Redan som liten när jag tittade ut sa morsan att precis allt kom att hamna upp och ned och på lut!
Jag hade rätt stora problem att veta hut!

Det började redan på vägen från BB med en ut i trafiken rusande bock. Det blev 20 bilar inblandade i en stor seriekrock.
Farsan fick sig en nock, jag och morsan klarade oss rätt skapligt dock.

När jag vid fyllda ett 1år ramlade farsan ner från en stege och fick föras till sjukhus på bår. Morsan skällde ut han för sin mesighet för han hade bara några små skrubbsår.

Farsan hade många bilar i sin skara. Ganska många av dem var Fordar och inte sådär underbara.
Varför de flesta av dem var smällda, på det kunde han aldrig svara.

Vid fyllda fem satt jag där enligt morsan med ett flin!
Jag hade precis lyckats förstöra våran fina tvättmaskin!
Att kasta in målarfärg gjorde varken kläder eller maskin invändigt speciellt fin.

Det fortsatte mest på detta sätt.
Jag gjorde det inte för mor och far så lätt. Att jämna garaget med marken var vid 7 år var inte kanske riktigt rätt!?
Farsan jagade mig flera varv runt huset med ett grillspett.

När man blev tonåring började jag ha damer på mitt rum, att jag även hade morsans vänner i sängen gjorde situationen lite urspårad och dum. Ja inne på mitt rum kunde det hända mycket flum! När morsan hittade mormors trosor i sängen min blev hon ganska stum!

Dagen jag tog körkort gick det inte som smort! Tyvärr kvaddade jag bilen på väg hem, det skedde ganska så fort!
Till och med farsan tyckte jag var en riktig lort.
Att jag kvaddade första bilen snabbare än han ser jag som ganska stort.


Nu sitter jag här med öronsus.
Ungarna mina har snott mina öl och skapat sig ett rus, sen sprängde de hela vårat hus!
Vet inte vem de kan tänkas fått sina idéer ifrån att hitta på dyliga bus!?