två våningar och tar in ca 1000 personer - utan krav på vakter,
alltså 1000 fulla människor och inga ordningsvakter.
Men vänta det kommer mer..

Samma krog har som sagt öppet på två våningar, men huset råkar vara K märkt så från övervåningen finns ingen brandtrappa, än en gång ses det mellan fingrarna vad gäller lagar och regler. Alltså måste alla som befinner sig i byggnaden gå ut genom dörren på entréplan om det skulle börja brinna. Dock finns det fel även där, då ytterdörren går åt fel håll vilket innebär att 1000 personer måste ta ett steg bakåt för att den som står först ska kunna öppna dörren (eftersom den ska dras inåt och inte skutas ut)

Kommer till poängen med inlägget nu:
På andra sidan gatan finns nämligen en annan krog. Den råkar vara placerad på övervåningen i ett hus, dock går alla dörrar åt rätt håll (man trycker alltså dörren utåt när man lämnar lokalen), trapphuset är även det stort och flera personer kan gå i bredd nerför trappan.
Den här krogen kan ta in max 80 personer ink. balkongen.

För att den här krogen ska få ha sitt alkohol tillstånd krävs det att:
- Det finns en godkänd brandtrappa från balkongen till markplan
- Det finns minst en ordningsvakt tillhanda under kvällarna (och det oavsett om det bara sitter 4 personer och tar en öl en fredag kväll eller om det är fullsatt en spelning)
Nu måste dessutom den här krogen byta ut sin redan godkända brandtrappa p.g.a. omotiverade klagomål, om inte trappan byts ut kommer krogen mista sitt alkoholtillstånd lagom till bluesfestivalen.

Med andra ord raka motsatsen till krogen på andra sidan gatan.
Varför gäller inte samma regler alla krogar i centrum?
Är det bara för att den ena krogen råkar hyra sin lokal av kommunen?
Man kan ju faktiskt börja fundera..

Vill passa på att ge en hederseloge till den politiker som ställde sig upp för Sverige och värnade om våra traditioner häromdagen. Jag hyllar ditt mod!

Har även märkt att jag skapat en del debatt efter mitt inlägg om våra traditioner (inte så mycket här, men inlägget är publicerat på flera ställen) så jag tänkte jag skulle försöka skriva ihop en uppföljning någon dag när allt lugnat ner sig och skrivhumöret kommer tillbaka.

Nu är det förresten bara 31 dagar kvar tills jag åker, och efter det 369 dagar innan jag kommer hem igen.
Familjen jag ska bo hos verkar vara riktigt trevlig.
Dom bor i Colorado, ca 30 minuter ifrån Colorado Springs
Båda föräldrarna jobbar deltid för US Air Force, och verkar vara ganska aktiva inom det militära, vilket passar mig perfekt. Hade jag inte haft så dålig syn skulle jag inte tveka att söka in som pilot i flygvapnet.
Men nu kanske man kan passa på att träna upp sig lite medan man är borta, och gå upp dom där 6 kilona i vikt. Får ju hellre 6 kilo muskler än 6 kilo fett på kroppen om man säger så.
Hur som helst så ser jag verkligen fram emot att komma iväg även om det blir lite stressigt att få ihop allt nu innan man åker.
Vi ska tydligen spendera den första tiden i delstaten New York, med en tur till Niagarafallen och eventuellt även en utflykt till Canada.
Sen kommer det att bli resor till både Florida och L.A, dels för att hälsa på släkt och vänner men även för att jag ska få uppleva så mycket som möjligt.

Det ska bli riktigt skönt att komma iväg ett tag, men jag kommer nog ha en hel del hemlängtan. Sakna vänner och familj.. Och pojkvännen naturligtvis!
Kommer sakna mina bilar och min lilla Galaxie också.. Hon lär ju ha hunnit bli hur stor som helst innan jag kommer tillbaka. hehe

Nåja, har hur mycket som helst jag skulle vilja skriva om, men nu är det här inlägget långt nog, så det är väl lika bra jag rundar av och går och fixar med något annat istället. hehe
Det är nog lika bra, innan jag börjar skriva om något mer...

