Har haft en helt värdelös helg.
Har bråkat en del med pojkvännen på sista tiden så i fredags
gjorde han slut eftersom han inte orkar bråka mer. Kan inte säga att jag inte
förstår honom. Jag vill inte heller ha det så här men jag tycker man ska prata
om det först i alla fall innan man bestämmer sig för att göra slut efter tre år..
Men men. Saken blir inte bättre av att han säger att han fortfarande älskar mig och vill vara tillsammans med mig heller när han ändå gör slut.. blir rejält förvirrad då :P Men gissar att det är såhär det är ibland. Igår va han i alla fall hemma och pratade med mig lite och sa att det blev bäst så här tills vidare så nu har vi gjort slut med varandra. Det som är jobbigt är bara att jag fortfarande älskar honom och han samtidigt fortsätter att säga att han älskar mig, inte kan vara utan mig, fortfarande bär sin förlovningsring och skickar sms där det står att han alltid vill vara min.. Nej herre gud, det här är inte lätt..
Nu fick jag ett till sms från honom ser jag. Blev skit ledsen igår och började grina massa så han stoppade ner mig i sängen innan han gick och skickade ett sms när han kom hem till mamma sin och frågade hur det var med mig som jag inte orkade svara på. Känns inte som att jag vill göra det här lättare för honom genom att säga att allt är bra när det inte är det. Vet inte ens om jag kan träffa honom just nu eftersom det känns som att jag gör allt lättare för honom när jag bara fortsätter vara hans vän utan att visa honom att jag är sårad. vet inte hur jag ska klara mig utan honom nu när allt redan var så jävla jobbigt efter pappas död redan innan han gjorde slut.. suck ibland är det inte lätt..