Nu har det gått drygt två veckor sedan jag sålde bilen. Tiden går fort när man åker kommunalt, eller hur var det nu?

Jag hade kunnat vänta mig lite obehagskänslor, abstinens, och allmän förvirring. Men så här långt har det gått väldigt bra, på den psykosiska – förlåt, jag menar psykologiska – fronten. Det jag noterat att jag måste tänka till lite kring är att det kan ta längre tid att åka till en viss plats och att man inte kan vara ute i sista minuten på samma sätt som när man har en bil. Det beror i och för sig på vart man ska och vilken tid på dygnet.

En annan sak jag noterat är att det är trevligt med spårvagn. Det visste jag visserligen redan, men jag hade delvis glömt det. Me like Tvärbanan.

Man skulle kunna säga att jag ersatt en bil för 200 tusen med en powerbank för 200 spänn. Jag köpte en TP-link på 10400 mAh idag. Eftersom jag inte kör tåget så sitter jag och pillar på mobilen, vilket tydligen gör att det går åt ström och batteriet laddas ur snabbare än jag är van vid. (Dessutom fanns det alltid en laddsladd till hands i bilen.)

Jag har kollat efter Golf GTI på blocket ett par gånger efter försäljningen. Det är dock helt utan ha-begär. Jag vill se "min" bil komma ut till salu igen från bilhandlaren som köpte den av mig, och betta med mig själv om hur länge de får vänta på att få den såld. Va, måste man ha en insats för att betta? Okej, jag kan tänka mig att lägga upp 5 cashewnötter på bordet. Om jag har rätt så får jag äta upp dem. En liten påse med cashewnötter i väskan eller fickan är förresten bra reservproviant, när man är ute och tågluffar med SL.

Mitt förra inlägg i denna blogg handlade om en Tesla. Efter att jag hade kört med denna framtidsmaskin i drygt två år så sålde jag den, mestadels för att plocka ut det kapital som var bundet i bilen. Därefter köpte jag en e-UP! som jag hade i några veckor, och sen kände jag att jag ville ha något som gick att köra liiite längre och lite mer inspirerat över sommaren.

Nu mot slutet av sommaren så bestämde jag mig för att sälja min Golf GTI som jag hade köpt direkt efter att min e-UP! blev såld. Att jag säljer en bil efter ett halvår är förvisso inget märkligt i min bilhistorik, men nu ska ni få höra: jag tänkte inte ha någon bil i fortsättningen!

Har det slagit slint för gubben? Njae. Men gubben har fått upp ögonen för att utmana sin comfort zone, och detta kombinerat med den minimalistiska livsstilen och tankar kring planeten och miljön har lett fram till ett beslut om att inte ha någon bil. Inte för den närmaste tiden åtminstone. Jag törs inte lova att jag aldrig mer kommer äga en bil, då livet ändras hela tiden och man vet aldrig säkert vad framtiden har för överraskningar.

Det kanske blir en elmoped som komplement till cykel, apostlahästarna och SL-kortet. Vi får se.

Jag har lagt ut överblivna biltillbehör under "Köp & Sälj", om någon är intresserad. Men känn nu inget tvång.

Genom jobbet fick jag möjlighet att skaffa mig en "bil 2.0". Sedan 1 december har jag därmed haft nöjet att glida runt näst intill ljudlöst i en blå Tesla. Det är "bara" en 85D (i mitten av accelerationsspektrumet) men den tar sig fram riktigt bra ändå måste jag säga. Jag har vant mig en aning själv, men stampar jag fullt från stillastående så känner jag ändå ett härligt sug i magen. Och det roligaste är förstås att överraska medpassagerare, som efter att jag frågat om lov tror att dom är beredda. Det är dom oftast inte. När Teslan skjuter iväg så är det med besked. Sprinten till 100 må ta strax äver 4 sekunder vilket många "bil 1.0" här på garaget kan matcha, men det som är så härligt med Teslan är att all kraft finns direkt i botten av registret från 0 varv per minut. Det innebär att känslan i början av accelerationen påminner mer om "Kanonen" på Liseberg än en traditionell sportbil.

Vi syns på vägarna gott folk!

Nästan två år med Audin. Då är det väl dags att byta? Tydligen var det dags, för VW Hammarby la upp en Golf R i bra färg med rätt tillval för att fånga mitt intresse. Jag har gått runt och nojat över att Audin ska börja ge mig en massa dyra problem, så jag kände ett visst behov av att byta bil. Planen var att beställa en fabriksny Golf R kombi, men då denna knappt 3 år gamla R dök upp så slog jag till direkt på den istället.

Jag sparar en rejäl slant både i inköpspris och värdeminskning, och jag slipper åka runt i Audin och oroa mig för vad som ska gå sönder. Nu kan jag också njuta av en nyare bil hela säsongen, och börja skämma bort mig med lyxigheter som skinnklädsel, backkamera och blåtandshandsfree.