Har äntligen kommit hem efter en lång dag.
Lillasyster har haft sin studentbal idag, så det har vart mycket spring hit och dit,
med sminkning, frisyrfixande och massa annat.

Som pricken över i, när man var som mest stressad ca 40 minuter före hon skulle iväg så sprack dragkedjan på klänningen. (!)
Snacka om panik.
Det var bara att få av henne klänning fört utav (ursäkta språket) helvete och springa ner till sömmerskan på andra sidan torget.
Hon var inte ett dugg sugen på att sy i nån balklänning, men efter lite tjatande med tårar i ögonen gav hon med sig och gjorde en mycket snabb lagning av klänningen.
Den totala bristen på tid gjorde att hon inte hann sy fast innerfodret, men vi fick iaf klänningen hel igen.
Kvällen var räddad!

Resten av kvällen gick åtminstone som den skulle.
Lånade bilen av min fd granne, så att hela familjen skulle få plats och kunna åka med ner till Herrgården där balen hölls. Blev en hel del fina kort.
Snäll storasyster som man är fick man naturligtvis åka tillbaka ut till herrgården för att hämta henne när hon tröttnat på balens dåliga upplägg efter några timmar. (men klagar inte för det. köra jänkare är ju alltid trevligt!)

Så nu sitter jag och funderar på vad jag ska göra härnäst, städa/sortera och packa eller helt enkelt bara gå och lägga mig,
Imorgon kommer bli en lång dag igen med en hel del jobb.

Måste lämna tillbaka bilen ganska tidigt imorgon också, så att den är tillbaka innan nästa person kommer för att låna den. =)

Känns rätt bra att kolla ut genom fönstret och slippa se min skrothög för en gång skull,
när jag kommer hem från USA ska jag se till att ha råd att skaffa en egen jänk.
Det ser så mycket trevligare ut på parkeringen.

Är arg så jag sitter ta mig fan och skakar just nu..
Det finns inte många saker som har den effekten på mig då jag allt som oftast är kolugn och näst intill aldrig bli arg överhuvudtaget.
Men folk som är otrevliga och spydiga mot mig när jag i FLERA ÅRS TID bett snällt om att få tillbaka pengar jag lånat ut, då brister fan humöret.
Tänk att man ska behöva ta till drastiska metoder för att få tillbaka pengar man så snällt lånat ut till så kallade vänner i nöd.
Nu tänker jag inte vara snäll längre. Får jag inte mina pengar så blir det värst för dom själva, för då tänker jag fan anmäla dom.
Tänker inte lämna Sverige med skulder att inkassera. Och jag tänker definitivt INTE låta dem komma undan med mina pengar när dom beter sig som svin mot mig.

Nu har jag fan fått nog!

Kallsvettig och skakis.

Har precis haft mitt första samtal med en värdfamilj i USA.
Hur trevlig som helst att prata med..
Gick mycket bättre än vad jag hade väntat mig..

Dock hade jag inte väntat mig att Boston kontoret skulle ringa upp mig typ 2 sekunder efter att jag lagt på, för att fråga om jag ville ha den här familjen. Tänkte jag kunde ha fått nån dag på mig att fundera iaf.. Men men, Jag ska till Colorado i ett år =)
Just nu känner jag att jag har nog aldrig varit så rädd, nervös och stressad förut.
Dom vill att jag åker den 12 Juli!
Innan dess ska jag få råd med visum, flyg, försäkring, linser för ett helt år, jag ska sluta snusa, få lägenheten uthyrd, skaffa en ormvakt och inte minst få ihop närmare 15000:- för att täcka alla kostnader.
PANIK!!!!!!
Har förberett mig ganska rejält på det här, men jag trodde inte det skulle gå riktigt såhär fort

Shit asså!!! Totalt livrädd är jag just nu....

Så vad kan passa bättre än att hylla vårt kära fosterland med nationalsången i dess fulla form?

Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord
Du tysta, Du glädjerika sköna!
Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord,
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna,
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.

Du tronar på minnen från fornstora dar,
då ärat Ditt namn flög över jorden.
Jag vet att Du är och Du blir vad du var.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden,
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.

