Ogio lever kanske mera på tro än faktisk verklighet.
Konding:
En konding i bilstereosammanhang kan man se som ett litet batteri.
Och det som en konding kan, notera kan, göra vid en installation där man har dessa typiska fyra meter mellan batteri och steg är att se till att steget får nog med ström när slutstegets nätdel switchar (vilket den gör med mellan 100kHz och några Mhz beroende på konstruktion) och på så sätt nullifiera den ledningsinduktans man har mellan batteri -steg.
Det har alltså inget att göra med attacker i själva musiken, speciellt inte när kondingen sitter vid ett bassteg. Tänk på att om bassteget är skuret vid 100Hz så ligger snabbaste stigtiden på 2.5ms och i den tidsdomänen spelar induktansen i ledningen mellan batteri och steg ingen roll.
Den springande punkten är att en konding bara orkar lämna "extra ström" i någon millisekund och att de frekvenser som går till bassteget är för låga för att denna millisekund skall spela någon betydelse vad gäller att hålla upp spänningen i sig till slutsteget. (alltså dess förmåga att minska spänningsfall är ytterst minimal)
Fladdrig bas:
Fladdrig bas beror knappast på att man saknar en ytter konding. I dom fall där en yttre konding verkligen förmår att tajta upp basen så torde det vara bättre att göra en ordentlig installation eller skaffa ett fungerade slutsteg istället.
Fladdrig bas beror nog sannolikt oftast på en grov mismatch mellan högtalarens s.k small-thieleparametrar - lådans utforming och matchningen mot kupen.
Fladdrig bas kan även bero på en låg resulterande impedans vilket leder till att slutsteget inte orkar hålla i elementet pga låg dämpfaktor och/eller strömklippning i slutstegets utgångskretsar.
Långa tunna högtalarkablar kan också vara en bov.
Tänk också på att fasgången mellan bas - mid och mid/diskants egenskaper spelar mycket stor roll för hur fast och tydlig en transient bassignal uppfattas.
Hörsel och Pyskoakustik:
Hörselminnet är ett par sekunder långt. För att avgöra faktiska skillnader i ljud så måste man köra riktiga A-B tester där man kopplar om mellan två källor där lyssnaren inte vet vilken som är vilken.
(Psykoakustisk bias kallas det för om man vet vad som är vad och då får man inga vettiga resultat).
Detta förringar inte det faktum att tyckandet när man lyssnar faktiskt spelar roll. Alla ljudtekniker och inspelningstekniker använder en kombination av vetande om ljud och egna preferenser "tyckande" när dom mixar skivor eller liveljud. Så varför skall man inte som vanlig lyssnare få ha rätt att tycka att en mix eller en högtalare funkar bättre för den psykoakustiska ljudupplevelse man vill ha.
Men pratar vi så kallad kvalificering av ljud där man vill kunna avgöra vad som tekniskt låter bättre eller sämre än något annat ( en referens, referensljudkälla) så måste detta göras med ordentliga A-B (eller A-B-X) tester.
Mvh
Göran
I have nothing but confidence in you. And very little of that.
(Groucho Marx).
Åker numera Audi A6 -08 4.2FSI
.. tack så hemskt mycket för svaren!
hehe lite krångligt 
