Aldrig okej...

SNL skrev:

Om vi antar att Partner1 är upp över öronen kär i Partner2, älskar att vara med Partner2 och skulle känna sig tom utan Partner2.
Men, Partner1 får inte ut sin fulla sexuella njutning från Partner2 trots att Partner1 älskar Partner2 sådär otroligt mycket.

Om Partner1 då söker själva sexet, i smyg, på annat håll för att kunna stanna kvar och få vara tillsammans med Partner2 utan att tröttna på ett förhållande utan fungerande sex, är det då okej?

OBS: Partner1 och 2 har prövat nästan allt inom sex som faller inom rimliga gränser för deras lustar.
Fundera

(Jag säger inte vilken sida jag står på)

Otrohet är alltid otrohet oavsett bakgrund.
Däremot om båda är överens om att man får lov att träffa andra, ja då är det en helt annan sak.
Men man måste som sagt vara överens båda två om detta förfarande.

Själv tycker jag att ett öppet förhållande är ett bra förhållande. Jag tror inte på det ägande som verkar komma i samband med ett förhållande. Man kan älska varandra och vilja leva med varandra för resten av livet, trots att man finner andra sexuellt attraherande och på så sätt vill ha sex med andra. Jag tycker att det funkar bra. Sex är inte allt i ett förhållande, men det är ändå en viktig del. Och är man då en del av ett förhållande med någon man älskar, men där sexlivet är grymt trist (I know) - Då tycker i alla fall jag att sex med andra kan låta en leva ut sin fantasi i alla fall, än om man bara är kvar med samma person och på så sätt bara får ha sex med en person som man inte trivs att ha sex med.

Och nej, det är inte så att jag springer runt och har sex med tusen olika brudar när jag är i ett förhållande. Ett förhållande är byggt på förtroende. Och vill ens partner att man endast ska vara med denne; ja då får man acceptera det, eller så får man lägga ner. Men kommer man då överens om att man ska få ha sex med andra, då är det ju solklart. Även om jag ibland vill ha sex med andra och min partner inte vill det, så är det självklart att jag accepterar det.

Men ägandet, som om man vore någon form av vara, nja.. jag tycker inte att det låter så bra. Det kan enbart resultera i dåliga saker, om inte förhållandet är helt perfekt redan från start. Och så är det rätt sällan...

Hexenhammer skrev:

Själv tycker jag att ett öppet förhållande är ett bra förhållande. Jag tror inte på det ägande som verkar komma i samband med ett förhållande. Man kan älska varandra och vilja leva med varandra för resten av livet, trots att man finner andra sexuellt attraherande och på så sätt vill ha sex med andra. Jag tycker att det funkar bra. Sex är inte allt i ett förhållande, men det är ändå en viktig del. Och är man då en del av ett förhållande med någon man älskar, men där sexlivet är grymt trist (I know) - Då tycker i alla fall jag att sex med andra kan låta en leva ut sin fantasi i alla fall, än om man bara är kvar med samma person och på så sätt bara får ha sex med en person som man inte trivs att ha sex med.

Och nej, det är inte så att jag springer runt och har sex med tusen olika brudar när jag är i ett förhållande. Ett förhållande är byggt på förtroende. Och vill ens partner att man endast ska vara med denne; ja då får man acceptera det, eller så får man lägga ner. Men kommer man då överens om att man ska få ha sex med andra, då är det ju solklart. Även om jag ibland vill ha sex med andra och min partner inte vill det, så är det självklart att jag accepterar det.

Men ägandet, som om man vore någon form av vara, nja.. jag tycker inte att det låter så bra. Det kan enbart resultera i dåliga saker, om inte förhållandet är helt perfekt redan från start. Och så är det rätt sällan...

I teorin kan jag tycka att idén med ett öppet förhållande fungerar, men jag kan inte se hur det faktiskt fungerar i praktiken. Med tanke på avundsjuka och de känslor som kan utvecklas osv...

Sen är det absolut inget jag är intresserad av, men om andra får det att fungera är det givetvis helt ok.

LeafBox skrev:

Personligen anser jag otrohet vara den värsta sortens svek.

