Har lite dötid över idag och tankarna springer runt som aldrig förr. Denna Amazon...... Har haft så otroligt många visioner om den genom åren. och nu när allt börjar rulla så skenar ju fantasin och design-drömmarna iväg ännu mer.

Jag är relativt klar med inredningsdelen för tillfället. det känns som att de blir mer aktuellt när allt annat är klart.. men utsidan..hur ska den se ut egentligen!? hmm....

lacken (eller det som en gång va lack) får vara kvar till en början. och små detaljer i desigen ska ändras men i det stora hela får den vara intakt. ska självklart bättra där det är allt för jävligt.

Karossen i sig får vara som den är med vissa modifiktationer på bakluckan.

så idag satt jag och funderade på fälgar.. det mest ointressanta ever på på bil om ni frågar mig. men.. hur var det där på 70-80-talet? Vad var det som gällde? vill ju liksom ändå försöka bevara den äkta svenska customkänslan... är det röda plåtisar som gäller då?

Vad är det som egentligen symbyliserar just den eran när det kommer till custom? ja tänker: flames, Taksänkning, spindelgrillar, antingen allt eller inget när det kommer till krom..

hit me med de bästa tipsen och tankarna tack, Behöver all inspo jag kan få!

//miss.D

Bilen står på tip girl och arbetet är på gång. Balkarna börjar sitta där de ska och golvet lappas igen.. Och igår.. fick ja ett så himla kul erbjudande.. :D

Jag har en vän, som är custom-fantast och otroligt bra bilbyggare.. (ni som fortfarande läser biltidningar vet absolut vem han är)
Bollade några tankar med honom om hur jag ska göra och det slutade med att han erbjöd sig att hjälpa mig med det! Det är för mig så himla stort! :D

Så ja. 2019 kunde ju inte fått en bättre start. Inte nog med att allt rullar på. Ja ska få hjälp av "experten" också! Woho!!


//miss.D

I'm back!

Utan att gå in på för mycket personligt kan ja med glädje berätta att Amazon nu står uppvält med botten upp redo för att byta balkar. Alltså detta känns som att det äntligen händer nåt på riktigt, För första gången på ja.. det vet jag inte, en evighet sen känns det som iaf.

Tanken är att laga upp de så att den rullar och absolut ingen utställningsbil.

Har ju hunnit funderat mycket på looken under alla dessa år..
Inredningen är ju början till utbytt men några detaljer fattas. Är kluven Hur ja ska göra med instrumenteringen som idag är klädd. Funderar på att flocka den istället då ja tror det blir snyggare.

Innertaket var ju blå långhårig plysch innan å det rök ner fort kan ja lova. (Bra vidrigt var de) men är kluven även där.. vitt "änglahår" är jävligt fränt men passar det till resten som är ORANGE plysch med guld/bruna och svarta detaljer?! kanske är bäst att bara ha hederligt svårt perforerad vinyl?

Lacken (eller det som föreställer lack) tror ja får vara.. iaf till en början. Blåser väl bara på ny svart färg på trösklar och sånt som är utbytt och åker med det nån säsong så får vi väl se hur det känns.

Ja. De va väl allt för nu!

Håll tummarna för att garage glädjen håller i sig!
//miss D.

Hmm. Ja ni vet den där forden jag gjorde.. det gick lite åt skogen.. kan enkelt säga att den var med i en brand och inredningen finns liksom inte längre kvar..

Det roliga är att skalet såldes vidare till en annan vän och han har nu spånat med mig om att bygga upp inredningen igen.. vad är oddsen att göra helt ny inredning i samma bil 2ggr inom loppet av ett år? :P

Detta är ett spännande projekt och jag hoppas på goda resultat denna gång med om det blir så att jag ska hjälpa till med den.. sjukt sorgligt att den gamla gick åt skogen dock, men som tur var så gick det ändå bra. :)

Och en sak är säker, ger upp hoppet, det gör jag aldrig! ;)
//Miss D.

Jag gjorde klart, slutmonterade min ford inredning idag och den blev sjukt jävla nice!!