Jag har under några månader nu varit inställd på att köpa en S3 av senaste generation någon gång under våren förutsatt att en bil i bra färg med rätt tillval kommer ut till försäljning till ett rimligt pris. Det är kanske för många parametrar där, och ännu har jag inte siktat något lämpligt objekt på blocket.

I tristessen som uppstått när inget dykt upp har jag börjat snegla på Volkswagens motsvarighet. Jag provkörde en Golf R förra året men tyckte den var för hård och stötig och lät lite för mycket. Men med 18" och DCC borde jag kunna kurera hårdhetsproblemet och ljudet i kupén verkar kunna botas till stor del genom att nolla styrvärdet till den sound actuator som sitter under framrutan (och skapar vibrationer och ljud, till vilken nytta?).

Så, då har jag två alternativ och lite fler bilar att välja på. Fast ändå inte, då DCC verkar vara ikryssat på väldigt få beställda bilar. Ska jag beställa en ny bil kanske? Det tål att tänka på...

För att komplicera läget ytterligare fick jag syn på Golf Sportscombi R. En Golf R kombi - är inte det en ultimat bil för undertecknad? Det har jag ännu inte reflekterat klart över, men jag gav mig ändå iväg till VW-handlaren för att kolla läget. En säljare (E) som jag haft en del kontakt med tidigare var ledig, så hennes kollega (A) skickade ett mail till oss båda med den konfiguration som jag hade byggt ihop så att E kunde ta fram ett pris åt mig senare. Det var i helgen och ännu inget mail från E. Istället kom ett automatiskt mail från A idag som undrade om jag hade några frågor kring min offert (som jag alltså inte fått än). Jag svarade på detta mail till A att E inte hade återkommit ännu. Omedelbart fick jag autosvar från A om att hon är ledig och återkommer på måndag, och med rekommendation att kontakta E istället. Jag kunde bara skratta åt ironin här...

Så nu undrar jag om högre makter försöker ge mig en hint om att köpa den där S3:an istället.

I morse körde jag Audin till Vårby för solfilmsmontering. Lånebilen var en pytteliten KIA, fråga mig inte vilken modell... Uppför Vårby backe gick det riktigt segt. Fick ingen direkt respons från den stackars motorn, som inte verkade vilja mycket mer än 3000 varv i denna uppförsbacke. Den kommer till slut till 100 på plant underlag, men jag undrar hur lång tid det tar...

Lånebilen är förstås väldigt enkel i sitt utförande. Givetvis är det manuell växellåda, vilket blev intressant för mig som nu kört S-tronic ett tag. Glöm reflexen att trampa ner med vänster fot vid korsningar (då man kan behöva växla ner). Här var det manuella instruktioner direkt från hjärnan som gällde. När jag svängde av motorvägen var det samma sak där -- i sista sekunden innan motorn hann dö, så kom jag på att jag skulle be vänsterfoten att trycka ner en pedal. Man vänjer sig väldigt fort vid S-tronic, kan jag konstatera. Tror inte jag vill ha en bil utan det i fortsättningen.

/Gammal och bekväm

I helgen blev det en liten utflykt till Skanssundet med Audin. På en smal slingrig väg ute på landet funkar quattron och S-troniclådan bra, kan jag konstatera. Jag tryckte inte på tillräckligt för att få understyrning i kurvorna, men jag körde inte direkt långsamt heller. För att vara en "vanlig" A3 (med sportchassi, förstås) så tycker jag den sköter sig riktigt bra. Det är förstås lite lättare att hålla händerna på ratten också när man inte behöver flytta ner högerhanden till växelspaken hela tiden.

Om det är nyhetens behag som spelar mig ett spratt återstår att se. Men jag hoppas att jag kan behålla bilen mer än ett år denna gång...

Jag sålde min Golf R i slutet av förra sommaren, och köpte en BMW 320d istället. En hel del pendlande och tankande fick mig på lite andra tankar, så att säga. Dock blev inte BMW:n långvarig i mina händer, då jag vid nyår bestämde mig för att flytta lite närmare stan. Nu kör jag inte bil till jobbet längre, så givetvis ville jag kosta på mig en bensinare igen.

En och annan S3:a har jag tittat på, men när jag börjar känna mig nöjd med skick och utrustning så börjar priset springa iväg. Så en rimlig lösning var att leta upp en A3 2.0T quattro istället. Och där står den nu på gatan utanför min nya lägenhet -- en svart A3 Sportback med RS4-fälgar. För första gången äger jag en bil med dubbelkopplingslåda. En låda som jag tidigare haft svårt att bli kompis med, iallafall i VW-tappning. Men den S-tronic som sitter i min Audi är jag riktigt nöjd med så här långt. Lite marigt kan det vara om man ska fickparkera i backe, men för övrigt är det skönt att bara glida runt och inte behöva fundera på vilken växel som är optimal för stunden. Vänsterbenet får mindre motion förstås, så jag får överväga att börja skutta runt elljusslingan på vänstern en gång i veckan.

