Bloggfunktionen på Garaget är inte längre aktiv, men alla tidigare inlägg finns kvar att läsa på respektive användares sida. Nya inlägg hänvisas till forumet.
Tänker tillbaks.
24 februari 2016
1067
Tänk att ibland känns det som att åren springer iväg. Samtidigt som åren känns som en evighet sen så känns det också som att det var igår..
2013 tex. VILKET HEMSKT JÄVLA ÅR!!
Jag är ändå stolt över mig själv när jag ser vad jag gjort. Inom loppet av några månader vändes livet TOTALT.
Körde år helvete med amazon och fick ta mig upp ur den skiten vare sig jag ville eller ej. När jag något sånär repat mig från det blev jag dumpad av bästa vännen 50 mil hemifrån, ensam sjukt ledsen och sårad. hoppandes på kryckor i halkan med massa pakning att bära, utan pengar eller biljett hem och utan att känna en jävel..
I samma veva åkte en av de bästa människorna som finns i mitt liv på en hjärnblödning och hamnade i koma, när han skulle vakna (om han över huvve taget skulle göra det) var en fråga ingen ville ställa.
Jag blev samtidigt antagen till skolan och flyttade vind dör våg till "norrland" utan att veta om jag över huvudtaget skulle kunna gå ordentligt efter rehab. Kände inte en enda människa där heller.
Till råga på allt så kämpade jag förutom med smärta i kroppen med ett krossat hjärta som var så trasigt att jsg ofta bara ville ge upp allt.
NU: När jag ser tillbaks på allt så kan jag till och med le.
Jag kan trots olyckan leva ett relativt normalt liv.
Vännen som lämnade mig har jag förlåtit och vi har till och med börjat umgås lite smått igen.
Vännen som fick hjärnblödning repade sig mirakulöst och är åter igen solskenet i mitt liv!
Jag klarade trotts svårigheter av skolan och är 1000ggr rikare på erfarenhet. Lärde känna nya vänner där uppe och vidssa kommer jag nog ha kvar livet ut.
Hjärtesorgen har jag kämpat med i flera år och känner fortfarande sorg/besvikelse i mellanåt men är ändå så himla glad och tacksam för det jag har nu! :)
Så hur jävligt livet än är ibland så tar man sig ur det. Jag tror också det är nyttigt att tänka tillbaka så här och inse att fan, jag är rätt bra. Jag är en stark person som fixar det mesta! ;)
Men nog om det!
Nu siktar vi mot nya höjder och himlen har ingen gräns!
Jag ser fram emot livet som bilsadelmakare, custom tös!
Puss!
//Miss D.
2013 tex. VILKET HEMSKT JÄVLA ÅR!!
Jag är ändå stolt över mig själv när jag ser vad jag gjort. Inom loppet av några månader vändes livet TOTALT.
Körde år helvete med amazon och fick ta mig upp ur den skiten vare sig jag ville eller ej. När jag något sånär repat mig från det blev jag dumpad av bästa vännen 50 mil hemifrån, ensam sjukt ledsen och sårad. hoppandes på kryckor i halkan med massa pakning att bära, utan pengar eller biljett hem och utan att känna en jävel..
I samma veva åkte en av de bästa människorna som finns i mitt liv på en hjärnblödning och hamnade i koma, när han skulle vakna (om han över huvve taget skulle göra det) var en fråga ingen ville ställa.
Jag blev samtidigt antagen till skolan och flyttade vind dör våg till "norrland" utan att veta om jag över huvudtaget skulle kunna gå ordentligt efter rehab. Kände inte en enda människa där heller.
Till råga på allt så kämpade jag förutom med smärta i kroppen med ett krossat hjärta som var så trasigt att jsg ofta bara ville ge upp allt.
NU: När jag ser tillbaks på allt så kan jag till och med le.
Jag kan trots olyckan leva ett relativt normalt liv.
Vännen som lämnade mig har jag förlåtit och vi har till och med börjat umgås lite smått igen.
Vännen som fick hjärnblödning repade sig mirakulöst och är åter igen solskenet i mitt liv!
Jag klarade trotts svårigheter av skolan och är 1000ggr rikare på erfarenhet. Lärde känna nya vänner där uppe och vidssa kommer jag nog ha kvar livet ut.
Hjärtesorgen har jag kämpat med i flera år och känner fortfarande sorg/besvikelse i mellanåt men är ändå så himla glad och tacksam för det jag har nu! :)
Så hur jävligt livet än är ibland så tar man sig ur det. Jag tror också det är nyttigt att tänka tillbaka så här och inse att fan, jag är rätt bra. Jag är en stark person som fixar det mesta! ;)
Men nog om det!
Nu siktar vi mot nya höjder och himlen har ingen gräns!
Jag ser fram emot livet som bilsadelmakare, custom tös!
Puss!
//Miss D.