Jag städs vill dig tjäna mitt älskade land,
din trohet till döden vill jag svära.
Din rätt, skall jag värna, med håg och med hand,
Din fana, högt den bragderika bära,
Din fana, högt den bragderika bära.

Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd,
för Sverige, den kära fosterjorden.
Jag byter Dig ej, mot allt i en värld
Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden,
Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden.

Sitter här med tårar i ögonen. Inte för att jag är ledsen eller har skadat mig, inte heller för att det hänt mig personligen någonting, utan av kärlek till ett förlorat land.

Jag är patriot. Jag älskar mitt hemland mer än något annat. Jag har länge varit stolt över att vara Svensk, men de känslorna börjar allt mer avta. Sverige är inte längre ett land eller en nationalitet att vara stolt över.

Våra gamla seder som vi så troget värnat om, börjar långsamt förgöras för att ersättas med nya. Man blir kallad rasist och främlingsfientlig, om man skulle säga vad man tycker. Man blir utpekad, hånad och slagen för att vara svensk mer eller mindre, för att man värnar om sina traditioner. Vart är Sverige på väg?

Våra fina traditioner försvinner alltmer för varje år som går. Skolavslutningar får i många kommuner inte firas i kyrkan, vi får inte sjunga nationalsången eller använda svenska flaggan. Dom tycker att vi ska byta ut våra fina svenska psalmer som den blomster tid nu kommer, som i min mening hör till skolavslutningen.

Mördare släpps på fri fot efter alldeles för korta straff, för att det är synd om dom, allt medan våra svenska soldater är ute och strider för en bättre värld utan att få så mycket som ett tack för det.

Tårar rinner bokstavligen ner för mina kinder bara av att sitta här och skriva och tänka på allt som sker.

Sverige är näst intill unikt för att ha undvikit krig på så lång tid, men det här kommer inte att hålla i längden.

Förr eller senare kommer tålamodet att ta slut.

Dom kränker våra seder och traditioner, kallar oss för rasister och använder sig av diskrimineringslagen som argument för varje förändring som görs. Men vem är det egentligen som blir diskriminerad? Gäller inte diskrimineringslagen oss lika mycket som alla andra? Varför är vi och våra traditioner så mycket mindre värda?

och nu vill dom byta ut vår flagga...
(vet dock inte hur mycket i detta som är sanning, men bara att överväga det anser jag vara ett hån mot Sveriges befolkning. Speciellt eftersom argumenten till detta är att Sveriges flagga anses vara rasistisk p.g.a att ’’främlingsfientliga’’ grupper använder sig av vår flagga som symbol, men på vilket sätt skiljer sig de från resten av världen och liknande grupper i andra länder? Ett annat argument är att vår flagga inte representerar vår nuvarande befolkning. Vad har vår nuvarande befolkning med våra traditioner att göra? Finns det överhuvudtaget något annat land i världen som bytt ut sin flagga på grund av att de fått en mer mångkulturell befolkning?)

” I den massiva propaganda som förs för att öka acceptansen hos svenskarna för ett utbyte av flaggan mot en mer ”mångkulturellt” präglad sådan sparas inga medel. Nu ger sig den sannolikt svårt politiskt korrekta konsthantverks gruppen S-U-B på tilltaget att föreslå olika alternativ till en ny svensk flagga, en flagga som bättre skall representera ”den nuvarande befolkningen”.

Jag tror inte att det någonsin kommer att bli bättre i Sverige. Snarare tvärtom, jag tror att förr eller senare kommer bägaren att rinna över och då kommer det att bli krig på blodigt allvar i Sverige.
Sverige må ha klarat sig utan krig i många år, men jag tror bara det är en tidsfråga innan det händer här liksom det redan händer i resten av världen.

Fortsätter utvecklingen i den här riktningen tänker jag inte stanna kvar i Sverige.
Vad har man för glädje av att bo i ett land där man ständigt blir utpekad som rasist, viska sina tankar för sig själv, där svenska medborgare inte har något att säga till om. Ett land som styrs av svenskfientliga politiker som stryker varandra om ryggen, ett före detta stolt land som tappat all sin glans.