Jag har inte haft tillfälle att ta ut vagnen på slingervägarna än, så hur den känns där får jag återkomma till.

I helgen var jag och tittade lite på en Audi S3 hos en Audihandlare norr om stan. Priset på rutan var 289 900, trots att utrustningen var i klenaste laget. Jag gjorde en lista på alla godsaker jag har i/på min Golf som saknas på den S3:an, och det blev en ganska lång lista. Lite för lång för att ett byte skulle vara aktuellt.

Nu idag ringde Audisäljaren med besked om inbytespris. Han hade ringt runt och fiskat hos diverse VW-handlare. 230-240 tusen för min Golf R. Jag trodde nästan han skojade. Ska jag betala för att byta ner mig från 19", DCC, Keyless, Hillhold, backkamera, multiratt, kortläsare, tonade rutor, nybilsgaranti och vagnskadeförsäkring? Hell no. Jag ska ringa VW-verkstan och tvinga dom att fixa de små sakerna jag stör mig på i Golfen, och sen ska jag köra Golf så det Ryker.

Jag gjorde nyligen en resa till och från Karlstad med min Golf R. På hemvägen såg jag till att kolla siffrorna i färddatorn efteråt. Han landade på 0.9 i snittförbrukning och medelhastigheten slutade på 102 km/h. Där får jag ge R:en en klapp på axeln och säga "bra jobbat"! Särskilt med tanke på att blandat anges till 0.85 och det faktum att jag kände det nödvändigt att dra på här och där när det var två körfält en bit, för att hinna förbi diverse långsamma fordon.

Kanske handlar många av mina blogginlägg om förbrukning på ett eller annat sätt nu, men det får ni leva med. Bensinen blir i vilket fall inte billigare i framtiden.

Personligen håller jag mig till alkoholfritt, men min bil dricker en riktig häxblandning kallad bensin. Men tack vare den mindre cylindervolymen jämfört med sin föregångare så går han lite längre efter att ha blivit full (-tankad). Jag minns inte den exakta långtidsmedelförbrukningen för R32:an, men den låg nånstans runt 1.1 liter per mil. Motsvarande siffra för R:en är nu 0.9 liter milen. Den angivna siffran från VW är 0.85, och det går absolut att komma ner dit (och ännu lägre) om man har lite längre distans att köra. Mina 15 kilometer till jobbet räcker inte riktigt för att komma under 0.8 i snitt.

Kort sagt: ja, den drar mindre än R32:an vid någorlunda normal körning. Sen kan man absolut komma hem med 1.3 på räknaren om man varit ute och rört på sig på Södertörns slingriga skogslandsvägar.

När jag skulle byta Golf testade jag att lägga ut min R32:a på blocket en dag. Från morgon till eftermiddag fick jag tre svar, alla via sms. Så här såg de ut:

"Hello is the car still available for sale?so kindly reply me back to my email at edwardfrank411@hotmail.com asap"

"Hi, I am interested in your car ?What is the final price and present condition: Kindly get back on my email: stephen.troy41@gmail.com"

"Hello am intrested in your car listed in blocket is how much are you willing to sell get back to me at ronaldsmith2011@hotmail.com Thanks"

Det är ju uppenbart att avsändarna inte är några seriösa bilentusiaster, utan snarare ute efter att försöka blåsa mig på något sätt. Men allvarligt talat, om man vill lura folk borde man kunna anstränga sig lite och åtminstone skriva korrekt engelska. Vem går på detta?

Det sägs ju att man gör en bättre affär om man säljer bilen privat. Men hur stor skillnad kan det vara, och hur mycket skräpsvar är det värt att försöka kräma ut några extra tusenlappar?

Strax efter det tredje sms:et sa Volkswagenhandlaren "ska vi köra på det?", och syftade på den deal vi just diskuterat. Och det skulle vi förstås. Min blocketannons åkte ner ögonaböj.

Det får nog betraktas som ett I-landsproblem att köra runt i en Golf R32 i närmare två år och sedan inte kunna slå bort tanken: "jag vill prova något annat".

R32:an är en trevlig bil på många sätt. Till exempel så är den kraftfull men ändå lättkörd, och kraften kommer väldigt tidigt vilket gör den ännu mer lättkörd i en seg Stockholmstrafik. Starta på tvåan, ta alla rullande hastigheter på fyran om du känner för det. Bottenvridet är helt enkelt fenomenalt. Jag provade att starta från stillastående på femman en gång. Det var lite segt, men det gick.

