I denna bloggen tänkte jag ta upp ett ämne som jag är hyfsat säker på att alla här har upplevt nån gång, vissa värre än andra.
Jag själv är en sån person som gärna testar gränserna och så även vad det gäller min egen trötthet, lite för att se vad jag pallar och hela tiden försöker jag flytta gränserna längre bort.

För en massa år sedan så fick jag och två polare för oss att vi skulle ta en 24 timmars raggarrunda, för säkerhets skull körde vi bara med en bil men det slutade med att jag 28 timmar efter jag lämnade hemma återvände efter att ha kört nästan 28 timmar, blev ju lite tankstopp, rökpauser, matpauser mm. Jag vart lite lagom trött då men efter ett par timmars sömn var jag på väg till vårmönstringen i Malmö.

För inte fullt lika många år sedan var och och hjälpte lite folk med att polera bilar inför Elmia, poleringen år ju av naturliga skäl nått av det sista som görs på bilarna. Jag började polera på söndagen tror jag, efter x antal timmar, två pizzor och en massa energidryck senare så tittar jag upp från en av bilarna och ser en lackerare med påsar under ögonen i stil med matkassarna som bärs ut från Ica dagarna innan jul, han tittar på mig och frågar "Börjar det bli lite moshigt nu?" Min enda tanke var, hur fan står du upp och vad du än tar för att klara det så dela med dig. Det går även illvilliga rykten om att jag vid detta tillfälle skulle ha varit så trött att jag förväxlat en cola burk med mitt polermedel, inte så att jag polerade bilarna med cola utan jag tog burken ur kylen, skakade och ställde tillbaka den när jag konstaterat att det inte var mitt polermedel......detta rykte tror jag är väldigt osant.

I mitt förra arbete blev det ett par tillfällen att också testa gränserna lite, bland annat vet allas vår Ichi om ett av dessa tillfällena, efter att ha varit igång i 36-37 timmar så höll jag på att somna stående i baren på det numer nerbrända stadshotellet i Eskilstuna.

Vad jag vill ha sagt med detta är jag väl inte helt klar över, är inne i ännu en period med mycket som häner och vila är återigen åsidosatt, men för er som fått för er att ni ska lära känna mig, bli inte förvånade om jag ger mig in i sömnlösa tokprojekt framöver.