Tro mig jag har en hel del att säga i detta ämne! Jag tror faktiskt att alkohol kan lösa många problem, men misstolka mig inte ännu. Jag tror alkohol kan vara en problemlösare på en kortsiktig period. Men ska man använda alkohol som problemlösare under en längre period så får du oftast fler problem än vad du löser! Som sagt så talar jag från egen erfarenhet! Låt mig säga så här. Jag tycker inte om att prata med kända personer om mina problem, typ psykologer och efter att ha haft dom som jag trott var mina vänner som dom jag litat på mest. Så efter en hel del svek så har jag problem att lita på i princip alla, vilket inte är alltför bra när man behöver nån att tala ut med. Men hur som helst så är alkohol en bra problemlösare under en kortsiktig period, men använder du den som lösning på problemen under en längre period så har du i regel ådragit dig ett allvarligt beroende vilket inte är bra alls! Men antidepressivmedicin tar åtminstone någon månad på sig innan den har någon som helst effekt medans alkohol verkar omedelbart, även om det bara håller i sig över kvällen men den kvällen slipper du åtminstone alla problem! Men alkohol har även sina baksidor i visa fall t.ex. rattfylla, misshandel, sexuella övergrepp och vissa personers död! Så jag rekomenderar inte alkohol som en långsiktig lösning, men jag säger bara att uttrycket alkohol löser inga problem inte stämmer. Men alkohol ställer förmodligen till dubbelt så många problem som den löser.

Och som sagt tro mig! Jag är väldigt ned gången och dom vänner jag trodde jag hade har svikit mig, och mina riktiga barndoms kompisar har flyttat, så ensam kvar här står jag med en depression ett alkoholproblem och en massa andra problem! Men än så länge är det inte en ordentlig depression utan bara förstadiet, men det kan fort förvandlas till en riktig depression och jag är glad över att ha fått några signaler om att den är på väg denna gången. För förra gången mådde jag hyfsat bra och mådde jäkligt dåligt en dag men sedan mådde jag bra igen, en typ en månad senare så mådde jag helt plötsligt skit igen och när jag mådde dåligt för andra dagen i rad så tog jag hjälp av kuratorn då jag fruktade för mitt liv! Men det löste sig till slut efter ca 1 halvår. Men som sagt denna gången har jag fått märka av att depressionen är på väg utan att vara helt inne i dem på en gång. Men denna gången är jag riktig orolig då jag dragit mig från att söka hjälp och dagtid visar jag inget tecken på att må dåligt utan det är på nätterna det visar sig riktigt tydligt. Och det känns som om mina tankar riktigt spårat ur denna gång, så av denna anledning börjar jag bli riktigt orolig, då jag känner att jag börjar tappa kontrollen över mig själv!