En annan trevlig sak med R32:an är förstås ljudet. De som hört en med egna öron vet vad jag talar om. Det rör sig om en vardagsbil med riktigt baksäte, men ljudet får mig att tänka på något som kör runt, runt på en bana från tidig morgon till sen kväll. Och där kommer vi till R32:ans kanske största problem: att köra runt, runt.

Kraften på låga varv har ett pris. Den kommer från en maffig V6:a på 3,2 liter - en motor som gör Golf R32 märkbart framtung. Trots väldigt många lyckade kurvtagningar tänker jag fortfarande: "jag törs inte ta den här kurvan snabbare". Oavsett om det går eller inte, så är känslan jag får från bilen att det är klokast att inte försöka. Och det, mina vänner, förtar en del av körglädjen och gör det lättare för en del långsammare bilar att komma ikapp.

Golf R är en helt annan historia. Bilen känns inte alls framtung utan snarare väldigt lätt på framfötterna, åtminstone för en inbiten R32-brukare. När jag vrider ratten åt höger så åker bilen åt höger, i betydligt högre hastigheter än vad jag vågade med R32:an. Jag har haft min Golf R några veckor nu, men jag är fortfarande förundrad över hur stor förbättringen är på denna punkt. Trots bättre väghållning är bilen mycket mer komfortabel - även med 19-tummare - än sin föregångare. Vad mer kan man begära?

Det man saknar i Golf R är egentligen bara R32:ans främsta fördelar: bottenvridet och motorljudet. Det blir lite mer växlande när trafiken rullar trögt. Och ibland önskar man att man kunde använda gaspedalen för att vråla åt någon medtrafikant som är ute och cyklar. Men ljudet från 4:an i Golf R är ändå helt okej. För att citera min gode vän Björn: "man hör turbon, och det är bra".

I alla övriga avseenden vill jag mena att Golf R är en klar förbättring mot sin föregångare. Jag fick betala en redig slant för den nya, men det är den värd. Jag sitter mycket skönare, den är mycket piggare, jag har hur kul som helst på kurviga vägar och en vacker dag, när den blivit ordentligt inkörd, kanske jag kan få ner soppaförbrukningen. För miljöns skull då kanske. För egen del bryr jag mig inte så mycket. Bensin är något av det bästa man kan spendera fritidskassan på.

Efter en effektiv resa till Treriksröset med en vän sommaren 2009 kom jag till insikt. Den Golf GTI (mk 5) som vi färdats i var en mycket trevlig bil i mina ögon och jag valde att själv investera i en Golf 2.0 mk 5. Denna gav mig mersmak, varför jag slog till direkt när jag av en slump hittade en R32:a i ett hörn hos Volkswagenhandlaren.

För ett par veckor sen var det dags igen. Jag hade sneglat på en Golf R på blocket och när Volkswagen Södertälje bestämde sig för att sänka det utannonserade priset så bestämde jag mig för en provkörning. Provkörningen kan ni läsa om i mitt förra inlägg, men resultatet av den blev i vilket fall att jag köpte bilen. R32:an lämnade jag som dellikvid.

Jag trodde inte riktigt mina sinnen när jag tog några kurvor med min nya Golf R. Väghållningen är på en helt annan nivå än hos föregångaren, som förstås drabbades hårt i just kurvor med sin tunga V6:a i fronten. Det finns mer att säga om skillnaderna, men det sparar jag till nästa inlägg.

Det kan nog bli en biltur i helgen.

Min första bekantskap med Golf R blev inte överdrivet positiv. Den bilen hade DSG-låda, vilket enligt min åsikt effektivt kopplar bort mig från massor med körglädje. Det är lite mer mumbo-jumbo och jag får en känsla av att jag åker med, snarare än kör. Men hursomhelst...

Idag provkör jag en R med manuell låda. Jag har i förväg tänkt ut en någorlunda cirkulär rutt som jag tänkt följa, på totalt 2 mil. Jag inser dock efter den smala, kurviga delen att jag behöver åka tillbaka och köra samma del igen. Det går utmärkt att fullkomligt kasta in bilen i kurvorna och få känna på grepp, grepp och grepp. Trots att vägbanan är fuktig efter äkta svenskt sommarväder. Det som hindrar mig från att köra ännu fortare är skogen med sina oberäkneliga djur samt risken att möta andra trafikanter. Bilen i sig har mer att ge.

Väl tillbaka ut på stora landsvägen igen känner jag mig alldeles konstig, på ett positivt sätt, i hela kroppen inklusive huvet. Jag har aldrig känt mig så här tidigare, men en sak står alldeles klar: I want moRe.



(Skrivet 20 augusti)