Själv är jag nog en väl insliten Volvo 245. Ful, slö, klumpig och grovhuggen med en massa skavanker här och var. Men väldigt praktisk och fungerar av någon konstig anledning alltid trots att krämporna som finns överallt talar emot det. Dessutom med nån charm som mot alla odds får vissa människor att tycka om mig över allt annat samtidigt som det kryllar av de som skyr mig som pesten.
Senast redigerat av Volvo544special65 (5 december 2009)