Ser man kärran ur ett helhetsperspektiv så finns det inte mycket att klaga på, utan då är det bara att njuta! Men visst händer det att man stör sig på saker som kunde vara bättre...
Visst, eftersom det är en svart bil och den har 7 år på nacken så får man ju räkna med att det finns en och annan repa och diverse skavanker, men visst är det irriterande när man putsar på bilen och ser skönhetsfelen på nära håll.

Ska gå över bilen och försöka årgärda så mycket som det går, en del smårepor kanske försvinner efter en noggrann polering...annars kanske man kan bättra i med lite färg.
En annan sak som irriterar duktigt är att det knarrar inne i kupen när man kör. Detta lägger man oftast märke till när man kör i låg hastighet och när man inte har musik eller annat ljud som stör på. Har hört att man kan smörja in listerna på insidan av dörrarna men tycker problemet kvarstår.

Man får göra så gott det går helt enkelt! Mycket går att fixa...resten får man bortse ifrån ;-)

En aning frustrerande. En krypande känsla av irritation. Så känns det just nu! Började dagen med att noggrannt och med omsorg tvätta bilen. Putsa på fälgarna och gå över bilens plastdetaljer med vinylpolish. Resultatet...Strålande!

Det som sedan var mindre roande var det att på vägen ut till svärföräldrarna, är det grusvägar (vilket jag inte tänkt på) och som tack för att man putsat så täcktes hela bilen i grusdamm. Så nu är det väl bara till att ge sig ut och göra om samma procedur igen :-(