Om man fram till idag vaknat med ett leende på läpparna så får jag väl säga att jag avvek från det idag, det var dags att åka hem och allt jag såg framför mig var en lång dryg resa bort från det paradis man kände sig hemma i. Av någon anledning var jag seg idag och stressade inte precis med något. Vädret var väl inte på topp idag men det var å andra sidan bara gott för tänk om man behövt lämna stället med 29 grader på termometern och och en molnfri himmel, det hade varit überjobbigt. Innan den sista måltiden passade jag på att göra i ordning bilen inför avfärden, det blev byte av hjul, koll av oljan, lasta in all packning, hjul, spänna fast allt och mjuka upp chassiet för en någorlunda komfortabel resa. Allt betades av i rask takt då man börjat få lite rutin på det hela, en mutterdragare och en bra domkraft har varit mina bästa vänner vid arbeten som detta ett bra tag nu.

En stund senare är jag klar med bilen och det är dags för frulle, det smakade såklart extra gott nu när man jobbat lite innan men nog var det vemodigt. Jag visste att jag hade en del tunga saker att komma hem till och det lockade ju inte precis, nåja vi betade av frukosten och fortsatte mätta och belåtna att göra oss i ordning inför avfärd. Nu var det packning av alla grejor och en lätt rensning av rummet så att det såg anständigt ut. Allt löper på smidigt och strax är vi klara även med det.

Det är dags att tacka för oss och göra rätt för oss, vi visar såklart vår uppskattning för det fina boendet och det alltid så glada värdparet. Årets upplaga har absolut uppfyllt våra önskemål. En sak som vi saknar här är internetaccess och vi har ett par gånger pratat om att vi skulle släpa ner en accesspunkt så att man kunde få en lina till den bärbara, småpengar men kanske något familjen inte tänker på. I övrigt så har inte vi saknat något vad jag vet. Boendet är verkligen prisvärt och kostnaden är för låg enligt mig, en prishöjning har inte gjorts på flera år så det kommer väl snart, det kommer jag inte att opponera mig mot alls. Kalla halvliters Bit´s i källaren för en Euro stycket är lite grädde på moset för folk som gillar B-vitamner.
Bilarna är nu färdiga på alla vis, rummen är tomma och vi har tackat för oss ordentligt, det är nu dags att köra, vi börjar med en kort tur bort till Döttinger Höhe för att fylla upp våra tankar och kanske hitta någon rolig pryl, utbudet på macken har ju inte precis minskat då dom i år byggt ut en 35% där inne och fixat till ett gäng extra pumpar på utsidan. Det hela är raskt avklarat och vi sätter GPS:n på att köra oss norrut mot nästa mål för dagen. Vi rullar ut och passerar diverse ställen runt banan, det blir liksom ett tyst adjö till alla ställen och minnen från årets men även andra års händelser. Ganska snart är allt passerat och vi är ute på nya äventyr. Vägen vi valde idag har jag inte kört förut men det var helt klart vackra småvägar vi körde på, vyerna är ju som vanligt ruskigt trevliga och vägarna slingrar sig precis lagom. Regnet har tilltagit lite grand men det får vara ok, det är ju inte frågan om någon störtflod precis.

Dagens första etapp var Bochum och lite närmare bestämt motorsporttillbehörsfirman Sandlter, tanken var ju att åka förbi på vägen ner men det passade inte riktigt tidsmässigt och dessutom var Tobbe inte med ner på torsdagen utan åkte en dag senare. Resan till Bochum var smärtfri men sedan blev det allt lite knivigare då vi saknade adressen till stället. Efter ett tag hittade vi en mack där vi hoppades få hjälp. Killen i 30 årsåldern hade aldrig hört talas om stället och telefonkatalogen skröt minsann inte om något Sandtler… Efter kanske 20 minuters letande av oss båda hittade vi det och tog reda på adressen. Det var inte så långt bort men det visade sig finnas en massa vägarbeten och enkelriktade gator som strulade till det för oss, nåja till slut var vi minsann framme vid ett högst oansenligt kontor som visade sig vara deras telefonförsäljning/weborder/lagerställe och ingen butik.

Nåja att handla var inga problem verkade det som så vi tog oss varsin katalog och satte oss till ro och bläddrade lite, vi hittade både en bunke saker vi ville ha och var beredde att lägga order. Utan att gå in på detaljer kan jag ju säga att tyskarna är dryga på det viset att det tog säkert en timme av pappersexercis, fax, e-post osv innan vi fick handla och jag är inte säker på att dom var redigt nöjda ens då, vi fick våra grejor i alla fall och kunde till slut lämna stället måttligt impade över deras lite väl struliga administration. För egen del handlade jag ett par saker men inget stort, en rejäl sugande Spalfläkt, oljetempmätare, oljetempgivare till diffen, fästen till sittastillstolen på högersidan och något annat litet. Vi bestämde oss för att lämna Kochum omedelbart och försöka hitta något matplace längs med vägen så fort det gick. Att hitta ett matplace som är något att ha längs med Autobahn är inte lätt och dom 2 första ställena dissade vi i porten, på 3:e stoppet var vi så hungriga attvi sket i vilket. Maten var väl mer eller mindre kass men vi blev mätta och hade lite nya krafter.

Vädret var lite omväxlande med stundtals ordentligt regn och mellan varven uppehåll. Resan flöt på bra och visst råkade vi ut får ett par staus men inga större saker, vid ett tillfälle kunde vi stänga av och hoppa ur bilarna men allt som allt blev vi nog inte mer än 45 minuter fördröjda av köer och dylikt vilket jag tycker är rätt ok.

Vi var framme vid Puttgarden-Rödby färjan framåt kvällning och trevligt nog går färjan tätt så väntetiden blev max 20 minuter. På färjan shoppade vi lite och tog en fika och sedan var färden över. Vi hade nu 20 mil dryg dansk motorväg i mörker. Ganska snart steg hastigheten en bit över övriga bilisters då vi hade hemlängtan, jag råkade glida förbi en målad Politibil men skötte det hela tillräckligt snyggt för att han skulle ha överseende med mig :- )Nåja färden fortsatte och vi började närma oss Sverige. En lustig sak var att vi passerade en viss Herr Falk (Porsche gubbe) precis innan bron, det som var lite lustigt var att vi pikade han innan resan om att vi skulle tuta när vi passerade honom på vägen ner och så blev det inte av förrän på hemresan, nåja det passerades så många Porschar på ringen inklusive denna så det kunde jag leva med :- )

Till slut passerade vi tullen och var på stabil hemmamark, den sista biten av resan gick i traditionell fart vilket innebär att vi kom hem FORT utan att gå in på detaljer, väl hemma var det såklart gott, det hade varit en riktigt lång dag och skalstolen kändes inte lika go i år som förra året. Några minuter senare satt man i soffan därinne och vad händer då? Jo man börjar längta tillbaka såklart, ni som inte fått smaka på ringen vet inte hur snabbt giftet verkar, har du väl smakat på eländet blir du ALDRIG av med det så mitt tips är att aldrig åka dit :- ) Tyvärr är det bara att inse fakta, jag har fått komma ner 2 gånger till området i år och det skall jag vara nöjd med, har jag lite flyt blir det en ny resa 2011 men vissa parametrar har kastats om och just nu är jag inte helt säker på vad som händer nästa år.

Jag tänkte ge mig på en sammanfattning av resan så småningom men nog tusan har det varit bra på alla vis, gott om körning, bra väder, härligt folk osv…