Om personen man älskar inte ens har mage att säga att denne inte vill vara tillsammans längre.
Utan istället smyger en bakom ryggen med en annan, personligen skulle nog min första tanke vara "Den här nya personen är bättre än dej" 

Och tänk er själva, att personen man älskar, säger det rakt i ansiktet på en.
Jag skulle ALDRIG bedra någon, eller förlåta en otrogen partner.

Det som förundrar mej mest angående just sånt hära.
Varför har ens bättre hälft inte sagt att dom uppenbarligen inte tycker om en tillräckligt mycket för att låta någon annan vara?
Om denne nu inte ville vara med BARA dej själv ifrån början, varför började man då en relation?

Nä, hoppas man slipper såntdära.

Där håller jag med till 100%!

Vad gäller öppna förhållanden är det helt upp till paret. Är det OK med båda så är det. Själv skulle aldrig vilja ha något liknande.

ichibon skrev:

I teorin kan jag tycka att idén med ett öppet förhållande fungerar, men jag kan inte se hur det faktiskt fungerar i praktiken. Med tanke på avundsjuka och de känslor som kan utvecklas osv...

Sen är det absolut inget jag är intresserad av, men om andra får det att fungera är det givetvis helt ok.

Hm. Ja, de känslorna KAN komma, såklart. Men man får försöka att prova sig fram och se så att man tycker att det är okej. Fick nyligen ett förslag från min flickvän om att vi kunde ha ett öppet förhållande om det kunde få fart på vår relation igen. Och det verkar som att det har fungerat perfekt. Huvudsaken är ju att man skiljer på sexliv och kärleksliv. Börjar man sedan känna svartsjuka så får man helt enkelt prata om det. Förhållandet bygger, trots att det är "öppet", på förtroende. Kan man inte hantera att det är öppet så måste man ju snacka om det.

LeafBox skrev:

Personligen anser jag otrohet vara den värsta sortens svek.

Om personen man älskar inte ens har mage att säga att denne inte vill vara tillsammans längre.
Utan istället smyger en bakom ryggen med en annan, personligen skulle nog min första tanke vara "Den här nya personen är bättre än dej" 

Och tänk er själva, att personen man älskar, säger det rakt i ansiktet på en.
Jag skulle ALDRIG bedra någon, eller förlåta en otrogen partner.

Det som förundrar mej mest angående just sånt hära.
Varför har ens bättre hälft inte sagt att dom uppenbarligen inte tycker om en tillräckligt mycket för att låta någon annan vara?
Om denne nu inte ville vara med BARA dej själv ifrån början, varför började man då en relation?

Nä, hoppas man slipper såntdära.

Håller med varenda bokstav du skrev...

alain skrev:

I Frankrike, det är öppet känd att gifta par har en älskare/älskarina, det fungerar mycket bra och det kostar inget skillsmässa för det.
Det är som man säger: gräset är alltid godare utanför staketen.

Och i USA är det ett brott att vara otrogen.

Varför skulle gräset vara grönare? Anser man att det finns grönare gräs utanför förhållandet, då har man inte hittat rätt.

Tycker att många ser för lätt på det där med otrohet, för mig är de det största sveket som finns. Skulle jag få reda på att den jag älskar hade varit otrogen skulle jag aldrig återhämta mig från det. Skulle förstöra delar av mig för all framtid. Det är nått man alltid bär med sig..  Jag menar, man lägger ner hela sitt hjärta i ett förhållande, i en person, man älskar den personen och man litar på den. Och så går personen och är otrogen? Nej fyfan.. Jag skulle aldrig kunna förlåta det. Även om jag älskar min pojkvän av hela mitt hjärta, och skulle vilja förlåta och glömma, så skulle det vara omöjligt om han gjorde nått sånt. Det hade gnagt i huvudet hela tiden.

Hexenhammer skrev:

Själv tycker jag att ett öppet förhållande är ett bra förhållande. Jag tror inte på det ägande som verkar komma i samband med ett förhållande. Man kan älska varandra och vilja leva med varandra för resten av livet, trots att man finner andra sexuellt attraherande och på så sätt vill ha sex med andra. Jag tycker att det funkar bra. Sex är inte allt i ett förhållande, men det är ändå en viktig del. Och är man då en del av ett förhållande med någon man älskar, men där sexlivet är grymt trist (I know) - Då tycker i alla fall jag att sex med andra kan låta en leva ut sin fantasi i alla fall, än om man bara är kvar med samma person och på så sätt bara får ha sex med en person som man inte trivs att ha sex med.

