Skulle egentligen inte åka till garaget denna sena kväll, men en sprucken topplockspackning på tjejens bil kom och påkallade min uppmärksamhet. Ta mig till ditt garage, menade den....och laga mig, kan jag också tänka mig ingick i önsketänkandet.

Engelsk bil...nja, jag vet inte jag... Tjejen körde i alla fall följebilen och efter tre stycken stopp längs vägen kom vi i alla fram fram till slut.

Hade börjat vänja mig nu, efter drygt två års tråkningar från tjejens sida om hur liten och hur ful min Camaro är. Ful i lacken, missanpassade karossdelar...listan kan göras lång. "När ska du egentligen göra klar bilen??!!" går som ett mantra i mitt huvud hela tiden...hon låter mig inte slippa undan.

När jag startade Camaron och backade ut den ur garaget, för att kunna köra in hennes bil, så slogs jag av tanken att det här är faktiskt första gången hon hör bilen med motorn igång ! Jag kan alltså bevisa att den faktiskt fungerar !

Tittade i backspegeln och såg ett leende sprida sig över hennes ansikte...sådärja tänkte jag, mer elakheter på gång !!?? Körde ut en bil till... med över 800 pigga hästkrafter - nu sprang hon raskt åt sidan..

Några minuter senare när jag skulle köra in Camaron igen hittade jag henne sittande i passagerarsätet..Nu vill jag åka med sa hon. Vad jag inte förstod var att hon bara menade metrarna fram till garageporten och in i garaget...

I med ettan och full fart framåt med hennes röst i höger öra "-vem behöver gå på Gröna Lund när man kan åka Camaro istället!"

Tråkningarna upphörde den kvällen och nu får jag absolut inte sälja Camaron och den är plötsligt en ganska fin bil....ha ha! Men hon kunde förstås inte låta bli att flika in att man ju kan ju t.om. styra med den nu.