Ville bara säga det för idag känner jag mig lite extra bäst! ;)

Slänger upö nån bild på de så får ni avgöra själva, jag tycker om den iaf (och ägaren också så klart)

Puss!
//miss D.

Skaparglädjen har varit relativt bortblåst nu ett tag. Har inte haft lokal att vara i och komplikationer efter min bil-krasch har satt stopp för arbetandet.

Vet inte riktigt vad jag vill göra, vad jag är bra på..

Hoppas det vänder snart igen.

Men jag har iaf gjort klart inredningen till den ford crestline som jag länge arbetat med. Det blev riktigt nice. ;)

Mer än så har ja nog inte i tankarna för nu.. Tänkte mest uppdatera så att ni vet vad som händer! ;)

So long! //miss D.

Tänk att ibland känns det som att åren springer iväg. Samtidigt som åren känns som en evighet sen så känns det också som att det var igår..

2013 tex. VILKET HEMSKT JÄVLA ÅR!!
Jag är ändå stolt över mig själv när jag ser vad jag gjort. Inom loppet av några månader vändes livet TOTALT.

Körde år helvete med amazon och fick ta mig upp ur den skiten vare sig jag ville eller ej. När jag något sånär repat mig från det blev jag dumpad av bästa vännen 50 mil hemifrån, ensam sjukt ledsen och sårad. hoppandes på kryckor i halkan med massa pakning att bära, utan pengar eller biljett hem och utan att känna en jävel..

I samma veva åkte en av de bästa människorna som finns i mitt liv på en hjärnblödning och hamnade i koma, när han skulle vakna (om han över huvve taget skulle göra det) var en fråga ingen ville ställa.

Jag blev samtidigt antagen till skolan och flyttade vind dör våg till "norrland" utan att veta om jag över huvudtaget skulle kunna gå ordentligt efter rehab. Kände inte en enda människa där heller.

Till råga på allt så kämpade jag förutom med smärta i kroppen med ett krossat hjärta som var så trasigt att jsg ofta bara ville ge upp allt.

NU: När jag ser tillbaks på allt så kan jag till och med le.

Jag kan trots olyckan leva ett relativt normalt liv.
Vännen som lämnade mig har jag förlåtit och vi har till och med börjat umgås lite smått igen.
Vännen som fick hjärnblödning repade sig mirakulöst och är åter igen solskenet i mitt liv!
Jag klarade trotts svårigheter av skolan och är 1000ggr rikare på erfarenhet. Lärde känna nya vänner där uppe och vidssa kommer jag nog ha kvar livet ut.

Hjärtesorgen har jag kämpat med i flera år och känner fortfarande sorg/besvikelse i mellanåt men är ändå så himla glad och tacksam för det jag har nu! :)

Så hur jävligt livet än är ibland så tar man sig ur det. Jag tror också det är nyttigt att tänka tillbaka så här och inse att fan, jag är rätt bra. Jag är en stark person som fixar det mesta! ;)

Men nog om det!
Nu siktar vi mot nya höjder och himlen har ingen gräns!
Jag ser fram emot livet som bilsadelmakare, custom tös!

Puss!
//Miss D.

Det var länge sen sist.. :)
Hade i ärlighetens namn glömt bort detta lite, men nu är jag tillbaks! :)

Hmm.. Men vad har jag att berätta då..
Ja.. Jag hoppas på att 2016 är framtidens år. Känns som att bara himlen är gränsen nu när plugget är över! Känner mig sådär härligt taggad och lite små fnittrig när jag väl kommit därifrån, visste jag inte bättre själv så skulle jag säga småkär.. Tänk vad lite miljö ombyte kan göra! :)

Jsg hoppas också på att jag får ut amazon ur garaget så att jag får in och blir klar med forden som väntar. Har en hel hög med jobb som väntar men det är inte helt lätt att få till det när man inte har nån bra lokal.. Dessutom vill jag ju inte att forden ska stå still, jag vill ju ut och åka i sommar (om herrn tillåter det förståss men det hoppas jag ju på)

Jag kan även avslöja att jag träffat en av de bästa i branchen och han hade lite ideer som kan gynna både mig och honom så nu jäklar!

