Då sitter man här hos föräldrarna, i deras soffa och skriver. Mor och Marika bökar i köket. Far står och diskuterar vid sidan om. Katten springer runt på golvet och busar med ett långt snöre. Luften är ljuv. Det doftar mat. Kan inte precisera mig, men vad det än är så får det magen att slå en knut på sig själv av hunger.

Tidigare idag så blev fälgarna sålda. Det hela gick så fort så jag hann inte ens skicka med hjulmuttrarna som jag köpt enkomt för lättmetallfälgarna. De kom i en svart Mercedes. Några glada ynglingar, i våra åldrar. Jag och Marika hann inte ens komma hem till mina föräldrar för att leta fram fälgarna ur gömmorna, utan vi möttes nedanför byn och de följde efter sista biten.
Bar ut dem gjorde de också.
Betalade. Kvitto skrev. Lite glada leenden. Och med ens var de på väg igen, 20 mil enkel resa.
Ja jisses.

Funderar på att sätta ut Fondmetallfälgarna på blocket nu när man redan är varm i kroppen. Inte för att man får ens i närheten lika mycket för dem som jag fick för JP-fälgarna, men det är väl lika bra att sälja dem också när man ändå ska göra sig av med ja - allt det andra, inklusive bilen?

Hursomhelst.
Snart är det mat som sagt.

Fyller år idag också förresten.. :)