Varför ska vi ändra våra svenska traditioner för att anpassa oss efter de som kommer hit, när det borde vara tvärtom?

Ber om ursäkt om jag låter alltför rasistisk, det är inte min mening, och det är inte invandringen eller invandrarna jag vänder mig mot. Det här är helt och hållet mina tankar och dom riktar sig i huvudsak mot de som idag styr mot land mot undergång.
Jag vet i alla fall att jag en dag kommer att lämna Sverige och som det ser ut just nu blir kommer den dagen ganska snart. Jag kan inte leva i ett land på väg mot undergång, det tär alldeles för mycket på kroppen, psyket och min stolta själ.

Feel free to leave comments and tell me how you think of it. I'm open for discussion, but now you know how I think.

Over and Out..

Har haft några sköna timmar i solen idag igen, men kan ändå inte låta bli att deppa lite..
Missar AC/DC live i år igen...
Skillnaden den här gången är att jag faktiskt har HAFT i biljetter till dagens spelning, men oturen gör sig ju som alltid påmind, och mitt ex krävde naturligtvis att få tillbaka båda biljetterna..

Så just nu känns det som att jag aldrig kommer att få se AC/DC live.
Men får väl nöja mig med att ha LP samlingen näst intill komplett iaf..

Nu ska jag fortsätta deppa en stund till.

Ha det!

Tröttare än tröttast är jag! Idag igen...

Sov bort nästan hela dagen igår, så jag kunde ju naturligtvis inte somna i natt.

Tror klockan var 5 innan jag somnade i tron att jag skulle få sova till 11 tiden åtminstone,
men Icke då!
Halv åtta ringde chaufförsfan å sa att nu åkte han minsann från Säffle, så om en kvart ville han lasta pallhelvetena här i Åmål.
(har hjälpt farfar med hans företag i några dagar, så han lämnade naturligtvis mitt nummer till fraktbolaget så att de kunde ringa innan de kom)

Inte mycket sömn fick man, men men.. solen skiner och det har varit sommar på riktigt hela dagen!

Under resten av dagen har jag hjälpt mamma en del, kört ett lass med skräp till soptippen, försökt hitta studentpresent till syrran och hämtat minisyster på dagis.
Annars har dagen varit ganska lugn och skön..

Nu ska jag bara försöka hålla mig vaken några timmar till, så jag får sova ordentligt i natt!

Imorgon ska jag bara ligga och steka i solen hoppas jag, känner att det behövs om man ska slippa blända hela befolkningen med mina vita ben. haha!

Hade en grymt kul kväll igår tillsammans med goda vänner.
Det blev en improviserad fest hos mig och jag tror aldrig jag har skrattat så mycket någonsin förut.

Efter att nästan ha blivit ovänner och startat slagsmål pga ett ganska långt samtal om krig och svenska soldater i Afghanistan så lättade stämningen upp rejält. (Kan ju tillägga att vi tjejer inte hade riktigt samma syn på saker och ting som de två killarna som var med och diskuterade.)




Det är ju tur man har vänner som bjuder på sig. HAHA!


Galaxie verkade oxå trivas med kvällen. Hon ville inte alls in i terrariet efter att ha vart med på partyt en stund.

Har dessutom fått ormvakt under mitt år i USA nu =) =)
Mike är väl lite småskeptiskt, så det är tur Johanna bestämmer. Hehe,
Tror hon kommer få det bra där hos dem medan jag är borta =)
Det bästa av allt är att jag slipper sälja min lilla bebis nu =)

Efter att ha vart på världens bästa krog (The 50's) gick vi en sväng på stan, där vi bara var tvungna att retas lite med snuten.



Fick tyvärr inte med allt på kort, så överväger om jag ska bära på mig en dold kamera som fångar allt kul som händer när vi är ute.

Det blev även lite efterfest hos mig med erotisk dans, striptease och många skratt.
(just dom bitarna lägger jag inte upp på bild här av hänsyn till mina vänner)
Men jag har fått den briljanta idén att skaffa en strippstång sen när jag kommer hem från USA. Haha!
Tror det kan bli ett kul tillägg på festerna.