Det är inte för inte jag kallas dotty och i år ska jag verkligen bevisa att jag också kan! Om inte för andra så för min egen del då! :)
(För er som inte vet så är dotty virvelvind sveriges första tecknade superhjälte och vi har en hel del gemensamt)


Ja.. Näe.. Mer än så har ja väl inte att komma ned en vanlig onsdagskväll som denna..

Bye.. //miss D.

Jag håller på att göra ny inredning till min Amazon i skolan nu. detta ger mig huvudbry!!!

vill att det ska bli snyggt och relativt liknande original (med en egen liten twist så klart)
men problemet är att jag har NOLL att utgå ifrån.. Som till exempel mina paneler och dörrsidor, de är helt i slät masonit..

Jag känner inte någon annan med Amazon heller som jag kan åka och kolla på då alla de jag vet är "bonn-byggda" precis som min.

det här med att hitta forum och söka mig fram på internet är också något jag är sjukt kasst på..

så.... är det någon som rent spontant vet något forum eller är det någon som har bilder på orginal inredning som ni kan tänka er att dela med er av? för jag har inspirations brist!

(Det hade vart så mycket lättare om det var till en kund för då hade jag tvingat dem att fatta alla svåra beslut vad det gäller design.. hihi..)

:)

Jaja det var allt för nu..

//Miss. D

Jag är på jakt efter höger bakskärm till en dodge charger 1970!
Är det nån som har nån liggandes eller känner nån som har de?!

Eftersom ja är en person som lever utanför fb så missar man ibland viktiga saker.. (Eller iaf sånt man själv tycker är viktigt) som här om dagen.. Min amazon ligger tydligen (i nåt forum?!) på fb. Å jag blir såååå nyfiken!! ;)

När jag jobbade på mekonomen så kom det in en dam och sa att hennes gubbe byggt min bil på 80-talet.. Sen gick ryktena mer och mer! Hälften av gubbarna i min fars ålder som bor i stan sägs ha ett finger med i spelet när det kommer till bygget av min bil.. Jag har även hört rykten om att den är byggd i sthlm. Det sägs att det var nån på moonshine klubben som byggde den (därav det legendariska namnet) men jag har faktiskt INGEN aning.. Går även rykten om dalarna..

Såå... Vad vitt jag vet/har sett så finns det ganska få taksänka kombi bilar.. Ännu färre mattsvarta. Jag vet personligen bara om en till!

Så kom igen nu!! Är detta verkligen så svårt?! ;)
Finns det ingen här inne i vårat avlånga land som faktiskt vet vart den är byggd?

Sthlm? Värmland? Dalarna?

Nån som vet????

//miss D.

Yes! Livet är svårt men trotts allt så går det ändå vidare.. Jag har inte ägt någon bruksbil sedan jag brakade av vägen för ca 2 år sedan, men nu kände jag att det var dags! Fick ett erbjudande jag inte kunde motstå så nu står en "ny" volvo på min uppfart (allt efter -90 är nytt i mina ögon haha) detta är så storslaget så den är tillochmed tillverkad på 2000-talet! :D

Känns jätte konstigt att återigen äga en bil, inte vara beroende av andra och att slippa åka kollektivtrafik! Jag har varit rädd för att befinna mig på vägen aldeles för länge nu...

Rädslor är till för att övervinnas och nu känns det som att 2015 kommer bli mitt år!

Önska mig lycka till så hörs vi! ;)

Puss å kram //miss D.

Jag går på en skola där mer än 1/4 är hästmänniskor. Åååå....

I morse pratades det om att en en dom skulle byta bil från sin relativt nya opel till en 740. När jag frågade fall inte det var att byta ner sig säger en annan häst-människa: ja fast 740 är ju mycket säkrare!

VA?!?!

Fränare kanske ja kan hålla med om. Men säkrare? Ååååå.. Ja orkar inte!! Haha..

För en bakhjulsdriven bil utan speciella säkerhetsgrejer, inte ens ABS är ju säkert säkrare. Speciellt när man bara kört "ny bil med full säkerhet" så länge man haft körkort?!