Och nej, det är inte så att jag springer runt och har sex med tusen olika brudar när jag är i ett förhållande. Ett förhållande är byggt på förtroende. Och vill ens partner att man endast ska vara med denne; ja då får man acceptera det, eller så får man lägga ner. Men kommer man då överens om att man ska få ha sex med andra, då är det ju solklart. Även om jag ibland vill ha sex med andra och min partner inte vill det, så är det självklart att jag accepterar det.

Men ägandet, som om man vore någon form av vara, nja.. jag tycker inte att det låter så bra. Det kan enbart resultera i dåliga saker, om inte förhållandet är helt perfekt redan från start. Och så är det rätt sällan...

Mycket bra resonerad tycker jag.
Det är inte när män/kvinnor är ny kär eller ny gift att de tänker på det men ofta kommer det efter,
Vilken är bäst för en man exempelvis, att har en trevlig älskarinna som fru vet om det eller att man går i smyg till en hora ta hem olika sjukdomar?
Vem skulle inte ta chansen att har en trevlig tillfälligt älskarinna vid sida om det inte fungerar sexuellt hemma?
Jag tror att det finns alltid en anläggning att män/kvinnor gör det.
Jag har varit trogen gift första gången i 7 år, det sprak (7 års kris), skild i 18 år och lekte livet så mycket jag kunde tills jag hittade ett nytt liv kamrat som jag är gift med och trogen.
Måste säga att även om jag är gift, det hände när jag går ensam att jag vänder mig om för titta på en snygg kvinna som passerar förbi, inte ofta men det händer och vem inte gör det, man är bara mänskligt.

Se men inte röra! Titta kan man väl få göra, eller?
Tycker man inte att man har ett bra förhållande på något vis så ska man väl prata om det och inte springa runt och va otrogen?
Att va otrogen för mig är ett av dom största svek som finns! Det visar ju bara att man inte duger alls!

Reeplayed skrev:

alain skrev:

I Frankrike, det är öppet känd att gifta par har en älskare/älskarina, det fungerar mycket bra och det kostar inget skillsmässa för det.
Det är som man säger: gräset är alltid godare utanför staketen.

Och i USA är det ett brott att vara otrogen.

Varför skulle gräset vara grönare? Anser man att det finns grönare gräs utanför förhållandet, då har man inte hittat rätt.

Tycker att många ser för lätt på det där med otrohet, för mig är de det största sveket som finns. Skulle jag få reda på att den jag älskar hade varit otrogen skulle jag aldrig återhämta mig från det. Skulle förstöra delar av mig för all framtid. Det är nått man alltid bär med sig..  Jag menar, man lägger ner hela sitt hjärta i ett förhållande, i en person, man älskar den personen och man litar på den. Och så går personen och är otrogen? Nej fyfan.. Jag skulle aldrig kunna förlåta det. Även om jag älskar min pojkvän av hela mitt hjärta, och skulle vilja förlåta och glömma, så skulle det vara omöjligt om han gjorde nått sånt. Det hade gnagt i huvudet hela tiden.

Eller så är man någon som vill ha bredare sexuella erfarenheter, samtidigt som man dock älskar den man är tillsammans med, därav det öppna förhållandet.

alain skrev:

Mycket bra resonerad tycker jag.
Det är inte när män/kvinnor är ny kär eller ny gift att de tänker på det men ofta kommer det efter,
Vilken är bäst för en man exempelvis, att har en trevlig älskarinna som fru vet om det eller att man går i smyg till en hora ta hem olika sjukdomar?
Vem skulle inte ta chansen att har en trevlig tillfälligt älskarinna vid sida om det inte fungerar sexuellt hemma?
Jag tror att det finns alltid en anläggning att män/kvinnor gör det.
Jag har varit trogen gift första gången i 7 år, det sprak (7 års kris), skild i 18 år och lekte livet så mycket jag kunde tills jag hittade ett nytt liv kamrat som jag är gift med och trogen.
Måste säga att även om jag är gift, det hände när jag går ensam att jag vänder mig om för titta på en snygg kvinna som passerar förbi, inte ofta men det händer och vem inte gör det, man är bara mänskligt.