Har fått en skit frän idé till ett projekt med BMWn också!
Vill inte avslöja den än, men jag tror det kommer bli klockrent!
Nästan så att man får hemlängtan från USA redan, hahaha!

Men men, nu blir det hem till mamma en sväng och fira mors dag,
Sen ska jag till Säffle och hämta alla saker som min pojkvän har kvar hos sitt ex.

Fan vad grinig jag blir!
Har man avtalat en tid, så anser jag att man ska försöka hålla den tiden.

Fick ett mejl igår (torsdag) om att en familj i Duluth, GA ville ringa och prata med mig idag (fredag)
vid tvåtiden (Atlanta tid), alltså någon gång mellan åtta och nio Sverige tid.
Hade förberett mig ordentligt, skrivit ut frågor som jag tänkt ställa till familjen, och gått runt i lägenheten större delen av dagen och pratat engelska högt för mig själv, för att inte få för mycket hjärnsläpp i telefon och inte kunna prata. Har dessutom varit hysteriskt nervös hela dagen.
Från och med kl 7 har jag gått runt med telefon i handen och pappren med frågorna och den andra nödvändiga informationen max en meter ifrån mig, knappt så att jag har vågat lämna lägenheten för att gå och handla (med rädsla för att dom skulle ringa när jag satt i bilen, med tanke på att den väsnas väldigt mycket nu när ljuddämparna saknas)

Klockan sju:trettio ringer det! Vågar knappt titta vem det är, men till slut svarar jag och märker till min besvikelse att det inte är familjen. Det är en vän som bjuder hem mig på grillat och öl. Tackar nej, men säger att jag kanske kommer bort en sväng efter att familjen ringt vid åtta tiden.

Klockan blev åtta, nervositeten stiger
Blir helt stel i hela kroppen av nervositeten så fort telefonen piper till.

Klockan blir nio, fortfarande inget samtal
(blir osäker på vilken tidszon dom bor i, och blir ännu mer nervös för att dom kan ringa precis när som helst)

Klockan nio:femton ringer telefonen igen, det är inte familjen den här gången heller, utan farmor som undrar om de hört av sig ännu.

Klockan blir tio, fortfarande inget samtal från USA. (Dubbelkollar mejlen så att dag och tid stämmer, dubbelkollar min profil för att se så att mitt telefon nummer är rätt) blir ännu mer nervös..

Klockan elva.... Still no call... Börjar bli lite smått irriterad!

Klockan tolv, dubbelkollar allt en gång till, då jag ännu inte fått något samtal, och börjar bli ganska frustrerad, men nervositeten börjar åtminstone avta något..

Klockan ett har jag fortfarande inte hört något från dem. Är vid det här laget väldigt arg och frustrerad över att dom bokat upp hela min kväll utan att höra av sig.
Skickar ett mejl till familjen och frågar om det hänt något eftersom dom inte har ringt..
Nervositeten har nu försvunnit helt.

Klockan är nu två, och jag ger upp och går och lägger mig.

Tycker det är väldigt dålig stil att boka en tid för ett telefonsamtal och sen inte ens höra av sig.
tycker dom kunde försökt höra av sig i ett mejl eller liknande om dom fått ändrade planer, men nej då, ingenting har jag hört..
Kunde ha grillat och umgåtts med goda vänner under kvällen, om de ringt på utsatt tid, men nu är hela fredagskvällen förstörd, för att jag gått runt i cirklar i lägenheten och väntat på ett samtal som inte kom.

Det ska bli intressant att se vad dom kommer med för ursäkt sen, om dom svarar på mejlet.
För någon form av ursäkt vill jag ha!

Men men, It's their loss, not mine!

Min vanliga otur att det blir nått sånt här.. Haha!

Nu är dom officiellt sena med att ringa..
Dom skulle ha ringt för Minst en timme sen (är lite osäker på vilken tidszon dom tillhör, men klockan bör vara åtminstone tre hos familjen i USA nu och dom skulle ringa vid två tiden)

Kan ju säga att man blir ju knappast mindre nervös av att vänta såhär....

Hoppas att dom ringer snart!
Har ingen lust alls att sitta här hela kvällen å vänta på ett telefonsamtal..