Asså detta handlar inte om att jag har nåt emot volvo för det är det enda märket jag själv ägt, men jag blir bara så trött på alla dessa "experter"


Fick även höra här om dagen av en av dessa att det är ju bara bra om bilen läcker olja som försvinner in i motorn, då smörjs den ju!

SUCK!!!

// Miss D.

Det är en tid som gått oändligt fort samtidigt som det ibland känns som om universum stått helt still!

För två år sen ganska exakt ( +2 dagar) så förändrades mitt liv radikalt!
Jag var för andra gången i mitt liv med om en rejäl trafik olycka.
Jag är en person som försöker förtränga livets jobbigheter men idag insåg jag att livet funkar ju inte riktigt så...

Jag har försökt radera ut datumet 29/10-12 ur huvudet, men har inte lyckats helt och fullt.

Råkade kolla på tv idag och hann inte slå av i tid. På tvn fick jag se hur en kvinna i en bil får sladd, brakar ut för en slänt.. Man såg hur plåten krökte sig. På ett ögonblick så kastades jag tillbaka in i amazonen. Ljuden från tvn var plötsligt de ljud som för alltid kommer att vara etsade i mitt huvud.. Och vips så kom alla minnen tillbaka!!

Jag minns ljuden, känslan innan, tankarna om vad som var på väg att ske. Jag minns uppvaknandet, ett barns skrik, smärtan och känslan av hjälplöshet! Att bara sitta där och vänta på att någon ska komma och rädda en...,

Alla dessa tankar och minnen kommer för alltid att följa med i mitt liv.
Det har också gjort att man ser livet med andra ögon. I alla fall jag funderar alltid mer än en gång på vad det sista jag säger till en människa är. Jag tycker också det är viktigt att om man tycker om en människa så ska man vara öppen med det. Säg hellre jag älskar dig 10000 ggr för mycket än att ha känt det utan att ha sagt det alls!

Ta vara på varandra och uppskatta varandra, för vi har bara varandra till låns på obestämd framtid.....

// Miss D.

När jag fyllde 25 så fick jag i present av några vänninnor att vi skulle gå på en show med Peter Jezewski (näe ja vet inte hur hans efternamn stavas) igår var det dags. Det var så jävla kul!!

Detfanns dock två nackdelar.. 1 att hon som boka biljetterna ALLTID vill sitta längst fram. (Där vi vart helt själva) 2 det var vi och medlemmarna i PRO där. Haha.

Jag skämtade med min väninna och sa att när man sitter här i mitten å så långt fram så vet man inte vart man ska titta för det känns som om man stirrar sångaren i skrevet.. Om ja bara hade vetat nästa händelsen..... Haha. Ut på scen kommen en liten "herre" från älvdalen, nån musiker från lars-kristers var det tydligen. Sjukt begåvad men HELT GALEN!! haha.

Han studsade runt på scen som en gummiboll och jag tror även att han dansade balett som liten.. Mitt i bästaste jerry lee låten whole lotta shakin goin on så ställer han sig mitt framför mig, och säger skämtsamt: tar du emot mig (precis som om han skulle hoppa av scen) visst skrattar jag och sträcker ut armarna. Han tar min hand, och börjar kliva på ryggstöden mot mig.. Ja tänkte väl att han vill till den publiken bakom oss, men inte!!


Han beslutar sig för att trycka ner sig i en sjukt underlig ställning över mig!!! Haha.. Så där sitter jag plötslig med en gränslande, juckande sångare i knät!! Ja visste inte vart jag skulle ta vägen och alla andra gapskrattade. Sen ställer han sig upp och jag tänker att va bra nu går han, näe då! Då står han gränslad över mig å vickar på höfterna! Haha å han var inte speciellt lång så ni kan ju gissa vart mitt huvud hamnade?! Oj oj....

När spelningen var över så stod alla och signerade skivor. Jag gick fram till en av dom och fråga om det är vanligt att de gränslar publiken.. Han skrattade och sa till herr älvdalen att han skulle ge sitt "offer" en autograf.. Det fick jag.... Innuti ett hjärta! Haha.. Så resten av kvällen undrade de när jag skulle flytta till älvdalen......,

Ja va ska man säga?! En 25-års present som man svårt glömmer.. ;)

//Miss D.