Allt är precis som vanligt. Dagarna innan började magen krångla, i tecken på nervositet. Var ju till akuten och serdemera Hälsocentralen häromveckan - ett totalt meningslöst besök skulle det visa sig - för att få reda på just vad det var för fel på mig.
150 spänn bara för att få höra att man skulle äta "rätt"?
Men om man redan äter rätt då?
Ingen utredning fick man. Bara lite kläm på magen och sen ett par goda råd, sen var det bara att gå hem. Menmen.

Med tiden har jag lärt mig hur min mage fungerar i stället. Och tydligen är den nervös - förmodligen inför det stundande bilköpet senare idag - medan resten av kroppen inklusiven hjärnan känner sig relativt avspänd lustigt nog.
Mer eller mindre i alla fall.
Natten innehöll diverse mardrömmar. Det var bilar som körde av vägen, säljare som var oseriösa och direkt otrevliga. Det var som att jag skulle titta på en bil som inte ens fanns. I stället blev det i drömmen att jag tittade på en Suzuki K50, och blev rätt nöjd med vad jag såg.
Skönt jag vaknade.

Så nu sitter man här. Väntar. Surfar lite på internätet. Tittar på en dålig film på föräldrarnas tv med Marika, medan föräldrarna själva ligger och sover. Visst sitter man och hoppas på att bilen vi snart ska titta på, är vad man vill ha. Men samtidigt så är det inte den första vi åker och tittar på, och förmodligen inte den sista.
Intressant, som sagt, på min ära.

Älskar min Marika :)