Jul... Glädjenshögtid? Ja faktiskt.

Dom flesta tycker att julen är glädjens högtid. Och det med all rätt. Min jul blev speciel kan man ju minst sakt säga....

Min son föddes idag... 03.40 var allt över. Han var ute hela 49 cm lång och 3350g tung. Speciel känsla som sprider sig i kroppen. MYCKET speciel. Både lycka och sorg. Glad som solen över att ett barn har blivit till men förtvivlad över att inte veta.

Historin är att Mamman är mitt ex. Vi hade varit tillsammans under 8 måndaer och det gick både upp och ner. Tillslut slog vi upp och lugnade ner oss lite. Men efterhand så kom känslorna för henne igen. Vet idag inte riktigt om det var verkliga känslor eller bara begäret efter att ha henne.

Men som dom flesta andra gamla par fortsatte vi ha sex ett tag efter vi slog upp. Det resulterade till sist i en pinne som visade possitiv.

Det vände min värld upp och ner. Ni som läste mitt förra inlägg vet att jag spelade en hel del. Detta hjälpte inte. Jag ville skärma av världen. Men där satt jag.. Jag som inte ens var säker på att jag ville ha barn.
Men medkänslan för henne så kunde jag inte mer än säga att jag inte ville. Kunde inte tvinga henne att göra abort eftersom det i sin tur KAN leda, dock lite men risken finns, till sterilitet.
Jag är dock glad över att det är hon som är mamman. Riktigt mammig tös e hon.

Kan verka som en oskänslig jävel nu men jag ville verkligen att hon skulle få missfall. Åtminstone i början. Men efter hand så växte sig känslan starkare och till sist slutade jag upp en natt och kände en känsla i kroppen.. "shit jag hade verkligen blivit besviken".

Det är idagen läge int ehelt 100% säker att det är mitt. För det visade sig att det fanns en annan kille inom tidsramen för när hon blev gravid. Men det får bloodproverna utvisa.

Nu när jag väl fått skrivit av mig lite återstår bara en sak. Var ska jag hitta en sportig Barnstol i svart med röda detaljer? :P Lustigt hur man tänker ibland...