Exakt. Bara för att man är "upptagen" så betyder det inte att man inte kan bli sexuellt attraherade av andra. Och är det så att sexlivet är totalt genomruttet med ens partner så kan det ibland hjälpa att få det på annat håll, även om man älskar sin partner. Går partner och "äger" en, samtidigt som sexlivet är det sämsta man någonsin haft... ja, ni...

Jag tycker att det för min del fungerar bra med ett öppet förhållande i alla fall. Jag och min flickvän älskar varandra, umgås hela tiden, och ja... det är väl som i vilket förhållande som helst; förutom att vi - om vi känner för det - får ha sex med andra. Och det är inte känslor det handlar om, utan bara sexet i sig, eftersom att vi aldrig har kommit överens något vidare på det planet. Däremot så känns det konstigt nog bättre de gångerna då jag och min flickvän faktiskt har sex nu, jämfört med tidigare. Rätt mysko, men ja. Så är det...

Meii skrev:

Se men inte röra! Titta kan man väl få göra, eller?
Tycker man inte att man har ett bra förhållande på något vis så ska man väl prata om det och inte springa runt och va otrogen?
Att va otrogen för mig är ett av dom största svek som finns! Det visar ju bara att man inte duger alls!

Yes. Dock finns det brudar jag har stött på som inte ens tycker att man ska få titta. Man har fått sura blickar när man tittat åt en tjej på stan t.ex. Och en annan gång minns jag så väl... var en gammal flickvän som nästan dumpade mig, då hon hittade ett porrklipp i min dator. Hon ansåg att det var exakt samma sak som otrohet.

Jo. Otrohet i sig är dåligt. Jag sitter inte och säger att bör få vara otrogen. Men för min egen del tycker jag det känns skönt om jag får vara med vem jag vill, om det är så att det inte funkar i mitt förhållande. Men återigen; om min flickvän skulle tycka att det inte var okej att jag var med andra under vårat förhållande. Då skulle jag acceptera det. Men då skulle inte heller hon få vara det. Lika villkor. Funkar utmärkt.

Håller med om det som skrivs om öppet förhållande, funkar det för paren så okej.
Själv skulle jag aldrig klara av det pga min avundsjuka

Aldrig i helvete att det skulle vara schysst med nått sånt skit!

Men ja, Vart går gränsen? Är nog en bra fråga, den är nog olika ifrån alla..
Men själv tycker jag att en puss på munnen är gränsen och sen efter det kommer allt det andra..
Kram och en puss i pannan, huvudet elr kinden tycker inte jag iaf att det är så farligt.
Finns ju folk som hälsar så..
Så tycker jag iallafall. sen finns det folk som tycker annat också .

Meii skrev:

Se men inte röra! Titta kan man väl få göra, eller?
Tycker man inte att man har ett bra förhållande på något vis så ska man väl prata om det och inte springa runt och va otrogen?
Att va otrogen för mig är ett av dom största svek som finns! Det visar ju bara att man inte duger alls!

Håller med fullständigt. Titta är väl inget fel? Bara för att man är tillsammans med någon så betyder det inte i min mening iallafall att man är helt låst till den, Då blir man ju helt psyk tillslut.

Så dig håller jag med

otrohet är värt ett slag i ansiktet, jo jag tycker man borde få en riktigt smärtsam klapp på kinden så de syns också i flera veckor efter. Men som tur är att jag inte slåss=).
kvittar om de är en man eller kvinna som är otrogen.

Själv om jag hade varit gift? och den varit otrogen? helvete heller att jag skulle doppat där om man vetat om att där varit annat kvällen före...

Om nån nu är 80år och skaffat sig en liten blond troféfru på 22, så kan det väl vara ok om hon har en älskare. Så länge hon pratat med sin spargris om det hela...

Annars är det inte ok!

Det räknas inte som otrohet om hon är från annat riktnr område , eller om man är med 2 tjejer på samma gång för då tar dom ut varandra